skrev Ase i När kommer dag nr två??
Har du haft en bra dag varafrisk?
Vad är det för terapi du går på?
Jag har inte så stor erfarenhet av terapi. Gick några gånger hos samtalsterapeut när jag var utmattad.
Minns att det var skönt att få verktyg att jobba med. Ofta vet man ju själv vad som behöver göras men det kan behövas en liten knuff i rätt riktning 😊.
Men någon terapi för att bearbeta saker har jag aldrig testat.
Jag hoppas du mår bra 💖.
Kram
skrev Stockholm stad i 2:a försöket
@Kennie Bra du kan stå emot Kennie. Alltid beundrad över folk som lyckats sluta och hålla det på en normal nivå. Ska försöka klara en längre tid nykter tänkte jag och sen ingen bängfylla på helgen. Hem till Sverige snart o hälsa på kära mamma så det borde vara ett gyllene tillfälle att bara träna och cykla omkring i stan.
skrev TappadIgen i 2:a försöket
@Stockholm stad Det låter bra! Det är ju inget fel i att ha extra motivation utifrån såklart. Det kan hjälpa en på vägen. Har du testat att göra programmet här? Det kan också hjälpa dig att staka ut en väg framåt.
skrev Kennie i 2:a försöket
Hej igen! Om man kan dricka måttligt eller inte verkar bero på hur beroende man hunnit bli. Själv har jag druckit ett enda glas med cirka två månaders mellanrum, det är måttlighet som fungerar för mig. Läser om många som försöker dricka måttligt varje helg- det verkar vara för ofta om man inte vill riskera att hamna på ruta ett inom en snar framtid.
skrev Stockholm stad i 2:a försöket
@TappadIgen Precis som du säger så gör jag ju det i första hand för min egen skull och då blir ju vårt förhållande och liv stabilt samtidigt som det blir bättre för henne också. Det blir lite positiv symbios då alla inblandade mår bättre. @Andrahalvlek Sant, man trillar ofta dit igen i samma gamla mönster och vanor. När jag gick på antabus fungerade det riktigt bra faktiskt. Bra ni finns här på forumet!
skrev Andrahalvlek i 2:a försöket
På den punkten håller jag verkligen med dig @TappadIgen. Man ska aldrig sluta dricka för någon annans skull. Man ska sluta för att man själv vill sluta dricka, inifrån och ut. För att alternativet, fortsätta dricka, i längden bara innehåller misär och olycka. Det kan gå bra och bra och bra och plötsligt åt helvete. Som att spela rysk roulette.
Kram 🐘
skrev Anonym31513 i En stund på jorden
Tack för era kommentarer! Ja, låt oss hjälpas åt i sommar. Kram!
skrev Catlady i Förändringsdags
Ja, men det är ju det som är problemet. Läste tillbaka i samma tråd och i mångt och mycket så har jag, mina behov och intressen typ ingen plats i mitt liv till vardags. Det stämmer fortfarande. Det är tragiskt och svårlösligt. Vet inte riktigt var jag ska ta vägen ibland för att få det utrymmet. Sömn hamnar alltid på efterkälken - barnen kommer och väcker och vaknar tidigt på morgonen. Dagarna just nu är fyllda av två barn hemma och vi vuxna som fortfarande jobbar. Svärföräldrarna är hos oss men de bor som på hotell och det är liksom bara mer mat att laga och fler grejer att plocka. Jag har inte plats i mitt egna liv. Så var denna vila ska komma ifrån är lite oklart.
Lite trött och less idag. Eller i alla fall just nu. Men det blir bättre ikväll. Ska iväg till en rekoring och få med mig lite godsaker hem. Och kolla på fotboll. Förhoppningsvis drar det upp humöret igen.
skrev Catlady i En stund på jorden
Läst ikapp. Igenkänning på det mesta. Inklusive vanorna och svårigheten att låta bli efter en stressig dag eller under helgen.
skrev Catlady i En stund på jorden
Läst ikapp. Igenkänning på det mesta. Inklusive vanorna och svårigheten att låta bli efter en stressig dag eller under helgen.
skrev Ase i Förändringsdags
@Catlady jag tycker också att vardagen är svårast. Längtan att bara få koppla av en stund. Men jag har tagit mig tiden att vila nu så här i början av nykterheten. Jag har sovit en stund efter jobbet om jag behövt det.
Jag har semester denna veckan och vi har nästan inte haft några planer utan bara låtit dagarna gå och gjort det vi känt för. Det har varit mycket lättare att inte dricka när jag varit ledig. Trodde inte det skulle bli så med semester.
Det säger ju en del om det stressiga liv vi lever, att vi tycker oss behöva alkohol för att koppla av 🙄.
Försök hitta tid till vila💖
skrev TappadIgen i 2:a försöket
@Stockholm stad Jag har läst lite om din historia men inte varit inne och skrivit på ett litet tag. Jag tycker att det är bra att du är här och skriver och det känns som att du är redo för en förändring på riktigt. Jag tror absolut att det är bra att du är här och skriver och läser och funderar för det hjälper dig att bena ut en väg framåt för dig. När man inte lyckas så tror jag att en delfaktor är för att man inte lägger tillräckligt med tankekraft på det. Man tänker bara att man behöver förändra något men så kör man bara på och hoppas att förändringen kommer av sig självt på något sätt. Det är också bra att ha en plan som man sätter skarpt för när förhandlandet börjar komma så måste det vara glasklart vad som gäller eller så har man plötsligt förhandlat bort en arm och ett ben.
Så på den punkten tycker jag att det ser bra ut! En sak som jag reagerar på är att du beskriver att förändringen åtminstone delvis är nödvändig för din flickväns skull. Det är såklart bra att finna yttre motivation också, men jag tror att det är viktigt att du ändå i grunden gör förändringen i dina alkoholvanor för din egen skull. Det kan också kanske låta klyschigt men den inre motivationen är ett stadigare stöd när det blåser.
skrev Stockholm stad i 2:a försöket
@Catlady Absolut det är grova problem. Det är ju sommar dygnet runt här med massa semesterfirare och äldre herrar som sitter o pimplar 14 starköl varje solig dag på pubarna runtomkring. Så man kan knappt gå ner i stan utan att heja på nåt gäng och sätta sig och ta sin första öl innan lunch. Holländarna, engelsmännen och finnarna här dricker ju för 2 pers vardera. Så man tänker lite...kan dom så kan ju jag. Att det är EM i fotboll gör ju saken inte bättre. Men ingenting är ju värt ångesten och darrningarna dagen efter och hälsan i sig är ju det viktigaste vi människor har.
Ja, det har ju varit problem många år innan min nuvarande flickvän....fast då var det mest på helgerna med fylla, slagsmål, otrohet och festande. Min gamla tjej tolererade inte att jag drack och dels körde jag bil till jobbet varje dag och satt på kontor och då funkar det inte med vardagssupning. Kommer dock ihåg en gång när jag skulle ha lönesamtal med min chef och kvällen innan hade det varit match på stadion...stank sprit i hela rummet.
Nu vill jag ju absolut inte förlora världens bästa tjej och då finns det bara en sak att göra såklart. Antingen sluta helt eller försöka hålla mig till helgen med mindre mängd. Hoppas du får en fin dag och lugn midsommar :)
skrev Catlady i Jag har tröttnat på min livsstil
Shit vad tufft du har det!
Jag kan inte jämföra mina erfarenheter med dina, inte på långa vägar. Men jag känner igen mig i isolering och ensamhet. Har haft extremt svårt att passa in och skapa vänner. Har kollegor och familj, men egentligen inga egna vänner då jag verkar sakna förmågan att bibehålla personliga relationer (bortsett från närmsta familjen). Att vara social kostar för mycket energi så den räcker mest bara till jobb och familj. Alla vänner och bekanta som jag umgås med är ytliga och det är min man som bibehåller relationerna. Skulle vi skilja oss idag så står jag mer eller mindre ensam. Det är tärande på sätt och vis, men har fortfarande inte efter en livstid fattat hur man behåller vänner. Så igenkänning på det. Igenkänning också på att behöva växa upp snabbt - inte pga att mina föräldrar missbrukade men de hade helt enkelt inte tid i den utsträckning som behövdes.
Det är ju svårt att veta var du ska börja här. Mycket att bena ut. Du skulle behöva få hjälp med ditt psykiska mående. Mediciner kan hjälpa där. Och du behöver få uppföljning kring din fysiska hälsa. Börja med konkreta saker. Och skriv massor här. Det hjälper faktiskt.
skrev Catlady i 2:a försöket
Hej. Tycker du gör klokt i att ta tag i problemet. Jag har förstått att man kan ha väldigt allvarliga problem och fortfarande uppfattas som helt normal utåt. För mig är behovet av återställare en väldigt stark signal. Likaså ångesten dagen efter som du beskriver. Att få ett ultimatum av någon annan är ju sällan så kul, men ibland behöver man en spark utifrån för att sätta igång tankeprocessen. Hur känner du själv inför allt det här? Har du funderat på ditt intag innan din flickvän påpekade det?
skrev Catlady i Förändringsdags
Dag 5 idag. Fortfarande nykter. Mådde rätt kasst igår också men har sovit riktigt mycket och bra i två nätter. Jag känner mig lättretlig dock och lite rastlös. Vet inte om det är så mycket pga alkoholen som att jag känner mig så sjukt sliten. Ungar som bråkar och vill saker konstant och folk i mig i princip hela tiden. Och så massivt mycket jobb (såhär innan semestertider). Vill ha lite lugn och ro och tystnad. Det vore enkelt att trubba bort alla dessa överkänsligheter med alkohol. Inte bli dyngrak, bara lite avtrubbat. Men jag gör inte det. Dag 4 började vissa tankar komma. Typ ”Titta vad lätt det här är! Du överdriver. Du har ju inga problem.” Bara det faktum att jag tänker så, visar väl att det finns problem. På kvällen igår tog jag istället en alkoholfri öl, käkade lite chips och spelade lite på telefonen.
Jag känner ibland att jag behöver en semester från livet i allmänhet. Få vara själv och bara typ läsa, greja i trädgården eller vad jag nu vill göra. Kan knappt komma ihåg när det hände sist (jo, det gör jag. Förra året. Drack inte en droppe då). Jag kan således avhålla mig från ruset när förutsättningarna är rätt - även om jag är ensam och chansen till drickande infinner sig. Men just då, finns det väldigt mycket annat jag hellre gör. Det är mitt vanliga vardagsliv som ställer till det. Stressen, ljudnivån, tålamodet som krävs. Hur fan gör man för att hantera de grejerna på ett normalt sätt?
skrev Stockholm stad i 2:a försöket
@Kennie Tack! Bra tips! Ja, det måste gå. Har ju tappat träningen och snart hela mig själv. Du har rätt....finns ju inga bättre dagar när man är pigg och glad utan darrningar och bakfylleångest. Ska på AA möte på måndag så får jag se hur upplägget blir. Probemet är att jag inte är snackig mot folk jag inte känner i grupp....särskilt inte när man ska ta upp personliga problem. Men ska ta mig i kragen och få hjälp! Så du har släppt alkoholen totalt?
skrev Andrahalvlek i När blir det bättre...??
@Orosmoln Ja, Annie Graces thealcoholexperiment har jag hört mycket gott om. Det jag gillar med Annie Grace är att hon så tydligt påvisar att det är vårt undermedvetna vi måste påverka för att lyckas. Då måste vi hjärntvätta oss själva, ifrågasätta allt vi gör och inte gör, skapa nya nyktra vanor osv. Det finns en e-bok av henne också som du kan ladda ner gratis på canimoderate.com och den är riktigt konkret och bra.
Kram 🐘
skrev Orosmoln i När blir det bättre...??
@Andrahalvlek Längtar tills jag också kan börja jobba med steg 3. Kämpar fortfarande med abstinens som denna gång är betydligt svårare rent fysiskt. När det är över skall jag börja fundera på vad som fick mig att trilla dit igen de två tidigare gångerna. Visst hade Annie Grace något program man kunde anmäla sig till? Grattis till din andra nyktra midsommar, så härligt och inspirerande att du inte tycker det är jobbigt alls bara roligt!
skrev Orosmoln i Hur tar jag mig igenom abstinensen?
Hej @Mamma35
Hur går det för dig? Mår du något bättre nu?
skrev Kennie i Jag har tröttnat på min livsstil
Hej Vita renen.
Ja, tuff historia. Du kämpar vidare med det du kan. Förstår att det kan vara svårt att tänka sig att man som utbildad kan bli hjälpt av samtal. Men det handlar kanske inte bara om att få reda på något nytt, utan snarare om mötet, attfå resonera högt. Ta hand om dig, du är värd att må bra.
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
Idag visar min app Nomo att jag har varit nykter i 500 dagar, tjoho! 🥳🥳🥳🥳🥳
Jag minns när jag räknade varje nykter dag. Jag minns målstolpen vid 10 nyktra dagar, den första nyktra månaden och så vidare. Jag minns att jag varje morgon satte fötterna i golvet och tänkte ”Idag ska jag vara nykter”. Den här tråden skildrar min första nyktra tid, upp till 6 månader som nykter. Sen har jag en annan tråd under ”Det vidare livet” där jag hänger till vardags. Jag är fortfarande aktiv på forumet i princip dagligen.
Det är slitsamt som sjutton i början, men det går om man verkligen bestämmer sig inifrån och ut. Slänger av sig offerkoftan och fokuserar på minsta lilla fördel med nykterheten. Ser den nyktra resan som en spännande utmaning, som man är genuint nyfiken och förväntansfull på.
På fredag firar jag min andra nyktra midsommarafton. Med samma sällskap dessutom, nära släkt och lite mer perifer släkt. I fjol var jag orolig som sjutton innan. Vad skulle de säga? Här kom jag med alkoholfritt på en typisk festardag liksom. Jag var ju den som alltid drack mest och höll på längst. Värsta party-pinglan. Jag var inte heller redo att outa min nykterhet för alla, den kändes för skör för det. Några visste men inte alla.
Jag fick frågor som ”Ska du inte dricka?” och ”Varför sover du inte över som du brukar?” Men jag parerade dem hyfsat lätt genom att skylla på bilkörning och något diffust om att jag behöver få sova i min egen säng. Det jag minns allra mest är dock hur förbannat roligt jag hade! Jag pratade och skrattade och skojade med allt och alla. Deltog i lekar och samtal med liv och lust. Brydde mig inte ett dugg om vad de andra drack, det var inget för mig. Jag brydde mig lika lite som om det var kaffe de hade i glasen.
När klockan närmade sig midnatt och de andra började bli rejält sliriga och tempot liksom dött på festen var det så skönt att packa ihop sina prylar och tacka för sig och köra hem och sova i min egen säng. Nästa morgon vaknade jag tidigt - och jag hade lika stor behållning av midsommardagen som midsommarafton.
Jag ångrar verkligen inte att jag valde den här nyktra resan. Inte en enda nykter dag ångrar jag. Det enda jag ångrar är att jag inte gjorde det här mycket tidigare.
Inför min andra nyktra midsommar finns ingen oro alls. Alla på midsommarfesten vet numer att jag är nykter och tänker så förbli. De är glada för min skull, att jag har tagit det beslutet. Min psykiska hälsa är numer stabil. Jag sover gott, min hjärna funkar bättre, jag är gladare och mer tillfreds med livet på alla sätt. Ett kvällsdopp kan ge mig njutning på ett sätt som alkohol tidigare gav mig. Jag är mer nyfiken på andra, älskar verkligen att tjöta med allt och alla.
Trevlig midsommar önskar jag er allihop!
Kram 🐘
skrev Se klart i Ombyggnad pågår
@renova - våra halvdruckna flaskor brukade stirra på mig med. Tills jag ställde undan dem långt bak i ett skåp. Nu dricks det så lite men jag har för vana att ställa undan allt som inte är urdrucket.
Jag tycker du skriver så bra om möjligheten att ta hand om sig bättre när känslorna av skuld och skam inte finns där. Det är bra. Klimakteriet kan vara skitjobbigt. Hade detta varit en manlig åkomma är jag säker på att ett friår hade inrättats för ändamålet. Liksom de kliniker med lyxig eftervård vi hade haft om män fött barn.
Men nu är vi här. Jag plåstrar mig med hormoner och det hjälper. Många. Bra att testa om det blir jobbigt, och skyddar mot en massa annat, benskörhet och så.
Men rent existentiellt ska man ju igenom det, och det är klarare sikt som nykter.
Kram.
skrev Andrahalvlek i Ombyggnad pågår
@Renova Jag är helt övertygad om att nykterheten gjorde mitt klimakterium lindrigare. Jag slapp nattsvettningarna nästan helt när jag blev nykter. Mitt humör blev också jämnare, inte lika bråddjupa svackor längre.
Jag kom nog in i förklimakteriet redan i 40-årsåldern och har mått apa rent ut sagt. Återkommande depressioner och mycket ångest, som jag toppade med alkohol. Helt borta sen jag blev nykter. Nu vid 52 års ålder gör mensen bara några få besök per år, så snart är jag ute på andra sidan 🙏🏻
Kram 🐘
Igår fick jag känna på hur det är att tackla motgångar. Jag är mycket känslig för kritik och i går fick jag mycket av den varan. Jag går aldrig i försvar när jag får kritik utan tar bara åt mig och lägger det på mig själv. Måste lära mig att stå upp för mig själv.
Förutom det tråkiga så hade jag en jätte fin dag med en liten kort vandring i vacker natur med yngsta dottern. Det är så underbart att få umgås med henne och vi lämnade telefoner i bilen och bara njöt av naturen.
På kvällen blev det kvällsdopp med två av tre döttrar.
Idag har jag varit med yngsta dottern för ett enklare ingrepp hos läkaren, hon var så nervös och ledsen men läkaren var hur bra som helst. Så dottern var glad och stolt över sig själv efteråt.
Hur går nykterheten då? Jo, den går bra. Fortfarande en dag i taget och tankarna finns hela tiden i bakhuvudet men inte lika intensiva i nuläget. Midsommar känns inte som att det kommer vara några problem.
Ångesten är också relativt lugn just nu men jag har semester denna veckan och därför utvilad.
Ska jag behöva byta jobb för att må bra? Jag har bytt jobb många gånger men bara inom samma yrke och det gör ju inget bättre.
Just i denna stunden mår jag väldigt bra i alla fall.