Senaste kommentarerna i forumet

Dag 13 och fredag den trettonde…lägger in en 0 redan nu i kalendern så inga olyckor sker 😂😂 hoppas ni får en fin dag

@Memmy godmorgon! Läste din tråd igår, vilka resor vi gör härinne! Jag har nog aldrig tänkt att ett glas vin kan vara återfall, men du räknar såklart precis som du vill🤗. Vi är asbra!!!

Ja, kanske ändras synen. Jag har ju varit sjuk typ hela min nyktra period, och inte träffat folk alls men jag tror att det som triggade mig igår var de där små barnen💔. Både mamma- och frökenhjärtat sprack lite💔.

Önskar dig en fin och nykter Lucia🕯️🕯️

@Carisie klok som en bok är du min vän🤗! Det var lite spännande med min ilska igår för jag blir liksom aldrig arg. Inte på min partner, inte mina barn, inte eleverna i skolan, ingen utom möjligen min mamma.
Så sant om livet firandet, det kommer jag veta då och då gör jag som jag vill. Jag är i alla fall säker på att ingen i sällskapet vill att jag vinglar, kräks och gör bort mig rent allmänt. Nykter börjar kännas fräschare!

Idag vaknade jag äntligen och känner mig normal igen. Jag hostar fortfarande men hjärnan är liksom igång, det har jag längtat efter.

Nu ska jag äta Lussefrukost med två älskade bonusbarn❤️❤️.

Ha en fin dag på jobbet och lycka till hos optikern🤗🕯️

@LAO Nollad igen woop-woop 🙌🏼 det går ju som tåget 🚆

Jag håller med dig i din känsla men snälla - lägg inte din värdefulla energi på det 🪫 Fokusera på ditt. Rättfärdigande, bagatellisering och att vända på saker så att det egentligen är en fördel hör beroendesjukdomen till. Har du sett "angermanagement" med Jack Nicholson?

GOOSEFRABA. 😂😂😂😂😂

När firandet av livet med din pappa kommer så kommer du att finna på råd. Besluta inget idag men fatta ett beslut på morgonen innan festen och följ beslutet. Börjar du fundera på saken nu är det kanske ett återfall i sikte så chilla på saken."ingen planerar i veckor att ta ett glas" (Robert Bohman).

Ha en fantastisk luciadag min vän ❤️

@LAO
Tjohej, 12 dagar! Jag smyger alldeles bakom dig med 11 dagar 😃 Vi är fan bra vi! 💪

Jag tror att det är ganska vanligt att man börjar se på människor som dricker på ett nytt sätt just i början, när man själv är nykter. Jag tyckte att min man var motbjudande när han valde och festa och kom hem full. På dåligt humör var jag också. 😄 Det var väl också det som gjorde att jag tog ett återfall, jag var arg och kände mig utanför (Hade mitt startdatum i september från början). Men visst blir man arg på hur mycket alkoholen förstör? För barn, familjer och den enskilde individen.

Kvällsavstämning dag 12

En till nollad dag, och inget sug alls. Nu känns det här som det nya normala och jag gissar att det lurar en ny fara bakom kröken då… just nu håller jag på att förhandla med mig själv om jag inte borde få dricka i alla fall lite bubbel helgen efter nyår, då har pappa bjudit in till fest och vill fira livet💔💔💔.

Nya känslan idag är att jag visst kan bli riktigt arg på människor som dricker med sina små barn, och som rättfärdigar det med att deras egna behov inte är tillfredsställda. Det må vara dömande av mig med då får det vara så. Dricka och ångra sig, absolut! Det har jag också gjort, mer än en gång, men då har min partner varit nykter. Dricka och ändra sig, betydligt bättre! Om ni kan hjälpa mig att förstå det på ett bättre sätt så gör gärna det💕
Min andra nya känsla är lugn. Det känns lugnt i mig. Så skönt och efterlängtat.
Tack för idag fina människor, vi hörs nyktra och fräscha imorgon.

@glitterfrost det låter som om du ändå fått en bra kväll, i alla fall hoppas jag det🤗. Har du en stabil plan för imorgon så att du inte plötsligt trillar dit för att det är fredag? En stund i taget🤗
Sov gott🌟

@pillanprillan skönt att det gick bra!
Sov gott🌟

@LAO absolut! Nu är julbordet över iallafall, det var trevligt och nyktert 🥰 drack dock två alkoholfria öl, fick lite ångest att 0,5% skulle trigga mig men det gjorde det inte som tur var 🍀

@glitterfrost Välkommen till detta fina forum där man kan ventilera allt.Få tips & råd och även tröst.Att sluta älta är inte lätt men leder ingen vart.Att ta tag i sitt drickande är stort och medför bara fördelar.Men processen är stundtals mycket känslosam & krävande.Tänk snälla tankar om dig själv.Det kommer att bli bra allting!Kram

@lao @vanten Ja jag försöker att inte älta, men det är lättare sagt än gjort. Och ja - det viktiga är vad jag gör framöver. Just nu har jag inte mycket situation över situationen, men nog fan har jag vett och vilja nog att veta att det jag KAN göra för att påverka - är att inte dricka. Punkt. Det är mitt nr 1 ansvar just nu.

Har lagat barnfavoritmaten här hemma, lekt och busat och framför allt kramats. Kramar från barn är verkligen helande. ❤️ när nattningen är klar tänkte jag unna mig 2 Lergigan och krypa ner i soffan😂 och läsa runt lite på AH. Då känner man sig lite mindre ensam. 😊
Kram!🩷

@glitterfrost Du är inte en dålig människa & du är ung & kan vända detta. Jag tror att du kommer att pusta ut efter mötet på måndag. Huvudsaken är vad du gör nu framåt, inte det som hänt. Ta minut för minut & försök att vara snäll mot dig själv & gör saker som du vanligtvis mår gott av. Skriv ned alla frågor du har inför mötet. Var rädd om dig!

@glitterfrost en minut i taget är toppen. Du är INTE världens sämsta människa. Du tar tag i din situation och gör allt du förmår för att göra det bättre. Kan du göra något snällt mot dig? Bada? Tända ljus? Göra en koja med barnet? Sköna kläder? Ringa en vän?
Snart är det måndag och du har varit alkoholfri en vecka, det är mycket mer än många andra.
Stor kram💕

Tack snälla ni för värmande ord och att ni tar er tid att stötta mig. Det betyder mycket.
Idag pallrade jag mig iväg till jobbet, kunde inte ligga hemma och tycka synd om mig själv längre. Det var VIDRIGT att stå och le och vara trevlig mot folk med julmusik dånandes i bakgrunden medan man själv kände sig som jordens sämsta människa. Pust. Men nu är det gjort. Tänker aldrig glömma hur jävla vidrigt jag mår sen i helgen. Har läst här förut ”aldrig glömma, aldrig ta första glaset” och det tycker jag är bra. Fast just nu är min taktik typ överleva minut för minut tills på måndag. Och överleva det tänker jag göra, och utan en droppe alkohol 🤮
Kram🩷

@pillanprillan om du får för dig att prova kan du väl berätta hur det var?

@LAO det sjuka är att jag har köpt kort på 10 gånger för ljusterapi men har inte tagit mig dit än…köpte redan i september

@Se klart Utställningar hade jag nog inte gått på berusad, men det är för att jag är för lat för att nyttja lokaltrafiken. Dina övriga exempel är för mig perfekta exempel på när man kan dricka i min värld, och att det tvärtom förhöjer upplevelsen. Att läsa en bok, fixa i trädgården, renovera, allmänt umgänge, eller klippa gräsmattan är ju ypperliga tillfällen för en eftermiddagssnurr. Men det där kanske förändras med åren, när man (förhoppningsvis) blir bakis av 5-6 öl. Just nu har det knappt någon inverkan på mig. Min alkoholförbränning är skyhög och jag vet inte varför. Jag kan dricka 6 5.3or på två timmar och blåsa under 0.2 en timme efter sista ölen. Det låter konstigt, men alkomätaren har blivit en ständig följeslagare. Jag kan pinpointa ner på tiondelen exakt hur påverkad jag är vid vilket tillfälle som helst eftersom jag nyttjat den även under fyllan för att hålla koll på nivåerna under ett helt decennium. Jag låter inte alkoholen begränsa mig. Så jag upplever att allt är frid och fröjd men man fattar ju ändå någonstans att det här inte är normalt. Att gå upp i vikt är också en av mina största mardrömmar, så det där är jag noggrann med att hålla koll på, och tränar i perioder för att nollställa mig. Men även då dricker jag, har jag genomfört ett gympass så ska man belöna sig med en öl.. naturligtvis. Paradoxen är totalt.

@Carisie Ja, jag är inte det minsta rädd för att bli exkluderad eller bli lämnad utanför om man skulle strunta i att dricka vid sociala sammankomster. Jag tycker dock att det är jobbigt att umgås med påverkade människor om jag själv inte är påverkad, så i slutändan skulle man nog snarare exkludera sig själv och bli en enstöring med tanke på hur hela omgivningen och bekantskapskretsen är. Det är väl kanske kruxet. Sen älskar jag att dricka ensam, främst vid datorn eller framför TVn. Jag har svårt att sätta fingret på det, för det är ju inget som krävs, man är ju redan underhållen - men spelen blir likförbannat bättre, filmerna roligare osv.

Du skrev tidigare att jag borde fråga mig vad jag vill, det är omöjligt att svara på i nuläget. Det jag vet att jag INTE vill är dock att det eskalerar bortom kontroll. Men känner jag mig själv rätt så kommer det inte hända. Min tolerans må öka, men det är alltid godnatt på ren rutin vid första snurret i skallen. Jag vill inte bli bakis. Problemet är väl om det där snurret börjar uppstå senare och senare, en vacker dag är det inte 0.8 som orsakar avbrottet, utan 1.8, och så blir man sängliggandes hela dagen efter, oförmögen att genomföra de enklaste uppgifter.

Jag har konstaterat att medan jag har total respekt för de som drabbats värre av pandemin - långtidssjuka och givetvis de som förlorat vänner och anhöriga – så innebar pandemin en personlig katastrof för mig. Förändringen av rutiner och rutiner som bara försvann ser jag tydligt idag var katalysatorn som drev mig in i ett förändrat alkoholintag. Sedan är det egentligen klassisk mark: pressad och stressad i yrkeslivet, saker som inte fungerar hemma osv gör att en helt plötsligt dricker lite mer eller oftare för att få de där tillfälliga stunderna av lugn. Och fastän en förstår att det blir en ond spiral så fortsätter det. Inte spikrakt nedåt, men en svag sluttning nedåt över tid.

Jag är ansvarig för mitt alkoholintag. Det är mina val hela tiden. Ville bara klargöra det först. Men sen finns det annat som jag kan bli förbannad på att det är med i bilden och påverkar. Innan pandemin hade jag varit stammis på en pub/restaurang i flera år. Var där och åt då och då, min sambo och jag till och med förovade oss under en middag där. Har haft med sonen och ätit hamburgare flera gånger.

Det här stället satsar mycket på mat och öl. Men deras kanske största positiva drag är familjäriteten. Det är en familj som driver det, men de är också oerhört vänliga och familjära med sina stammisar. Och de har. många sådana. De överlevde pandemin. Jag skulle påstå att de klarade sig igenom bättre än väldigt många andra (även om de själva mest klagar över hur tufft det varit).

Men den stora anledningen till att de just nu är en av de mest framgångsrika restaurangerna i staden beror på deras aggressiva, nästan samvetslösa säljmetoder. De har satsat på ett stort utbud av öl och de har en väldigt aggressiv taktik att ständigt vara på folk och fråga om "en till" innan de druckit upp det de har. De ska inte finnas ett tomt glas någon gång enligt deras affärsfilosofi. För personer som har svårt med alkohol, som kanske balanserar på en gräns eller i en gråzon blir det väldigt drivande över. den gränsen. Och när jag någon gång uttalat lite oro om någon stammis som uppenbart ökat sitt intag till osunda nivåer så viftar de bort det. Vill inte prata om det. Och gömmer sig bakom "individens ansvar".

Så detta har bidragit även till att jag ökat mitt alkoholintag under pandemin och efter. Och i takt med att jag jobbar allt mer med att minska mitt alkoholintag så blir jag mer och mer arg och ledsen över hur det är. Jag närmar mig snabbt stunden då jag behöver sluta att gå dit. Men det är samtidigt svårt. Man har lärt känna dem så bra liksom en hel del stammisar. Men att helt enkelt sluta gå dit förstår jag också vore ett stort steg mot att dra ner och eventuellt sluta helt. För även om jag en gång klarade att säga nej varje gång de frågade om påfyllning, så är jag i situationen idag att jag säger nej väldigt sällan.

Jag blir också arg när jag tänker på att mina pengar går till att stödja vad jag tycker är ett säljbeteende över en etisk gräns. Det finns en äldre herre, strax över 70. Han är gammal universitetslektor eller. liknande. Han är en genuint fin människa, har alltid ett vänligt ord, lyssnar gärna och är full med kunskap och anekdoter han gärna delar med sig av. Dessutom lär han sig allas namn blixtsnabbt och använder det när han alltid anstränger sig för att fråga hur det är när man ses.

Problemet är att han har någon sjukdom som gör honom skakig. Han fick medicin ett tag men den gjorde denna vänliga man aggressiv så han slutade med den. Istället självmedicinerar han med alkohol. Han kommer in på restaurangen då och då och dricker ett antal glas av sin favoritgrogg. Nån gång har han kommit in rejält skakig men efter ett par snabba groggar har skakandet lugnat sig. Men över tid har jag sett hur hans hälsa försämrats. Efter fall och benbrott (och det hade inget med alkoholen att göra påstår han) så går han med rullator. Sist jag såg honom drack han lite mer än han brukar och någon timme efter han lämnat så kom någon stammis in och hade sett hur någon upptäckt en man ligga livlös på trottoaren något kvarter bort. Det var den här mannen. Detta väljer man att inte tala om bland de som har restaurangen. När jag kommenterat det har de sett besvärade ut, titta bort och gått undan.

Och jag tycker det är för jävligt. I samma kvarter finns en annan framgångsrik restaurang. Satsar också mycket på öl. Där är det sådan kontrast, de kommer och plockar tomma glas, men kommer ALDRIG och frågar om en ska ha en till. Det har aldrig hänt mig. Så det gör mig så ledsen och förbannad över att den här första restaurangen blomstrar på så tvivelaktig etik och moral.

Men samtidigt går jag ändå tillbaka och jag har börjat må dåligt över det. Jag känner det ett par dagar och lyckas hålla mig därifrån, men iom att jag har ganska långt till mina känslor och att det är sällan som en känsla stannar kvar i mig en längre period, så blir jag som "nollställd" och känner inte lika mycket motstånd mot att gå dit... och så slinker jag in igen när jag är på väg förbi. Det känns för jävligt när jag tänker på det.

@pillanprillan bra plan med att köra! Julbord brukar ju kunna bli ganska alkoholtunga, det är nog bra att få se det ”utifrån” också.
Det är ju många som går ner under senhöst och vinter, det här mörkret kan ju knäcka vem som helst. Jag funderar lite på ljusterapi, undrar om det kan funka…

@xyz23 det har varit, och är, kul att skriva med dig med. Du verkar påläst och forskningsorienterad, och sånt gillar jag!
Jag var med som sällskap på ett NA möte en gång, och det var jättefint.

Jag har ett enormt motstånd mot andlighet och gud så jag drar mig för dessa grupper, men det är ju tur att man är olika.
Hoppas att du får en fin dag!

@LAO Tack LAO, jo de säger så här i familjen också att det är ett stort steg att våga gå dit. En annan käpphäst de har i AA och 12 Steg är att man ska försöka vara tacksam för det man har - om man kan och har något - och inte ömka sig själv. Jag har mycket att lära där eftersom jag har varit upp o ner i humöret - har varit toppen att skriva till dig.

Nej, AA är ingen kult som vissa säger, inte här i alla fall. Oj, vad strong av dig att kicka rökandet; jag tänker på det igen.

Sköt om dig :)

Ikväll blir det första julbordet för året (jag kör såklart) 😂 känns helt okej!
Har precis avslutat kontakt med läkaren som tycker att jag ska stå kvar på nuvarande dos med återbesök om 3 veckor, hon kan se ett mönster att jag ber om doshöjning i december…beror på många saker som utmattning, mörker osv
Men oavsett så känns det helt okej just nu, har klarat av affärer denna vecka och möten som var helt omöjligt för en vecka sedan.

@Steadfast ja man måste ju själv vilja och se behovet av förändring för att det ska vara någon vits med det. En ljudbok jag tycker är bra och kan rekommendera är "Skål ta mig fan".

Ha en fin dag!

@Steadfast jag har tänkt på dig inatt och känner att jag nog blev lite provocerad av ditt inlägg. Lite oklart varför, men antagligen för att det påminner om mig själv. Jag har druckit sen jag var 13, och jag har haft så himla kul. Det var full fest tills första barnet kom vid 27 och sen smög drickandet igång igen när jag slutat amma nr två när jag var 31. I 17 år har jag sedan druckit. Inte massor, inte blivit redlös, inte varit dum, äcklig, ful. Jag blir kul med lite vin helt enkelt. Aw, middag, rosé i solen, vin till maten, en öl på promenaden, lite vin under telefonsamtalet, klart vi tar ett glas till vi pratar ju så bra nu… För ett år sen hände lite grejer i livet och mitt intag gick från hög konsumtion med ett P-eth runt 0,3 till dagens 0,7. Jag har varit packad, skämt ut mig inför barnen, kräkts hos släktingar, haft samtal jag inte minns osv. Jag har dessutom överfört mina vanor på båda barnen som nu tycker att det här med alkohol är superkul och vägrar bli bromsade av mig.
Om jag fick backa och börja om hade jag velat lära mina barn hur fint livet är utan alkoholen. Jag hade velat kunnat hämta när dom blivit fulla och jag hade velat njutit av att köra till matcher istället för att va orolig för om jag fortfarande var påverkad. Jag ser hur jag har blivit precis som mina föräldrar och är nu livrädd att barnen ska bli som mig.

Hoppas att du vågar prova att vara nykter.