Senaste kommentarerna i forumet

Har du försökt prata med någon annan närstående till honom? Släkting, kollega, vän? De kanske kan nå fram.

Hej @Behöver_hjälp och välkommen hit!
Det finns hjälp att få! Skriv gärna lite mer om din situation.

@Tröttiz Ja just nu är det jobbigt, jobbigt då jag både bryr mig om mig men även honom.
Jag vet att jag måste ta större och ytterligare steg för att jag ska må bra men ovissheten i vilken riktning är jobbig. Vill att det ska gå i den riktning jag vill men är rädd att det kommer gå i motsatt.

Jag är nöjd i mig själv där jag vet vad jag behöver och vill för att till slut kunna må bra.
Även jag är nöjd att jag inte följde med, det är hans liv och hans val. Nu måste han ligga i den bädden han bäddat och det utan mig.

Känner mig utmattad och dränerad, vill se slutet snart.🌺

Ok men ta dig ut ur huset nu direkt. Landa o läk. Än har du ju inte lämnat. Hur mår barnen i detta.. välj dem o dig nu.
@Nebulosa

Du kämpar självomhändertagande och får mycket insikter som berikar ditt liv och gör att du kan leva mer i harmoni med dig själv. Göra val som tillfredställer dina behov och får dig att växa.

Får gratulera dig till att du fick anställning. Ett viktigt steg på vägen. 🌻.

@Saber
Hej. 💕
Så jobbigt du har det nu. 😪
Och du tar steg framåt - för dig. Du kan inte ta beslut för honom.

Men du ... du kan vrida ut och in på dig själv, spjälka dig i atomer.
Och fortfarande så slutar han inte. Kanske det är den där maktlösheten, att vilja hjälpa men ingenting är nog?
Men - när är det dags att du hjälper dig själv i allt detta?

Så bra att du lyssnade på den inre rösten att inte följa med. 👍
Kram!
Sköt om dig.
🌺💕

@Nebulosa Ja, det vore nog bra om vi blev riktigt förbannade oftare 😊 Kanske behöver vi träna på det. Jag har tränat hela kvällen när jag försökt få igång min nya mobil 😜

@Samsung50 Jag har väl lärt mig av de bästa här på AH 😏🧡

@gros19 Bullshit var ordet 😆😘

@Nebulosa Jag är glad om jag kan ge dig någon liten hjälp när du har det så besvärligt och jag vet faktiskt precis hur mycket det betyder. Detta forum med alla fina, kloka och generösa människor har betytt, och betyder allt för mig i denna situation. Vi får stötta varandra och fortsätta påminna varandra om att vi är värda ett annat liv. Ett eget liv. Kramar 🧡

Så många vänder, från att inte vilja att jag ska köpa ut honom, till att han går med på det som jag till viss del inte litar på till att idag ringa och säga att han har suicidala tankar och ska på en akuttid.
Han ville jag skulle följa med dit, men jag sa nej, kände att varken han eller jag skulle må bra av det.
Men tack vare det så har jag mått väldigt dåligt idag där jag känt att jag lämnat honom i sticket. Jag vet att det inte stämmer men fortfarande min känsla och att jag inte gjort nog för att hjälpa och stötta.
Men ändå nöjd att jag inte följde med att jag var stark att jag inte sprang efter hans pipa.
Hoppas att ni alla har en bra kväll.🌺

Kevlarsjäl 62 fångar allt så bra. Hennes råd och synsätt ska du ta till dig. Det här med sjukdom ställer till det, men missbruk/beroende är en FAMILJESJUKDOM. Alltså är även du sjuk och fundera på hur han tar hänsyn och stöttar dig i din sjukdom. Aktiva beroendepersoner har sin relation med drogen av vilket slag det än må vara. Inte konstigt om kärleken försvinner då. Självklart ska han dricka mer när du lämnar honom. Då har han fått ytterliggare en anledning.

Det är en vuxen person som har ansvar för sitt liv och som gör sina val i livet men precis som kevlarsjäl 62 skriver dom är ju speciella och har det värre en alla andra och självklart finns det ingen hjälp att få för så speciella människor. Bullshit! Lycka till med dina val.

Hehe, bra att man kan skratta åt nåt mitt i misären 😂

@Nebulosa derbyrivalerna? 😂😂 Autokorrekt! Det är knappast, ska det stå!

@Åsa M
Tack fina för stöttande ord och för att du förstår. Ja exakt så är det, han spelar offer och han är extremt trängd. Han vill ju inte detta och trodde aldrig att jag skulle ta steget. Du har helt rätt, man får lämna en relation oavsett om det finns ”skäl” eller inte, derbyrivalerna knappast olagligt men det är så det känns. Att det är han som vill skriva regelboken… Skönt att du lyckade ta dig ut och hoppas du mår bra nu 🙏🏻 Jag försöker ta en dag i taget. Eller ett andetag i sänder rättare sagt..

@Kevlarsjäl62
Tusen tack för dina ord. Om du visste hur mycket det betyder för mig. Att någon annan upplevt samma och förstår. Jag har egentligen det senaste året förstått vidden av mitt medberoende och nu måste jag läka själv för att få ro och kunna ha en sund relation såsmåningom. Medberoendet började när jag var 19 och träffade min första partner som var sexmissbrukare. Efter 7 år lämnade jag och föll rätt i armarna på en narcissist och efter 16 år med honom direkt till en alkoholist. Min största utmaning är att sätta mig själv och mina behov i främsta rummet. Det går inte nu heller. När han är arg och ledsen och ångestfylld måste jag dit och stötta, göra det bra, ta bort hans smärta. På bekostnad av mig själv. Jag kan liksom inte sätta gränser. Egentligen är det jag som ska vara arg och ledsen men det får jag inte.. För han har ju aldrig gjort mig illa.. detta är mitt val. Jäklar vad jag önskade att jag hade förmågan att bli förbannad, säga ifrån och stå upp för mig själv.
Tack igen för din klokskap ❤️

Jag vet inte hur jag ska lämna. Jag är kvar i lägenheten nu, han hämtade mig från jobbet förra veckan när jag tänkte pendla, sen i helgen kom en kompis, det blev fest och de blev så fulla att de riskerade hans jobb…
Jag orkar inte. Jag vet verkligen inte hur jag ska ta mig ur det här.
När jag säger att jag vill att han flyttar säger han att jag ser mörkt på allt just nu och att det inte stämmer. Att han ska böttra sig - sluta dricka o allt som kommer att bli bättre.. då säger jag bara att jag vill att han flyttar och att jag inte vill längre. Men det går bara runt i cirklar. Jag försöker säga att det inte är en diskussion att jag inte vill längre. Men då tycker han att det är en jätteviktig diskussion… o så går ha. På och på och på om hur jag ser mörkt på allt, att jag ändrar mig hela tiden, att jag kanske har pms, att jag måste få hjälp osv och jag har till och med sagt att det spelar ingen roll om det är så om jag oavsett vill att han lämnar .. att det i så fall är nåt jag måste ta tag i själv i så fall. Bara för att hålla fast vid att jag vill att han ska ut. Men det tycker han inte och han tycker att jag ska vara Snäll…

Och jag orkar typ inte stå emot. Alltså jag känner liksom hur jag krymper inuti och kapitulerar

@bella70
Tack för svar 🙏🏻 Han gör allt i sin makt för att hålla mig kvar så länge det går. Mitt medberoende gör att jag inte klarar av att se honom så förtvivlad så jag stannar.. tills allt är löst. Fattar rent intellektuellt att det är åt helvete men klarar inte ta mig ut

@Kevlarsjäl62 så klokt skrivet ❤️

Vännen, man får lämna någon även om de är sjuka. Man får lämna en relation av vilket skäl som helst! Du ska inte behöva malas ner av hans missbruk, det är inte okej. Han är trängd nu och försöker spela offer. Jag förstår att det är jobbigt. Mitt ex brukade skicka fylleångest-sms mitt i natten där han skrev att han hatade sig själv etc för att jag skulle ta honom tillbaka (och då var det ändå han som gjorde slut för att han mådde aå dåligt). Du gör rätt som fokuserar på dig. Skickar all styrka! Ett steg i taget. Andas. Du kommer ur det där helvetet snart.

@Nebulosa Kära vän 🧡 så jobbigt du har det. Har du ingen annan lösning tills huset är sålt och boendet ordnat sig? Jag stångas med samma känslor som du, kan man lämna en sjuk människa? Jag har nyss gjort det efter väldigt många år och jag inser nu att vi båda två är lika sjuka och att min man lämnat mig åt mitt öde för länge, länge sen. Han undrar hur du kan lämna honom, han har ju aldrig varit elak eller gjort dig illa och betyder han ingenting. Sanningen är att DE inte kan bry sig om någon annan på riktigt eftersom alkoholen är det som hela deras liv kretsar omkring. Självklart är det inte så de tänker medvetet, men det är ändå så det är. Jag känner igen det där om att ingen kan hjälpa dem och det finns nog ofta en känsla av att de är väldigt speciella och att deras problem är så mycket svårare än andras och att det är därför de dricker. Men det är ju så att vi alla slåss mot våra demoner och som tur är så tar ju inte alla sin tillflykt till droger, även om man ibland önskat att det fanns någon "medicin" man kan ta när livet blir för svårt. Dina år tillsammans med din man påminner väldigt mycket om hur mitt familjeliv sett ut i många år och jag ser inte att du har något som helst val. Din partner är alkoholist, det behöver du inte tvivla på, och du kan inte hjälpa honom på något sätt. Han faller inte djupare ner i sitt missbruk p g a att du lämnar, men antagligen har du gett honom en ny anledning att tillåta sig själv att dricka mer i ett akut skede. I förlängningen spelar det ingen som helst roll. Skeppet du befinner dig på sjunker och du måste i livbåten snabbt. Om han ska med eller inte kan inte du påverka ett endaste dugg. Så mycket har jag lärt mig den hårda vägen. Du gör rätt!

Det där blir ju jobbigt i vilken separation som helst, varför ordnar du inte direkt med eget boende?
I övrigt heja dig för ett klokt beslut 🤗

Hjälp!
För två månader sedan fick jag nog och lämnade min sambo sedan 7 år. Vi har inga gemensamma barn men halvvuxna barn från tidigare varav två bor hemma. Jag har från början förstått att min sambo har dåligt ölsinne. I början drack han enbart på helgerna och ofta alldeles för mycket. Gjorde bort sig på middagar, fick minnesluckor och vansinnig ångest som jag hjälpte honom att döva genom att krama och ömka. (Som en Sann medberoende). De senaste 3 åren har drickandet eskalerat, nu snittar han nog 20 öl och 3 bib i veckan plus lite starksprit ur gömmor här och där. I ca två års tid har jag försökt få honom att ta hjälp. Söka psykolog för ångesthantering och hjälp för sitt beroende. Resultat: tvärnit. Förevändning: Ingen kommer nånsin kunna hjälpa mig med mina tankar. Han erkänner sig som alkoholist men ska klara att kontrollera det själv. Att helt sluta dricka har aldrig varit ett alternativ. Han har alltså aldrig gjort ett försök till att sluta dricka. Bara korta pauser, tre dagar Max. Då går hans irritation ut över alla. Han blir aldrig våldsam eller elak. Bara full, simmig, svarar med latens, kladdig.. Barnen har knappt märkt av hans fyllor, han sitter i soffan, fyller på glas efter glas och däckar sen. Men humöret på dagarna märker alla, innan första drinken. Under dessa senaste åren och framförallt senaste året har jag varit tydlig: fortsätter det så lämnar jag. Mina känslor för honom har förändrats, känner ingen kärlek på det sättet. Han har lyssnat sagt att han ska förändra men inte förmått. Ibland har jag undrat om jag överdriver, är han ens alkis? Så för två månader sedan kom jag till point of no return. Det värsta jag gjort i mitt liv, jag visste hur förtvivlad han skulle bli.
Nu sitter vi här. I samma hus. Huset ska säljas, nya boenden hittas men understöden bor vi ihop. Och jag håller på att gå under. Om och om igen får jag höra att han inte kan förstå att jag gör detta. Han som aldrig gjort mig illa, betydde jag ingenting för honom? Hur kan jag kasta bort honom osv. Jag går uppriktigt sönder av skuldkänslor. Har jag gjort fel? Tänk om? Får man lämna en sjuk människa, vad kommer hända med honom nu? Nu dricker han mer än vanligt och har ingenting att kämpa för längre säger han. Jag har nu fått reda på att det var likadant i hans tidigare relation. Känner mig arg för att ingen berättat det.
Ville mest skriva av mig i hopp om att få lite pepp och stöd från andra med liknande historia. Just nu är jag ett psykiskt vrak. På 1,5 år har jag gått ner 13 kilo pga stress, äter betablockerare pga stress osv osv

@Tröttiz
Fina du, du har nog rätt att vi ska vara snälla mot oss själva.
Det kommer, jag tror det är min läkning där jag också ser min egen del i djävulsdansen och det är smärtsamt, det får vara det.
Jag har också många sidor jag är så glad och tacksam över att jag har, det kan få vara så att det går parallellt med varandra, det ena förtar inte det andra.
Ha en fin dag och tack för stöttning.🌸🌿

Hej @liljor__ ! Det låter som en tuff situation du befinner dig i som kan väcka många tankar och känslor. Berätta gärna lite mer om du vill. Eller skriv ett meddelande till oss rådgivare i frågelådan. Du är välkommen här!