skrev Lilja-12 i Att ta ett steg i taget

Hur känns det nu? Kan du lägga det dåliga samvetet åt sidan och njuta av barnbarn?

Javisst blir det för mycket mellan varven, med vänner som blir sjuka och påminnelser om trista bitar i ens liv.

Jag blir ledsen ibland när jag tänker på hur mycket tid jag förspillt med att älta saker och ett dåligt mående, en dålig självkänsla, istället för att sluta dricka och stå upp för mig själv.

Tänker att mycket har att göra med vilka människor man har i sin omgivning. BLir man lyssnad på? Bekräftad i sin känslor? Tagen på allvar?

I min nya lilla Kärleksbubbla med en man som verkar så fin, kan jag ibland tänka att hur ska jag fixa en normal, frisk sund karl med all min byk? Allt mitt bagage?
Men jag försöker också vara snäll mot mig själv och tänka, jag har haft så många energitjuvar i mitt liv tidigare, som sugit ur det bästa ur mig och det enda jag kunnat fylla på med var vin..
Nu har jag inget behov när jag blir sedd och bekräftad för den jag är.

Kanske din lilla 6-åring ger dig samma sak Kalla? Visar dig kärlek och hur mycket du betyder? Att nu är nu och egentligen det enda vi har?

Ta hand om dig. Du har gjort en sån fantastisk resa!

Liljakramar!


skrev Adde i Att ta ett steg i taget

är det väl det som vi kallar att "Gå med vita knogar". Jag vet ju själv hur skönt det är att öppna ryggsäcken och lasta ur lite så jag kände att den vägde mindre. På det sättet är ju AA's 12 steg ett förnämligt redskap att använda som livsnorm. Stegen är ju ett sätt att visa hur det går att leva nykter om jag förändrar mitt liv och där finns råden jag kan stödja mig på.

Det svåra är nog inte att sluta dricka, det svåra är att inte börja igen.


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Har suttit och läst trådar på morgonen, blir ledsen när man ser alla tunga ryggsäckar vi bär på. Alla vi som flyr livet in i dimman och sen detta hårda uppvaknande när vi skall försöka rätta till allt igen.

Att man behöver stöd för att bli av med alkoholbegäret är ju en sak, men svårare att få stödet att hantera livet. Frågan för dagen :Kan man hålla sig nykter om man inte ändrar på sitt liv eller hur man tänker?

Nu blev det lite deppigt så här på lördagsmorgonen, men nu vaknar 6-åringen och ny äventyr väntas.

Så jag går vidare med min ryggsäck med ett steg i taget på min lilla stig//Kram Kalla


skrev Anonymt i Dompa!!!

Alkoholism är en utdragen process men med samma förlopp på sikt. Det du gjort är att snabba upp processen så allt sker i snabbare takt. Vad är syftet med att dra ut på lidande? Du är ett skolboksexempel på hur man på bästa sätt försöker tasig ur och rädda så mycket som möjligt för alla parter om man ser det på sikt vilket borse vara prio. Förstår dock dina tankar men försök tänka att du drivit på en process du inte själv kan styra helt hur gärna du än vill. /Anonymt


skrev Paron i Helg Alkis

Här ar det bara bra spik nykter!!
Gör skönt
Tack för omtanken:)


skrev Paron i Helg Alkis

Man får vara försiktig med datorer! Svaret jag gav i går blev fel då datorn gav ett annat ord i stavnings programmet skrev köpa. Kani nte minnas vad det var jag ville skriva. För ord,såg felet nu!
Jag är helt med på det du skriver.

Annars är det helt nyktert här skön som tusan!

Tack för stödet


skrev Stigsdotter i Dompa!!!

...detta är ju just en sådan situation där man skall stötta varandra. På något sätt så tycker jag att det vore lättare när båda har samma problem (förutsätter såklart en gemensam insikt) istället för att en super och den andra inte. När man inte är där själv så förstår man ofta inte att det är en sjukdom och tänker att partnern väl bara kan skärpa sig, men har man problemet tillsammans så borde man kunna kämpa tillsammans. Tycker jag. Men jag vet ju att det bara funkar så i den bästa av världar, sällan i den verkliga världen.

Chipsdoftande kramar från mig <3


skrev Stigsdotter i Filosofiska rummet

...det måste vara fruktansvärt att se sitt barn försvinna bort dit där man inte kan rädda henne, kan inte ens förstå hur ont det måste göra. Ta hand om dig!


skrev PiL i Filosofiska rummet

Femdubbel post... Eventuell kandidat till dagens I-landsproblem men att radera inlägg helt vore en önskvärd funktion, ibland hänger sig uppkopplingen och man trycker instinktivt som en idiot och vips så blev det så här. (Lyckligtvis nykter idiot dock :-)


skrev Dompa i Dompa!!!

Att J rasat så fort är mycket mitt fel. Jag har inte varit den idealiske stöttande partnern. Jag var tvungen att prioritera barnen och därmed min egen nykterhet. Sedan var jag väl också trött... På hennes infantila reaktion på att jag ville nyktra till.

En annan anledning till varför jag tror att det har eskalerat så fort...är nog hennes skam. Bland annat tog hon 30 000:- från vårat konto och bjöd en vin vännina på charter...vincharter. Vilket resulterade att vi måste sälja Strawberrys häst...vilket resulterade i...ja, ni fattar.

På frågan; "Såg jag inget" så svarar jag än en gång...NEJ! För jag var full själv och vi drack inte tillsammans.

Det som hänt J är en av anledningarna varför missbruket skrämmer mig så...att det kan gå så fort. Inte själva processen men just det där lilla som får en att passera alla gränser...när man skiter i allt. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det vänder för J... Försöker lyssna på henne...men jag vill inte mer.

Inte riktigt den snälla killen som många tycks tro. Men det är lättare att förstå när det inte gäller en själv. Vi/jag fattar allt då...men när det kommer nära...då blir det värre.


skrev PiL i Filosofiska rummet

...och radioprogrammet i P1 med samma namn är ett säkert kort. Ewa, beklagar sorgen. Själv har jag träffat ett par totalt utdömda narkomaner resa sig, hoppas din dotter sällar sig till den skaran. Dompa, begreppet "virkar man inte bort" är helt klart en raket på min inofficiella lista över sköna uttryck! Ha en bra kväll!


skrev Dompa i Filosofiska rummet

Varför skulle du ha tagit upp din dotter? Först måste man känna sig trygg...innan man lämnar ut ngt så privat som orsaker till varför livet gör så djävla ont. Jag är glad att vi vet nu... Förstår ju att vi inte kan hjälpa men vi kan ha en ärlig dialog. Tack för att du delade med dig. Det får en att se lite klarare på vad som faktiskt betyder ngt.

Du måste känna dig helt maktlös och att så många i din närhet redan har dött för tidigt gör ju inte ditt bagage lättare att bära. Inget man virkar bort direkt. Jag förstår även vinglaset...visst, det hjälper ju inte annat än för stunden...men jag förstår att du har det i handen. Jag förstår varför du kanske försvann ett tag...våra självförvållade besvär måste ju te sig som en fis i rymden.


skrev Gäst i Filosofiska rummet

Jag har varit i forumet ett tag. kanske ett par månader. Men har inte orkat tagit upp det här med min dotter tidigare. Det är för mycket.
Jag mår så jävla dåligt. Och nu häller jag upp et glas vin...
Fem mycket nära anhöriga har dött alldeles för tidigt (och jag är inte flykting från något krigshärjat land, jag är vanlig svensk) och hon lär bli nästa.Om det inte blir jag, om min lever tar för mkt stryk. Utåt sett har jag det så jävla bra. Men inåt är jag en trasa.
Tack för att jag fick lite ro i rummet. Ska snart sova, sov nästan inget i natt.


skrev Dompa i Filosofiska rummet

Stanna här och vila...prata med oss. Jag sitter också här inne eftersom jag inte bryr mig om Let's dance. Jag gillar ro.

Lider med dig. Skämmigt är det inte...att du känner vad du känner. Jag förstår lite av vad du känner...har en ngt liknande med min fru....där jag har gett upp. Men man kan inte jämföra styrkan i kärleken till en partner mot det vad man känner för sitt barn. Men det är ju inte din dotter längre...ngt annat har tagit över. Så tänker jag.

Berätta mer om du orkar...annars sitter vi bara här tillsammans och tar in den ro Nn har skapat...


skrev Gäst i Filosofiska rummet

Tack för att du öppnade/inredde det här rummet. Brasa, mjuk matta och omfamnande väggar med sköna textiltavlor.
De vackra och väldoftande blommorna.

Nej, det värsta den här veckan är inte att jag druckit lite vin. Det värsta är att min dotter är narkotikamissbrukare sedan länge och kommer förmodligen aldrig ur det. Och efter den senaste kontroversen inser jag att jag inte längre vill ha med henne att göra. Jag blev så förbannad. Fan! Hur kan man vara så taskig och hård som morsa? -Jag måste rädda mig själv. Jag har försökt under så många år att rädda och stötta henne. Men jag driver bara mig själv in i djupet. Jag kan inte rädda henne.
Och när jag blir arg tar jag vin för att lugna ner mig...SUCK

Tack för att jag fick komma in och prata av mig. Det här är så skämmigt att det bara är några få nära vänner som vet hur det ligger till.


skrev Dompa i Helg Alkis

Sänder dig en tanke Paron! Din andra helg här...hos tilltufsingarna. Håller tummarna för dig.
Hoppas du har det bra! /R


skrev Nynykter i Att ta ett steg i taget

Kalla, du är hur cool som helst. Inte bara nykter, utan mästare i wii-bowling också. Respect!
Kram från Nynykter


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Barnbarn är perfekt man lämnar tillbaka dom när man tröttnar, nu kom ju denna lilla kille in i livet mycket tidigare än man förväntat sig men en gåva är han.

Skall bara meddela alla att jag är cool detta efter att jag slagit både store sonen och barnbarnet i wii bowling:D

Vet inte hur mycket mina barn har märkt att jag druckit de senaste året, man blir ju en mästare på att se till att man är själv med sitt begär.
Tror att dom ser att jag är gladare och jag vill ju göra mer saker, har ju haft tur att dom flyttat hemifrån innan jag rasade alldeles.

Borde finnas ett piller mot dåligt samvete, men jag förstår att man skall igenom det här också.

Men nu skall det lagas middag 6-åring har beställt tacos så det får det bli :-)Vi kämpar vidare ryggsäcken blir väl lättare ju mer man packar upp//Kram Kalla


skrev Nynykter i Filosofiska rummet

Ja, nu blev det faktiskt lite småkallt. Jag har en stor öppen eldstad som tur är. Nu har jag gjort upp en brasa av björkved som brinner vackert och lugnt utan fräsande och sprättande. Jag sitter i en av öronlappsfåtöljerna och tittar på den rogivande elden. Liljas liljor har slagit ut helt. Blommorna är enormt stora och kraftigt rosa med mörkrosa prickar på kronbladen. Påminner nog om Magnolias fågelholk.

Kram från Nynykter


skrev Stigsdotter i Helg Alkis

...varje seger över det där tjatiga skrället leder till bättre självkänsla och styrka!


skrev Stigsdotter i Maria

....dina barn kommit nedför trappan. Det är klart att de ser. De kanske inte förstår vad som händer men de känner att något är galet.

Klart att DU vinner den här gången, jag hejar på dig! Fredagskram från S