Senaste kommentarerna i forumet

Min doseringen är just nu 1 Naltrexon på morgonen, sen tar jag 3 st Campral morgon middag kväll. Jag hade egentligen aldrig något speciellt mål eller en plan på hur jag skulle förändra mitt drickande. Men tack vare dessa mediciner så förändrades allt efter en tid.

DOCK är en väldigt vanlig biverkning av Campralen diarré/dålig mage. Men min läkare sa att det tyvärr kan sitta i länge för många & det är då man får tänka lite om det är värt det. Men för mig just nu så är det de.

Hur går det för er annars? 🌸

Campral & Naltrexon, mina tankar, känslor & funderingar.. Jag tänkte då att jag startar denna tråd för att dela med mig av mitt år med dessa mediciner & ventilera lite men även kanske kunna svara på det ni kanske undrar..

Det kommer att framöver bli kortare inlägg för det ska bli lättare att fråga & svara.. KRAM!

@Catlady Heja dig! Äta först är en gamechanger 🙏🏻

Kram 🐘

Shit. Det var nära ögat. Hemskt stressig dag idag. Slutade inte jobba förrän strax efter 20. Så lång dag. Barnen har varit i luven på varandra hela dagen och skrikit och bråkat. Jättekul när man sitter i jobbmöte eller ska försöka koncentrera sig. Så, stressad, hungrig, frustrerad och jävligt grinig. Hade inte käkat sen lunch och maken satt där med sin GT. Jag tog fram tonic ur kylen men tänkte sen: ”Nä, jag äter först. Ska jag ta en drink så gör jag det fan inte på tom mage” så jag stoppade in flaskan i kylen igen och tog en a-fri öl istället. Tänka sig, när jag käkat och druckit den a-fria ölen, så var det inte så lockande längre. Nu ligger jag nedbäddad och ska läsa min bok istället. Jag är dödstrött och imorgon vill jag spendera lite tid i trädgården innan mina föräldrar kommer på besök. Så trots att det krävdes lite eftertanke och viljestyrka idag så är jag mycket nöjd med mitt val.

@Beer Härligt att höra att du klarat 3 veckor och att du mår bättre och bättre! Hemarbete och distansjobb är ganska livsfarlig kombo. Man saknar det sociala med kolleger och går ut o sätter sig och dricker ute på pubarna istället. Ja, att sätta upp mål och sen följa dem till fullo är det som gäller. Hundpromenader i naturen gör nog susen senare för dig? Idag har jag iallafall tagit det lugnt och mår toppen!

Cyklat 2 mil längs soliga playan, promenerat och styrketränat. En dag fylld med harmoni och ett lugn som man ofta längtar till. Brukar vara normal och ångesten bortblåst efter 1 dag utan alkohol. Sen midsommarfest imorgon...men vi har sagt att vi trappar ner och inte blir fulla. Kanske skulle man vara helt nykter men det får komma i ett senare skede. Sön-tors är det som gäller nu men innerst inne förstår jag nog att helt nyktert liv skulle behövas. Kanske får reda på mer info angående deras behandlingar på måndagmötet med AA.

Väldigt imponerad av dina 3 veckor! Skriv gärna mer om dina tips för att hålla sig nykter en längre tid.

Ha en underbar kväll!

Hej Illaute!

Här ställde du en fråga om digitala AA-möten. Kanske har du fått svar redan på något annat sätt, kanske har du provat ett möte? Oavsett får du gärna skriva mer och berätta om hur det går för dig just nu - det kan vara så att en behöver skriva några gånger för att tråden ska ta fart.

/Kristoffer

Midsommarhälsning 🦋💚🥳
Grattis till nykterhet! Det tar tid innan man slutar att dividera med sig. För mig blev allt lättare efter 3 månader. Stå ut!
Kram
🌸💚🌸💚🌸

@Andrahalvlek tack för uppmuntran. Ja planen är ju minst 2 mot 1. Gärna mer. Återställare har jag nog aldrig tagit. Alltså jag har druckit fler dagar på rad men då relativt måttligt. Om jag är bakfull klarar jag i regel inte av att dricka nästa dag så det ser jag inte som ett problem, men det kan absolut vara något som jag eftersträvar den här sommaren. Vill inte ha något superkomplicerat regelverk med massa tvång i, utan mer logga och se till att de vita dagarna blir fler. Dvs jag kommer i princip försöka hålla det helt nyktert men inte slå på mig själv om jag dricker lite någon dag.

@Andrahalvlek tack för uppmuntran. Ja planen är ju minst 2 mot 1. Gärna mer. Återställare har jag nog aldrig tagit. Alltså jag har druckit fler dagar på rad men då relativt måttligt. Om jag är bakfull klarar jag i regel inte av att dricka nästa dag så det ser jag inte som ett problem, men det kan absolut vara något som jag eftersträvar den här sommaren. Vill inte ha något superkomplicerat regelverk med massa tvång i, utan mer logga och se till att de vita dagarna blir fler. Dvs jag kommer i princip försöka hålla det helt nyktert men inte slå på mig själv om jag dricker lite någon dag.

@Catlady Jag tycker att det låter som en väldigt bra plan. Om du vill utmana dig själv lite så kan du ju sikta på 2 nyktra dagar mot 1 onykter, eller till och med 3 nyktra mot 1 onykter. Just nu har du ju 5 nyktra och 1 onykter, så omöjligt är det ju inte. En annan regel kan vara att aldrig dricka två dagar i rad, då kommer du ifrån att ev ta en återställare. Plus att det är bra för leverns återhämtning.

Kram 🐘

Dag 5 -1 idag. Jag slarvade lite igår. Vi kollade fotboll och jag drack a-fri öl, sen åt vi en underbar middag med kallskuret och godsaker och då fanns det ju en öppnad rosé flaska i kylen. Jag drack ett glas. Det var trevligt och gott och uppfyllde sitt syfte. Kände inte att jag behövde mer. Hade absolut kunnat leva utan det där glaset också.

Så jag är kluven här helt klart. Å ena sidan så höll jag inte det löfte jag gav till mig själv på morgonen om att inte dricka. Å andra sidan så är jag samtidigt rätt stolt över mig själv att det bara blev det där enda glaset och att jag var nöjd så, och inte alls kände ett behov av att dricka mer. Glaset upphöjde maten och det räckte gott och väl så. Så blandade känslor. Redan när jag drack det, så kände jag att SÅ jäkla gott var det liksom inte. Det var gott, men det var liksom inte så att det inte hade gått att äta den där middagen utan. Så helt klart romantiserar min hjärna upplevelsen bra mycket mer än vad upplevelsen faktiskt är värd när jag tar mig tid att verkligen reflektera. Jag tror också att det var den tanken som fick mig att stanna vid det där enda glaset. Det och det faktum att jag läser en väldigt bra bok, och ville förbli nykter för att kunna ligga och läsa på kvällen. Jag ville heller absolut inte vakna med någon huvudvärk, och jag drack glaset extremt långsamt för att verkligen hamra in det budskapet i mitt huvud.

När jag ätit och druckit det, så kände jag mig först lite ångerfull, sen kände jag mig ändå ganska så stolt över att jag lyckades stanna där och faktiskt verkligen genuint inte vill ha mer.

Har funderat mer också på om hur jag ska göra både nu och i framtiden. Total avhållsamhet inser jag blir väldigt svårt nu när vi har så mycket folk i huset (och också ganska rikligt med alkohol). Semestern tågar in och både svärföräldrar och make kommer vilja dricka, även om maken påpekat att han absolut vill dra ner på det hela och göra det med måtta. Jag brukar ha svårt att avhålla mig helt, när det är så himla mycket folk runtom mig, och det liksom inte finns någon annanstans att fly. Så det jag funderar på nu, för att jag inte ska känna mig misslyckad och för att jag ska ha ett realistiskt förhållningssätt till hur jag och världen faktiskt fungerar är följande:
* Under sommaren så kommer jag inte sikta på helnyktert. Det kommer inte riktigt gå med de förutsättningar som finns. Istället satsar jag på fler vita dagar än dagar med alkohol.
* De dagar jag dricker något ska jag logga och hålla koll på mängden så det inte urartar.
* I höst, när svärföräldrarna är borta, barnen går i skola och jobbet är igång igen med allt vad det innebär ska jag ge mig på the alcohol experiment som jag läst så mycket gott om här på forumet. Det ger mig en chans att förbereda mig mentalt på en längre stunds nykterhet. När jag slutade snusa sist och avhöll mig från det i närmare 7 år, så gjorde jag så att jag satte ett datum längre fram i tiden, för att ge min hjärna en chans att smälta tanken. Det gick väldigt bra.
* Under sommaren så ska jag ta mig tid att läsa och reflektera ordentligt. Och verkligen ge min hjärna tid att tänka och smälta tanken på att den kommer få vara utan alkohol ett himla bra tag.

Jag kollar på den här planen och tänker att min hjärna eventuellt har lurat mig att fortsätta ett litet tag till och skjuta problemet på framtiden. Och det kan mycket väl vara så. Men jag tror att det här är en lösning som passar mig precis just nu. Jag kommer givetvis hänga här en hel del, för målet är fortfarande att ha fler vita dagar än inte. Och jag behöver hjälpen att hålla mig on-track så att jag kan se till att jag faktiskt kör the alcohol experiment i höst.

Tack @Kennie. Jag jobbar i regel rätt mycket på kvällarna och eftermiddagarna, så det finns inget utrymme alls just nu, faktiskt. Svärföräldrarna har hämtat barnen en hel del och så, men de är dåliga på att aktivera och leka med barnen eller ens utfodra dem, så det funkar tyvärr inte jättebra. Vi ska försöka få till att barnen stannar hemma med svärföräldrarna och vi åker till landet någon helg, för att ladda batterierna lite, men vi får se om det går eller inte.

Tack @FinaLisa ❤️ Jag önskar dig och alla andra forumvänner en riktigt trevlig midsommar också!

Kram 🐘

@uddda Håller med @Kennie om att det är enklare om du delar upp i olika inlägg med en-två ämnen i varje inlägg. Det blir lättare att läsa och lättare att svara på ett specifikt inlägg. Det ska bli spännande att läsa!

Kram 🐘

Vad bra du kämpar! Tycker du tänker helt rätt och ser klart på din situation. Tror också att du behöver egen tid. Lite som på flyget- ta på din egen syrgasmask innan du hjälper andra. Kan du inte lämna barnen ett par timmar med svärföräldrarna och göra något eget nån em/kväll per vecka ? Och ställa krav på att de hjälper till om de måste bo hos er? Kämpa på, det blir bättre!

Hej,
Personligen tycker jag om när inläggen är lite kortare, med ett eller ett par ämnen i varje. Det blir lättare att svara då. Fint att du vill dela med dig av dina erfarenheter, ser fram emot att läsa.

@Andrahalvlek 💗👏👏
Grattis! 💐💐💐💐💐
Vilken härlig läsning!
Ha en underbar midsommar!☀️🍓🇸🇪
Kram🧡😎🧡

Toppen Beer!
Det som är riktigt positivt är ju att du också troligtvis kommer att upptäcka en del positiva egenskaper hos dig själv som du en gång haft. Nåt som både du och sambon gillat troligtvis.
De positiva egenskaperna och den närvaro man har just då gör allt. Bra kämpat!

Jag startar med min fråga så ni ej hinner tröttna innan punkt. HUR tycker ni jag ska dela med mig om mina tankar, förändringar, känslor, tips & mediciner (antabus, campral, naltrexon & annat? Om det nu är något som ni vill läsa eller undrar över?

Ett långt ärligt inlägg & sen svara efter det eller dela upp inläggen i fler olika "kategorier" hänger ni med?

Jag har detta året gjort väldigt mkt förändringar & försök till att "förändra mitt drickande" shockat mig själv något otroligt, sen också fått frågor, läst nya & gamla trådar, gjort skillnad & hjälpt vänner men också personer jag inte ens vet hur dem hittat mig.

Men sen har jag också försökt samla mina tankar för att just dela med mig om HUR jag nu gjort för att förändra mitt drickande då jag ändå alltid levt & accepterat mitt beroende i cirka 20år. Min pappa & syster har alltid haft ett MISSbruk dem aldrig kunnat erkänna, medans min Farfar & jag alltid accepterat vårat beroende & bruk.

Därför så skulle jag vara tacksam för era tankar, svar & tips på HUR jag nu isåfall skulle dela upp mina texter, tankar, funderingar. OM det nu ens är något ni skulle vilja läsa?

Sen så hoppas jag verkligen det är okej med er trots alla förändringar & omständigheter & att här ska ni aldrig känna er ensamma. Så dela, fråga, läs! Tillsammans så ska vi kämpa. Kram!

@Beer Heja dig!

Kram 🐘

@Ase Då har du en spännande resa framför dig! Nästan alla här på forumet som har varit nyktra ett tag berättar om hur de har blivit bättre på att stå upp för sig själva, att säga ifrån.

Och sen håller jag med @tappadigen om att man måste analysera om det kan finnas andra skäl till att kritiken framförs. Söker avsändaren en syndabock? Är avsändaren dåligt påläst? Är avsändaren en typisk gnällspik? Hade jag förutsättningar att göra på ett annat sätt? Att bara ta emot och lasta allt på sig själv är destruktivt. Hur det än är så gör de allra flesta sitt bästa efter förutsättningarna.

Vad det gäller att ge kritik och konflikträdsla så är det en vanesak. Faktiskt. De första 20 gångerna jag var tvungen att säga ”nej, det går inte” när en medarbetare ville vara ledig tex så fick jag ont i magen. Men jag märkte att himlen ramlade inte ner. Medarbetaren blev inte ens arg, hen ville bara ha ett tydligt besked i god tid. Efter det var det mycket lättare att säga nej.

Vad det gäller att ge kritik så har jag tränat på det massor i mitt jobb. Jag börjar alltid med något positivt, säger sen att jag har några punkter där jag ser att förbättring kan ske, och påtalar noga att jag framför mina åsikter för att resultatet ska bli ännu bättre. Ytterst få tar illa upp ett dugg, tvärtom. De flesta är tacksamma. Om de tar illa upp så beror det på att de är ovana vid att ta kritik, och då får jag fortsätta ge just dem kritik tills de känner sig bekvämare. Det ingår i min roll som ”senior” att coacha yngre förmågor, alla är barn i början.

Dina stunder med döttrarna låter ljuvliga. Mys 😍

Kram 🐘

@Stockholm stad Läser ditt inlägg med stor igenkänning. Druckit i många år och det eskalerade iom hemarbete.
Ultimatum från min sambo som var verkningslösa. Var här länge under nicket "Zorro". Väl valt nick. Gömde mig bakom en mask och vägrade be om hjälp. Gick flera år med en obehandlad diabetes. Slutade med att jag till slut var tvungen att söka vård. I samband med detta tog jag av mig masken och berättade öppet om mina alkoholproblem. Bad om hjälp! Trots detta tog det sex månader innan jag fick denna hjälp. Nu äter jag Antabus och det fungerar mycket bra. Kan ju bara tala för mig själv, men jag har insett att "normaldrickande" aldrig kommer att existera för mig. 3 veckor nu och allt är bättre. Mitt förhållande, min hälsa, min diabetes, tja... allt!
Att sätta upp mål tror jag är viktigt. Vad vill jag med att bli nykter? Jobbat med hundar i många, många år, men har ingen nu. Ett långsiktigt mål, när min hälsa återvänt är att skaffa hund igen! Andra delmål som t.ex min övervikt.
Du nämner att du tidigare ätit antabus. Om man är i det läge du beskriver måste jag vara helt ärlig. Jag tror inte på "normaldrickande". Jag tror att man måste inse att alkohol inte är något för mig!

@Sisyfos många kloka tankar. Just ADHD har funnits i mitt huvud i många år! Funderat mycket på det. Hur jag var som person långt innan jag fann min vän alkohol.
Att stanna upp och se på sig själv och den man vill bli, tror jag är viktigt. Min sambo sade till mig att hon ville ha tillbaka den jag en gång var. Svarade att jag inte visste om den personen längre finns. Så mycket påverkar, erfarenheter, intryck med mera. Även ett alkoholberoende ger erfarenheter och påverkar vem man är och blir.

Nu är jag dock på vecka 3. :-) Känns som ett nytt liv närmar sig. Känns som alla tidigare försök varit tafatta och inte riktigt seriösa. Med hjälp och stöd känns allt så mycket enklare. Vecka tre är inte helt sant! Var nykter en period innan, men har satt dagen D, till dagen då jag började med Antabus. och det är nu tre veckor!

Det är MIN tid nu! :-) och jag stapplar vidare!

@TappadIgen ja, så är det absolut. Problemet är att jag är för bra på att ta kritik och tänker aldrig att det kan vara den andre som har fel.
Jag har också svårt att kritisera andra. Är tyvärr väldigt konflikträdd så det måste jag jobba på.
Men nu ska jag lägga det bakom mig😊.

Kritik kan ju vara bra om den är konstruktiv ändå, tänker jag. Men det är kanske också något man får lära sig att bli bra på att ta emot. Det finns trots allt kritik av åtminstone två sorter. En som är till för att såra och trycka ner och en som är omtänksam och till för att man ska kunna förbättra sig själv. Jag kan tycka att jag själv kan vara dålig på att ge kritik för att jag är rädd att det ska tas emot på fel sätt. Ibland kanske man kan stanna upp själv och fundera på vad syftet var av kritiken man just har fått. Var det bara någon som ville avreagera sig på en? Ja, då får man försöka skaka sig av det. Eller var det ett konstruktivt påpekande av en förbättringspotential man har? Ja, då får man ju fundera på om det är något som personen har rätt i eller om man tycker att de har missuppfattat hela grejen.