Senaste kommentarerna i forumet

Kvällsavstämning dag 11

Det går ju fint det här! Jag hänger på vårdcentraler och akutmottagningar, jag hostar och pruttar och pruttar och hostar. Jag får olika råd av alla läkare jag träffar, det senaste var att äta soppa och inte äta bröd. Gör att slippa hostan alltså, han vet inget om pruttarna.

Men jag dricker inte! Nope! Inte alls! Idag var det inte ett ända dugg jobbigt utan snarare skönt att slippa. Vatten och chips, det är grejer det!

Nya känslan för idag är skammen över att inte få rätt hostmedicin eftersom jag har en beroendeproblematik. Inte så härlig känsla men det var väl kanske bra så jag inte fick för mig att shotta det hela kvällen…

Nu är det sängdax och jag hoppas så att jag och ni får sova gott inatt.

@eling Ja, det har de gjort länge. Men det har aldrig eskalerat eller deeskalerat. Det har varit konstant sedan den dagen jag gick in på systemet för första gången.

Disciplin, kontroll och rutiner genomsyrar hela mitt liv. Hit men inte längre gäller även alkoholen. Jag slutade röka efter 21 år exempelvis. Det fick mig att må dåligt, då avslutade jag det från en dag till en annan. Alkoholen har aldrig orsakat någon skada eller fått mig att må dåligt, tvärtom. Och ja, såhär låter en alkoholist. Men jag kan ärligt säga att det inte är ett försvarstal, annars hade jag nog inte varit här och funderat över det.

@LAO Blir inget mer möte för mig förrän om drygt en vecka. Jag tror nog vikten för mig att gå på mötena är att jag riktigt känner att detta är allvar, så här långt har det tagit mig liksom. Man är ju anonym utåt, men det känns ändå kymigt att gå dit. Men folk är schyssta och lugna, och vi tänder ett levande ljus då snacket går runt bordet.
På det sättet blir det lite meditativt, man känner sig välkommen - det basala i 12-stegen är att man som människa ska jobba med egen förbättring hela tiden, vara ödmjuk; för mig att tänka på att inte brusa upp eller försöka spela allan. Jag har gått på några minor under senaste året. Ja, detta är allvar nu för mig och jag tänker inte släppa greppet. Men det kan nog bli att jag trappar ner närvaron där framöver, men folk har varit schyssta och vänliga. Alla får vara sig själv och ingen frågar en massa eller håller på.

Jag lovar berätta mer framöver. Ha det bäst.

@Carisie Mja. Det är så många parametrar som får mig att fundera, förlåt om jag inte kan utveckla det logiskt.

Både jag och min sambo är likadana, vilket gör att vi kanske blir lite av "enablers" för varandra. Men vi upplever att vi har full kontroll på allt och att det alltid varit så. Men när man tänker efter noga så kan man börja skönja ett mönster. En del av umgängeskretsen "växer upp" eller vad man ska säga, och exkluderas sakta men säkert. Den stora majoriteten dricker dock ofta, och mycket. Vi umgås aldrig med någon utan att alkohol är inblandat. Varken svärföräldrar, vänner, kollegor eller släkt. Alla dricker, vid alla tillfällen. Vissa mer kontrollerat än andra. Vissa dricker alldeles för mycket och man ser på det på samma sätt nu som man gjorde när samma person drack för mycket när vi var i 20-årsåldern. Det handlar inte ens om grupptryck längre, jag har läst alla historier som går att läsa om hur det här utvecklas. Men kan det verkligen stämma att varenda människa man känner är mer eller mindre alkoholiserad? Det är så jag upplever det. Ibland är folk nyktra och ingen bryr sig eller tjatar. Allt är nästan för fritt. Så man gör vad man känner för utan att tänka sig för, hela tiden.

Jag upplever att jag är en närvarande förälder, men samtidigt blir man ju passiv av alkoholen. Det finns saker i föräldraskapet jag inte upplevt än men hittills har alkoholen aldrig kommit ivägen för något.

14-24 öl är f.ö över en hel helg, inte en dag. Det är alltid fredag, lördag och på söndagen drar man i sig resten. Detta är förstås förutsatt att man inte har något planerat som involverar koncentration och bilkörning som sagt. Men i och med att man aldrig umgås med någon utan alkohol inblandat blir det ju sällan man gör något särskilt. Man hänger, grillar, skruvar, bygger, gamear, ja, whatever egentligen. Men alltid med en öl i näven. Reser man någonstans så är det alltid öldags när man kommer fram, för alla har det på samma sätt? Men kan det verkligen stämma in på en hel bekantskapskrets? För som du säger, kollar man på rekommendationerna så är ju intaget långt över dessa, men ingen verkar lida av det förutom ett fåtal, och de är väldigt ärliga med det. Ingen AA här, det pratas om det som om det vore fullständigt normalt att de flesta är på det här viset.

@Steadfast Hej! Varningsklockorna ringer och har ringt ett bra tag tänker jag. Det är ju toppen att du har bra värden men du kanske inte ska vänta med att göra en förändring tills de inte är det längre. Och inte heller vänta tills den dagen då det hela kanske är helt utom kontroll. Problemet ökar ju successivt med tiden, gränser förflyttas och man märker detta knappt själv.

@Steadfast Hej 👋🏼 Alltså ska man koka ner saker til någon sorts reduktion så dricker du ju stora mängder alkohol även om du inte är ute efter ruset - men är ändå konstant salongsis på helg eftermiddagar. Konkret: nä det kanske verkligen inte är ett problem för dig vid 38 kanske inte vid 48 heller. Risken att det tippar över någonstans i framtiden är dock rätt hög. Om du tittar på Socialstyrelsens rekommendationer så har du mer än riskdrickande. Nu är ju de så snåla så att det räcker med att man dricker fyra 33:or vit ett tillfälle på en månad så är man ute på hal is.

Generellt skulle jag ändå säga att du har abstinens = du har börjat få konsekvenser av att dricka. 14-24 öl är helgalet om du frågar mig personligen - jag skulle inte ens i bästa form få i mig 8 - på en bra dag och under lång tid men det är skit samma det är ingen jämförelse. Klockor ringer precis som du säger och allt eftersom åren går så kommer kroppen att bli sämre på att hantera alkoholens efterdyningar.

Så var ska du göra? Ja, det är helt upp till dig. Vad VILL du göra? Dricka dina öl och blunda en stund till och hoppas på det bästa? Eller vill du ta kontroll över tanke och ölhävning?

Vi har olika bakgrund och olika historier här inne. Jag är 50+ och bekymrade mig inte ett dyft när jag var i din ålder. Däremot önskar jag idag att jag stannat upp, tänkt till och bromsat upp då eller t.o.m. tidigare. Istället för att spendera ett par år med ett eskalerande drickande - främst på helger...men det blir alltid mer. Här sitter jag idag på nyktran dit jag halkat på ett bananskal. Kunde lika gärna halkat ner i diket helt men så blev det alltså inte. Ingen kan tala om för någon annan vad de ska göra- men surfa runt lite här.. kolla. Läs vad folk vittnar om. Våra livshistorier. Jag antar att du vill vara en närvarande pappa resten av ditt liv och kanske skörda frukterna i form av barnbarn vad det lider. Så ge det en funderare - främst vad du vill med ditt liv.

🩵

Jag har funderat länge kring mitt alkoholintag och hur jag ska förhålla mig till det. Jag vill egentligen bara berätta min historia. Inte för att jag inte kan prata om detta hemma, för det gör vi, utan för att prata med andra än de i min direkta närhet, och få andra åsikter i "frågan".

Jag är 38, kommer från en stabil uppväxt utan alkoholproblem i hemmet, eller andra problem för den delen. Visst, det dracks men det sköttes alltid snyggt. Jag har tagit med mig det beteendet in i vuxenlivet, men jag började dricka redan i tidiga tonåren. Efter gymnasiet och min 20-årsdag eskalerade det givetvis, men jag kan knappt komma ihåg en enda helnykter helg sedan jag blev myndig, om jag inte varit sjuk eller liknande. Det har varit konstant fest, och har det inte varit fest så har jag druckit själv. Festerna och krogbsöken tunnades ut runt 30 som för de flesta, men det förändrade ingenting egentligen. Hemmadrickandet fortsatte i samma takt. Jag minns inte riktigt hur veckorna såg ut innan 30, men jag vill minnas att det var samma sak då. 2-3 öl om dagen året runt och ett lock varje helg. Jag har alltid arbetat heltid, vid sidan av har jag aktiva hobbys som jag inte vill gå in på av anonymitetsskäl, men som tar upp ca 30-40% av min fritid. Jag gör helt enkelt mycket saker som tvingar mig att inte dricka under dessa dagar. Jag har sedan ett par år tillbaka ett barn och lever i ett stabilt förhållande, inga ekonomiska problem eller stora skulder, ingen ångest, inga problem.

Jag har många i min närhet som dricker ofantliga mängder i jämförelse med mig själv, människor som själva säger och öppet erkänner att de är alkoholister. Jag har också börjat nämna det för de flesta runt mig, besparar mina föräldrar det problemet dock. De börjar bli till åren. Men jag har också många i närheten som inte dricker i närheten av det jag dricker och det är det som fått mig att börja fundera på senare tid. Mitt drickande är och har alltid varit extremt kontrollerat. Jag har aldrig druckit mer än fyra öl på en vardag, oftast är det "bara" folköl. På helgerna är det öppen bar, dock aldrig mer än ett lock. Jag har en alkomätare på nattduksbordet. Jag vaknar i princip aldrig med alkohol i blodet, inte ens efter storhelgerna eller andra tillställningar. Jag ogillar verkligen att bli för full och slutar helt enkelt dricka när jag kommer över 0.8, vilket verkar vara min gyllene nivå. Jag verkligen älskar att vara salongs. Jag dricker väldigt sällan starksprit, och aldrig på fest. Jag gillar det helt enkelt inte. En whiskey kan slinka ner ibland, även på vardagar om det råkar finnas hemma. Vin rör jag inte. Det värsta jag vet är att tappa kontrollen, därför sker det aldrig. Jag har aldrig skadat någon, varken mentalt eller fysiskt, överhuvudtaget, varken nykter eller full. Jag blir inte aggressiv eller dras med personlighetsförändringar när jag dricker. Det är bara det att jag vill dricka, varje dag som jag ges möjlighet.

Semestern och julledigheten är värst. Jag upplever att längre sammanhängande ledigheter är destruktivt för mig. Men inte för någon runt mig. Jag kan binge-dricka i veckor eftersom jag begränsar mitt drickande så att jag nästan aldrig blir bakfull. Men jag är påverkad från tidig eftermiddag tills läggdags om jag inte måste köra bil eller göra något annat som kräver koncentration.

När jag har "vita veckor" så gäller det bara måndag till fredag eftermiddag. Jag tar dock inte "igen" veckans missade öl, det är som vilken helg som helst, med 14-24 öl. 33or kanske ska tilläggas. Jag "genomlider" en sådan vecka nu, och som vanligt var natten till måndag fylld av mardrömmar och dålig sömn eftersom jag bevisligen har abstinens. Sedan planar det ut snabbt. Men jag kan inte sluta tänka på öl, eller hur skönt det ska bli med helg. Såhär har det varit många gånger förr och i många år, men det är först nu jag verkligen funderat över detta. Det känns fysiskt i kroppen, jag vill bara ta en öl. Jag kan dricka en 2.8 eller två, och vara helt ok med det. Jag är inte ute efter ruset på veckorna, bara efter belöningen. Men får jag inte den där ölen så är det det som upptar större delen av min tankeverksamhet från och med att jag kommer innanför dörren. Så mina varningsklockor börjar ringa. Allt jag vill fråga är, känner någon igen sig? Vad bör man göra, och bör man göra något alls?

Jag gör årliga hälsokontroller i arbetet och nu senast även privat, och jag är i bra form. Ingen övervikt, bra värden. Lågt blodtryck är den enda avvikelsen. Men jag är ändå fundersam. Är det på väg åt helvete fast det alltid sett ut exakt som idag?

@LAO Är det inte också en befrielse att förstå att ångesten hängde ihop med alkoholen? Jag trodde jag var en ångestperson till jag slutade dricka ... jag var visst inte nån ångestperson. Däremot kan jag fortfarande känna som ett snabbt styng at ångest över saker jag gjort på fyllan. Vad jag utsatt andra för. Men det mattas av. Men jag väljer att hålla mörkret nära - inte så jag vältrar mig i det utan för att kunna plocka fram känslan om jag får en ohejdad lust att konsumera ohemula mängder alkohol.
😂🩵

@paniken Ja det är ju liksom vad det är och jag tror bara att man får följa sitt huvud och hjärta och vara medveten om att man får börja om lite när man dricker igen även om man bara dricker lite. Det är också intressant att läsa om att vi i lång förväg har bestämt oss för att ta ett återfall. Lyssna på Robert Bohman avsnitt 20 av en beroendepodd. Han planerade i två månader att han ett specifikt datum skulle dricka en mellanöl, äta en skål jordnötter och läsa tidningen och att det skulle ta 30 min. 😂 Sen skulle han köpa julklappar.

Gick sådär kan man säga - men han är bra! 🥰 Jag har fortfarande inte bestämt mig för att aldrig mer dricka - men jag dricker inte idag. Troligen inte imorgon heller. Det har vuxit på mig efter att jag hade dryga två nyktra månader och därefter drack jag ytterst sparsamt under typ 2 månader. Min budget var max 4 glas/vecka vid max två tillfällen per vecka men jag kom inte upp i min budget. Mycket tror jag berodde på att jag verkligen frågade mig själv om jag var sugen på riktigt, HALT eller om det var värt det. Ibland tog jag ett glas och ibland två men efter midsommar så har jag inte druckit alls och jag har noll förhandlingar i huvudet längre och jag drar slutsatsen att det kommer sig av att jag inte matat alkoholdjävulen- så han är tyst. 🤫 Men jag förväntar mig inte att det är slutet på historien om mig och alkoholen. Jag släpper inte garden. Jag tänker inte slappna av och hoppa på en bananlikörsbåt till Alko Island. Så tills vidare vaggar jag fram i min lilla alkoholfria lilla kanot och njuter av en stillhet på den punkten i hjärnan 🧠

Hoppas du får en fin kväll
🩵

@Carisie jag har flera vänner som dött av narkotikabruk, och några av dom har hängt på plattan. Otroligt sorgligt. Tack och lov har jag aldrig varit lockad!

Jag brukade få ångest på väg till jobbet, och ibland har jag velat vända, men efter lite gråt och lite tid har jag ändå stått i klassrummet. De senaste 11 dagarna har jag inte haft nån ångest alls. Det känns så märkligt att förstå att det var alkoholen.

Nu blir det en kväll hos killen med hans barn.

@Carisie Haha tänkte absolut inte "pekpinne" , ställer mig själv frågan,då den tål att tänkas på,om och om igen . Ett jäkla ältande kring A , vill , vill inte , vill , vill inte , inte klokt att man inte bara kan besluta sig för aldrig mer , som du och många andra har gjort . Har till 90% bestämt mig för att ta lite i helgen , mina föräldrar kommer och vi skall fira lite speciellt , får se hur det går . Jag är ju den "tråkiga" och går hem tidigt , går o lägger mig tidigt även när det är helg eller fest sedan många år . Därför har jag som skönt är , haft i princip samma energi och ork , så träning och annat har fungerat . Det är min jäkla ångest som ställt till det och att den kunnat få göra det är ju för att det vid dom tillfällena den slagit i taket helt brutalt , har varit pga för lång tid med A varje dag , som typ nu i somras när vi var på en 2 veckors semesterresa . Usch , så vill jag aldrig må igen , fy fan det var vidrigt. Hoppas du kryat på dig och har en fin kväll . Nu blir det tvsoffan och en serie med mannen . Kram 🌸

@LAO Du ser 😂 Jag känner dock ingen som legat på plattan med en spruta i armen eller nån "Lasse Parkbänk".

Skulle du träffa mig i min yrkesroll skulle du definitivt vara trygg 😇 Jag har heller aldrig trots min törst varit påverkad på jobbet - men troligen bakis på den tiden då jag arbetade på vanlig vårdavdelning. Med de spec.jobb jag haft de senaste 20 åren så har jag iaf sett olämpligheten i att utföra mitt yrke bakis - däremot har jag med handen på hjärtat sjukskrivit mig för att jag inte varit arbetsför. Livräddande egenskap kanske? 😂
🩵

@LAO Weiiiiiii!!! 👏🏼 Då har du ju möblerat om i huvudet ju! Blivit en sån som inte dricker! Grattis 🥳
🩵

@glitterfrost Kom & håll handen hur mycket du vill - det är okej. Du kan bara påverka din framtid så försök att inte älta vad som ledde hit. Sen måste jag ju säga att jag avundas dig som "gjort bort dig" som "ung och dum". Det ligger en skam över att vara lyckad som 50+ och ändå bete sig som en idiot (i dåtid). Nu ägnar jag det mesta av min tid till att vara mitt bästa jag här och nu - eller bästa och bästa - jag är mitt nyktraste jag på 35 år 😂. Jag gör mig ärligt talat bättre nykter på alla sätt.

Hoppas du får en fin onsdagskväll.
🩵

@glitterfrost här finns det många händer💕. Hoppas att det var ett fint firande🕯️

Så bra att du ringde soc, det är ju för det mesta väldigt bra personer där, och det kan ju vara skönt att det finns en myndighet som vill barnens bästa (även om det inte alltid blir bra).
Du är fortfarande en värdefull person, och ditt eller dina barns allra viktigaste❤️. En dag i taget. Varje dag du lägger mellan dig och alkoholen räknas🤗

SKAMMEN av att vara en ung, (nåja 25-30) ”normal” kvinna som dessutom är mamma - den är inte nådig. 😢

Hej och tack @carisie @cashmash och @lao för välkomnandet. 🩷Tror det är mycket det jag behöver just nu - att få hålla nån i handen om så bara över ett forum. Och inte skämmas.
För skäms gör jag, något så otroligt. Småbarnsmamma, utåt sett lyckad och nu har hela fasaden rämnat. Tufft, minst sagt.
Drömde mardrömmar inatt om att jag kört rattfull.. men tack och lov var åtminstone det bara en dröm. 😅
Alkoholfri dag 4 just nu i alla fall och socmöte på måndag. Ringde och pratade med dom idag för jag gick på nålar av att inte veta vad som händer. Känns inte svårt att inte dricka nu, tar bara en sekund i taget. Andas. Nu ska jag åka och titta på tidigt luciafirande.
Kram och tack till er som tittar in i min tråd.

Nyss hände det en så sjuk sak. I morse var jag på en vårdcentral och lämnade blod till beroendemottagningen (det ska jag tydligen göra varannan vecka) och nu efter lunch var jag på min vanliga vårdcentral för att få hjälp med hostan. Då såg läkaren plåstret och frågade ”-har du tagit prov?” Jag svarade lite skämmigt ”-ja, jag dricker för mycket”. Sen kom jag på mig själv och ändrade till ”-Jag drack för mycket förut, nu har jag slutat”. Känslan hörni, känslan! Jag hade lika gärna kunnat vunnit OS, eller i alla fall nån distriktstävling!
Heja oss💪🏽💪🏽💪🏽

Tack för uppmuntran. Och fakta om kung Flaska som ett lustslott. Bra ord. Och jag vet att allt är sant. Vet inte vad det är som är så svårt. Tänker på min far, nu bortgången, han var också dagligdrickare sen iaf sin 40'e födelsedag. Om viktreglering, sade han stöddigt alltid att han hade löst hela den gåtan. "Ät mindre, rör dig mer" var hans stridsrop! Som alltid gjorde mina systrar och mamma på lite dåligt humör. Tänker nu att han kanske var så frank, p.g.a att han visste att sådant inte var så lätt. Önskar att jag kunde fråga hans ande om det var så enkelt och ärligt rörande hans alkoholism, som han aldrig hycklade med. Men smög han också omkring, likt mig , och drack i hemlighet för att hålla upp fasaden av en fungerande alkoholist? Det är så botten, med ena handen är du helt ärlig och nästan stolt, men den andra älskar du sänka 3 7,2'or på lördagsförmiddagens hundpromenad. Och söndagspromenad. Minns knappt när jag egentligen värdesatte alkohol som något annat än min diesel för drift. I min värld är jag normal och produktiv nu, när jag varit på "lunch". Inte normal var när jag skrev inlägget här i förmiddags. Så sjukt. Nåväl och igen, tack för att kjag får skriva av mig.

@Carisie vi blir ”bara” 11 över julen, fast det är jag och min kille som står för den mesta servicen… Haha,jag har också en magister, och jag känner en som aldrig provat droger. Hon har å andra sidan knapp provat något annat i livet heller.

Ja, tänk om man skulle träffa dig nu, då skulle man inte ens veta det. Däremot skulle jag vara helt trygg, du är ju nykter och det vet man ju inte om de andra är…

@LAO Hahaha jag är gärna din nya kompis 🥰 Jag tror inte jag är korkad eller jo i vissa avseenden men jag har en jävla massa högskolepoäng med multipla magisterexamen i intensivvård, akutsjukvård, anestesi och operation 😂😂😂 Vad säger man? Bli inte sjuka..eller bli det så har jag nåt att göra på jobbet. Jag tror nidbilden av "alkoholist" är lika fel som "narkoman". När jag var liten fick man ju höra att knarkare låg på plattan med sprutor i armarna..det kanske inte är sanningen idag med folk som nyttjar allehanda droger. Jag tror att jag inte känner en enda människa alltså känner som vänner..som inte har provat någon form av narkotika i berusningssyfte. Inte ens min helyllemake som var tvungen att prova röka på en av våra resor 😂😂😂😂

Jag vet inte vad för typO som letade sig in i min mening- men jag tror att jag syftade på att jag tyckte du var stark igår. Som stod emot! Och då tänkte jag på det när jag såg dagens klipp på insta. Typ så. Ursäkta snurrigheten.. skulle bara kolla lite snabbt på luren innan jag drar igång nästa rum. Jag låtsas att vi bor i en 2:a för jag tänker inte städa ett enda av gästrummen förrän till julhelgen då de kommer att befolkas. Det blir 6 nattgäster efter jul och sammanlagt blir vi 16 personer till firandet på annandagen 😂😂😂😂
Jorrå... livat & glatt & jag hoppas att det inte blir FÖR kallt så att det går att använda balkongen som kylskåp.

🩵

@Carisie hallå där! Kul att du tänker på mig! Jag kallar dig och några till här inna för ”mina nya kompisar”. Det känns så otroligt fint att den där stigmatiserande bilden av att alla alkoholister eller missbrukare är galna, lite korkade personer. Den gruppen vill man ju inte så gärna tillhöra, även om jag också gör galna grejer ibland😱😂.

Vad menar du att du väntar på min gårdag? Nog skrev jag väl en avstämning?

Jag fyller i kalendern. Först tyckte jag att det var onödigt eftersom jag inte ska dricka, men nu känns det bra!

Skönt att du känner dig bättre, jag är fortfarande helt sänkt och har fått en läkartid idag för sjukintyg…

Städa inte ihjäl dig🧹🧹🧹Kram💕

@PhillyJ Hej 👋🏼 Kung flaska..😂 Jag tänkte direkt på Robin Hood där de hånar Prins John...så jag sjöng lite får mig själv "Prins John - en låssaskuuuung av eeeeengland" och tänkte att kung Flaska är en tvättäkta låtsaskung. En som håller synen lite suddig så vi inte riktigt kan se gränserna. En som håller vårt medvetande i ett gränsland där vi inte fattar vettiga beslut. Han håller också våra själar gisslan och får oss att länge tro att alkoholen är lösningen. Det ÄR lösningen också på våra problem men vi tillåts inte att rikta vår energi mot vad våra problem springer ur. Så istället går vi lydigt i hamsterhjulet i kung Flaskas ledband.

Kasta om bokstäverna i FLASKA så får du FALSKA. Falska löften, välmående, vänskaper etc etc Jag tycker du ska ta den hjälp du fick förra gången. Stäng alla dörrar. Var ärlig mot dig själv. Jag menar: inte en kotte BRYR sig om du inte dricker. Tro mig. Eller jo om man bara har suparkompisar men de brukar skingras rätt snabbt när man slutar dricka.

Vi är många här som har olika historier och olika vägar men en sak gemensamt - vi vill inte dricka längre. Ditt mål kan vara du sätta och vi kan bara stötta dig här.. Ja du vet.

Over and out.
🩵
(....en låtsaskung av Eeeeeeengland.. 🎶 )

Ursäkta alla typo's. Skrev bara av mig snabbt och klistrade in, innan jag ångrade mig....

Hua; skrev här för ca: 2 år sen då jag sökte hjälp. Och fick det. T.o.m så mycket att jag klarade 2 vita månader, vilket måste varit rekord iaf i vuxen ålder. Var så stolt, efter att ha haft en uppsjö av vita månader tidigare i livet, var det nu något annat och större. Jag var fri. Men sedan hände något. Svårt att beskriva, men jag ville tillbaka till mitt gamla jag. Minns att jag hade svarat svävande när folk försiktigt frågade mig om jag slutat dricka. Istället för att erkänna att jag försökte och att målet var just det. Så drog jag till med påståenden om viktminskning, återupptaget jakt&fiske, högt blodtryck är farligt och annat som inte ens nuddade kärnan i mina problem. Önskar så att jag bara sagt som det var, att efter 30 års av mer eller mindre dagligt drickande, var den dörren nu stängd. Borde gjort det till en fråga om ödmjukhet och stolthet. OM jag gjort det, då tror jag att principen hindrat mig från att börja igen. När kunde jag utan vidare återgå i tjänst hos kung Flaska. Jag hade varit duktig, mådde utmärkt och hade ju verkligen inte lovat någon att bli nykterist. Fnys. Återbesöket i min gamla verklighet var bara ett misslyckande i mitt inre. Inte ett misslyckande inför andra. Nästa gång ska jag göra det på riktigt. Inbillar mig att jag nu samlar mod, men egentligen är jag nog inte mogen. Eller bara lat. Och rädd. Har försiktigt och i lite skrattande ton pratat om hur skönt det ska bli när vi klarat av helgerna och den klassiska "efter trettonhelg späkningen”, är här igen, en bit in på nya året. Ber till gud att jag denna gången har mod att verkligen kapitulera och göra det till en fråga om skam och litenhet om jag inte klarar av det inför familj och företag. I natt när jag log vaken i lite halvabstinens tyckte jag mig förnimma doften från psykiatrimottagningen, där jag för snart två år sen anmälde mig till beroendeakuten. Och fick fantastisk hjälp. Må jag överleva fram till en ny chans. Vet att det kommer bli en lång månad tills dess. Nu t.ex ska jag snart gå iväg på tidig lunch. Hetsdricka tre Old Ox och en sexa gammal dansk, peta i maten, för att mildra doften inför min comeback på kontoret runt 13.00. Sen blir det några öl och två glas vin till maten ikväll. Jag menar, vem dricker stark en onsdag? Inte värdigt. Ja, nu själva, så här kan man inte ha det.

Nåväl; Tack för att jag fick skriva av mig. Det är ett så ensamt universum här i flaskans tjänst. Min värld är befolkad av ungefär bara mig själv känns det som ibland…..