Senaste kommentarerna i forumet

@Kärringen
Det är när viljan kommer till en, som det faktiskt händer!
En dag i taget. Små små steg.
Njut av resan. Av alla ögonblick som gör en glad.
Och uppmärksamma allt som man är tacksam för.
Tack för dins fina ord 🙏.
Ha en in dag!
Varm kram ❤️

@Kärringen
Jag har läst din tråd idag och känner så mycket med dig. Ser din längtan till din katt. Och jag hoppas att den kan flytta in hos dig till ditt nya boende.
Vilken resa du gör!
Så bra att du går livsstegen. Det är så viktigt att få syn på ens beteende och verktyg att bryta dem, om man önskar det. Grattis till nya upptäckter.
Tack för att du skrev i min tråd, så att jag blev nyfiken på din resa.
Vilken resa du gör! Heja dig. Ta hand om det som du behöver, även om du inte vet vad det är ännu.
Det är din resa att upptäcka dig själv. Vem du är utan din beroende partner.
Vem vill du vara? Det var en fråga som jag ställde mig själv i många år. Vem vill jag vara.
Och hur kommer jag dit.
En dag i taget.
Njut.

Hej, jag har en systerdotter som har en intellektuell funktionsnedsättning och dricker väldigt mycket i perioder (som blir fler och längre), hon avstår all hjälp som erbjuds och vi har inte kommit på något sätt att hjälpa henne ur detta. Hennes alkoholproblem har pågått väldigt länge och hon visar inget intresse av att få hjälp med detta, det kommer sluta med att detta tar kol på henne, hon är redan enormt ohälsosam i sin livsstil. Känns som om vi har försökt allt men vi vill heller inte ta bort för mycket av hennes frihet då hon lever i boende pga av sin funktionsnedsättning, och friheten är redan enormt begränsad.

@Uppgiven74 absolut igenkänning.
Har du funderat mer på dig och hur du och din dotter vill leva?
Så lätt att vi fokuserar på alkoholen.

Jag ser saker mycket klarare nu än någonsin. Jag har tidigare fått tvivel när jag sett han bara dricker folköl exempelvis och tänkt att det är jag som överreagerar.

Nu är liksom loppet kört....dom suddiga glasögonen är bort grinade, jag ser bara en väldigt sjuk människa...en människa som jag nyligen hade känslor för, det är så märkligt för den här sista tiden har varit så lång och mörk och jag tror åtminstone jag börjar skymta ljuset där borta.

Ikväll ska jag till kyrkan på livsstegen, efteråt är det sinnesro gudstjänst. Jag tänker be för honom , fast det oftast känns helt bortkastat.

@Uppgiven74 Jag var så när jag drack alkohol. Mitt dåliga mående gick ut över min man. Jag kunde börja bråka om minsta lilla diskussion, värst var det när jag druckit men även utan alkohol. Efter att jag slutat med A så mår jag så bra och reflekterat hur jag varit. Mitt dåliga beteende mot min man började försvinna efter ca. 1v. utan A. Nu njuter jag av livet o mår bra och är snäll mot min man. Din sambo mår skit och det går ut över dig och det är inte okey.
Ta hand om dig.

Jag upplevde samma, humöret (som tidigare varit väldigt stabilt) blev otroligt svajigt och mannen blev arg för minsta lilla.

I vårt fall tror jag det handlade om att hans toleransfönster (om du inte känner till termen beskrivs den bra om du googlar) blev så otroligt litet pga all stress det innebar att smyga, gömma, ha färdiga ursäkter, planera och försöka hitta nästa tillfälle att dricka osv.

Någon månad efter mannen blev nykter blev han ”sitt vanliga jag” med stabilt humör igen. Tar dock tid för mig att känna tillit till att det är så här nu och får själv stresspåslag vid minsta tecken på konflikt.

En beroendesjukdom skapar enorma mängder stress, både hos den som är beroende och de som finns runtomkring.

Vad är era erfarenheter kring detta? Jag upplever att sambon söker konflikter, att han blir arg för bagateller och vill att vi ska bråka? Både när han druckit och är nykter. Är det en ventil för att släppa på trycket?

@Självomhändertagande Du är en förebild för mig här! Skrev tidigare som så less, pga snacket med chefen.
Men nu känns det som att vara ännu mer hemlig inte tjänar något syfte alls.

Försöker kravla mig upp från botten men börjar bli övertygad att min kris inte enbart beror på val av partner. Jag är vilse MEN ska vända skutan!

Stor kram

Vad gör du för ditt eget mående? Hans kan du, som du helt korrekt säger, inte styra över. Kan du prata med någon?
Mitt ex söp som en svamp och han var fullständigt ointresserad av hur jag mådde av det eftersom han var sjuk i missbruk. Jag fick rädda mig själv. Sett så här i efterhand är jag glad att jag inte lade mitt mående i hans händer eftersom han garanterat inte kunde hantera det. Han kunde inte ens hantera sitt eget. Fokusera på dig, är mitt råd.

@Kameleont
Hej och tack för din återkoppling!Så roligt att höra dina tankar kring mina ord!
Älskade ditt "nu går vi ut i våren!"
Det fick mig att ta mig ut på en extra promenad. Tack!
Varm kram

Ps: upptäckte nu att anhörigstödet åter är igång här på sidan (var nedstängt när jag för första gången loggade in). Har precis anmält mig och börjat med övningarna och tycker det verkar bra - så det är ett tips för att få snabb hjälp!

Hej @Mariamia!
Min man är också nybliven nykter sedan 2 månader. Jag lämnade utan att lyfta diskussionen om alkohol (ytterligare en gång). Sa bara att jag inte kunde leva så som vi levde längre och flyttade samma dag.

Efter någon dryg vecka insåg min man själv varför jag lämnat och började reflektera. Insåg därefter att jag faktiskt hade rätt, att han har alkoholproblem.

Första veckorna var svajiga, han ville inte att vi skulle lämna in ansökan om skilsmässa. Men eftersom jag inte såg en enda fast plats att sätta ner foten på så skickade vi in vår ansökan (beslutet blev 6 månaders betänketid).

När han varit nykter ett par veckor började saker falla på plats rätt snabbt. Han sökte hjälp och har landat i beslutet att han inte kan dricka mer alls.

Här började också insikterna kring hur vårt gemensamma liv sett ut för mig de senaste åren komma till honom. Att tilliten är rejält tilltufsad och att han många gånger betett som som en idiot!

Utifrån det du skriver får jag flera tankar: har din man kommit till insikt hela vägen och förstår sin egen problematik eller är han nykter av andra anledningar? Har han sökt hjälp för sina problem?

Du skriver att det finns narcissistiska drag, kan dessa vara en del av hans personlighet eller är de skapade av beroendet? (jättesvårt att veta vad som är vad, men viktigt att ha med i tanken framåt tänker jag).

Kan det fortfarande vara alkoholdimman/beroendet (eller vad jag ska kalla det) som talar, har han ännu kommit till sans? Utifrån den erfarenhet jag har tar det ett tag innan personen kan tänka klart igen efter ett aktivt beroende. Utifrån verkar allt personen säger lite snurrigt och hoppigt, vilket det säkert också är för den som druckit på tok för mycket en längre tid.

Och till sist: vad av det du själv tampas med är medberoende problematik och vad är sorg/ilska/besvikelse för att allt blev som det blev? Vad behöver du själv just nu? Har du något stöd i form av samtal?

Jag känner med dig och förstår att det är skittufft! Hoppas att din partner landar i sin nykterhet och att ni kan ha mer öppna och tillåtande samtal där även dina erfarenheter och din smärta får plats.

Oavsett så tänker jag att ett eget samtalsstöd kanske kan hjälpa dig att stanna kvar i dig och vad du behöver just nu. Alkoholism är en sjukdom som även påverkar de som lever nära den som har ett beroende på så många sätt.

Din viktigaste uppgift är att hitta vägar till ett bättre mående för dig nu, oavsett vad din partner gör🩷

@Självomhändertagande
Klokt o väldigt intressant. Kan inte sluta tänka den meningen:
'Man måste se vem man har framför sig'
Även de fyra frågorna du skrev ner o reflektionen om rädslor. Så sant!
Tar det med mig o bearbetar...

Oavsett om det gäller beroende hemma eller en vilsen kollega eller en idiot till chef... (ursäkta min frustration lyser igenom) så är det tänkvärt o bra att 'se vem man har framför sig'
Tack!
Nu går vi ut i våren, en underbar dag! 🌼

Hej
Det där låter i mångt o mycket så som jag hade det.

Insåg tillslut att jag hade helt fel i detta med att han inte ville ha det så.

Om din man inte vill ha det såhär - vad gör han för att du ska må väl att relationen ska må väl och undvika alkoholen?

Jag fick till slut inse att vi inte delade målsättning.

Hej.
Så jobbigt ...
Bor hon hos dig just nu? Finns barn/sambo med i bilden, att hon bor med dem?

Berätta gärna lite mera om du vill.
🌺

❤️

@Sårad...
Vad fint att du går en cirkel och börjat i samtal.
Det är bra att bryta fokus när tankar kommer som vill stanna.
För mig var det just att träna i medveten närvaro som fick mig att inse att jag behövde få mitt ex att flytta.
Han valde alkoholen gång på gång i alla år.
Jag ville bli en mamma och bilda familj. Valde just honom för att vi hade bra kemi, snack och roligt.
Det tog mig lång tid att inse att han var alkoholist redan när vi träffades.
Men vi bodde i olika länder, så det första halvåret träffade vi inte så mycket. Jag provade att bo hos honom för att se om han var mannen som skulle bli pappan till mina barn.
Och det gick förstås inte. Men istället blev jag indragen i hans kaos. Och jag som är väldigt omvårdande tog hand om det som medberoende gör.
Jag fastnade med ett stort barn.
Åren gick. Ett decennium.
Och jag investerade i en mindfulnessutbildning.
Då insåg jag att jag måste släppa taget om att bara ta hand om mig.
Att komma tillbaka till livet.
Att hitta glädjen i att leva själv. Och att sätta gränser så han ville flytta ut.
Och så skrev jag hur önskar leva mitt liv. Jag skrev en stund varje dag.
Hur jag vill ha det. Hur jag vill känna. Och må. Och vad jag behövde göra för att komma till det liv jag lever idag.
Allting som är realistiskt för en själv går att uppnå.
Genom att träna medveten närvaro. Om man vill.
Det skulle jag tipsa dig om att se om du kan få delta i en grupp med mindfulness.
Det finns tekniker som hjälper en att stanna upp i nuet, observera det som sker just nu, acceptera det som sker just nu. Och svara eller släppa taget om det som sker just nu.
Det är väldigt hjälpsamt när man kan släppa taget. Och fokusera på sig själv, på vad man kan göra istället med tiden.
Att ta en promenad, fika något gott på ett café. Se på människor, skriva något i en bok, läsa en bok eller tidning. Kanske en annan sitter ensam och fikar själv i närheten. Växla några ord med en främling. På fiket. Eller någon annanstans.
En dag i taget
Ett andetag i taget.
I din riktning till ditt liv, som du vill leva det.
Det finns så många friska människor som behöver hjälp och stöd. Barn med läxläsning och äldre med vardagssysslor genom föreningar eller volontär ande.
Jag vet hur svårt det är. Och jag behövde lära mig skifta fokus. Det lärde jag mig genom att öva, på att göra något annat i nya miljöer för att inte fastna i sorg eller besvikelse.
Det är lärdomar. Alla går igenom något. Det går egentligen att prata med vem som helst, om den man pratar med är öppen för ett öppet och förtroligt samtal. Där man inte säger något vidare.
Och det är säkert därför samtal inom vården behövs. De har tystnadsplikt.
Och det är vanligt i vårt avlånga land att en del missbrukar förtroende. Och babblar vid sidan av. Så sprids rykten som en löpeld.
Tråkigt att det är så, då vi människor mår bra av att berätta hur vi har det genom att själva sätta ord på våra tankar.
Men att skriva här kan också vara läkande.
Önskar dig en fin dag. Med god frukost. Och kanske en promenad i naturen med ljudet av fågelkvitter.

@Sårad...
❤️

Det som får mej att stå emot att ta kontakt är övertygelsen att vi bara hamnar i ännu ett ekorrhjul som slutar med att han lämnar mej när han känner att jag inte tycker det är ok med all alkohol och tråkiga fyllor för att försvara sej själv. Han har blivit sjukare med åren och mindre den man jag träffade. Som nån annan skrev, ett tomt skal som bara gör mej illa. Om din alkoholist inte tar behandling och blir helnykter kommer du att få uppleva en nedåtspiral som du inte kan påverka. Önskar dej ett bättre liv än det.

@Mariamia
Det finns så mycket klokt i det du skriver.
Förstår på ett annat vis.
Önskar inget hellre än detsamma till min. Synnerhet med 4 barn han skapat till världen.

Det är väl förnuftet som måste slå kraft här.
Valde att bryta kontakt igår helt. Jobbigt att tampas med. Många märkliga tankar kring det.

@Snödroppen Tack snödroppen ❤️ känns bra att få bekräftelse på mina insikter!
Går ju i livsstegen via kyrkan och känner det ger enormt mycken

@Sårad...
här är jag i samma sits.
Dock bara 1 år av missbruk. En skilsmässa. Många lögner, smusslande m.m.m.
Här på andra sidan är jag helt förstörd i ett nät han skapat.
Som du skrev i ett tidigare inlägg. Bakom all den fylla finns där en man jag älskar otroligt, en vän, min stora kärlek.
Vet jag sagt till honom åtskilliga gånger när kärleken till mig är större än alkoholen då kan vi prata framtid.
Men gång på gång gick jag på hans charmighet, lovord.
Igår fick jag bryta kontakten helt. För att själv inte hamna på botten mer.
Hela året har kretsat kring honom, nu då?
Nu ska jag hitta motståndskraft att inte höra av mig. Lämna honom för sin resa och ta hand om mig. Bara det skapar magont.
Hur någon kunnat rota sig så hårt om en.
Och nu känner jag mig som den hemskaste människan.
Men en dag i taget är väl en början. Tips?

@wasgij Tog absolut inte illa vid mig, förstår hans egofokus fullt ut men att dela det med mig och vilja ha tycka synd om blir fel.
Jag tycker det är tragiskt och sorgligt att denna fina man som han också är dricker bort sitt liv.
Beroende är en hemsk följeslagare.
Jag önskar ju honom nykterhet och sinnesro, ett hälsosamt liv.
Vet att det är en resa han måste göra ....

Inte lätt med alla känslor kvar, framtid som byggdes på luftslott till viss del....men min resa är minsre smärtsamm än hans.

Dessa känslor kontra förnuft.

@Kärringen
Precis så. Du slår huvudet på spiken.
Den processen är precis det jag jobbat med sedan jag lämnade.
Om man är villig att möta sig själv och kanske söker stöd. Ibland behöver man titta i backspegeln för att förstå sig själv bättre och ibland behöver man bara hitta tillbaka till sin egna lins igen.