Senaste kommentarerna i forumet

@Sommar85 .Du måste verkligen prioritera dig själv som nummer 1.Din brist på återhämtning & egentid gör att du hamnar i vinfällan & sen orka prestera på jobb.Funkar inte så bra i längden.Då blir man bara ännu tröttare,mer stressad &deppigate.Testa ett nytt sätt att tillbringa tid efter jobbdagarna slut.Ta en promenad i lugn & ro gärna i en park/ natur.Ta en skön dusch.Sätt dig i solstol/soffa och drick sakta ett glas med god a-fri dryck.Middagsbestyr& efterarbete& förbereda morgondagen.En film / ljudbok & natti .Denna rutin hjälper mig.😎Testa!

@Ny dag .Heja heja.Nästa vecka får vi smyga in egentid & rutiner igen så vi är förberedda för jobb efter en lång semester!

@Andrahalvlek 👍🎶🌻😎💯🎶🙏☀️👒🕶️

Det går lite upp och ner i humöret för det mesta. När jag tänker på drickandet av alkohol så var det mera jämngrått, för att inte säga rejält dystert och mörkt. Tvånget att alltid var tvingad att dansa efter alkoholdjävulens pipa var inte kul. Det var ingen fest om man direkt så säger. Man hade ju fastnat i alkoholträsket sittandes med en bedövande deppdrog. Sett så här lite i backspegeln satt man väl ofta kanske och drack för att väl hemsökt av nån mörkrets demon få energi till att göra slut på skiten liksom. Men så har man ju sin barnatro också...

Minns att man ofta var man så obeslutsam och vinglig i dubbel bemärkelse och väl ändå nånstans hade en förhoppning om att det skulle bli bättre tider nån gång. Minns att man år 1999 nån gång på sommaren, tror jag det var, och att det då ju snart skulle slå om till år 2000. Ja det där millennieskiftet som ju var så upphajpat på alla sätt. Ja, då skulle ju allting tydligen sluta att fungera plötsligt. Detta på grund av en knepig siffra i datorernas digitala system. Flygplan skulle trilla ned på marken, trafikljus skulle slockna och maskiner och klockor med mera skulle väl i princip stanna.

Det gavs till och med ut broschyrer om hur man skulle klara millennieskiftet. Men det gick ju hur bra som helst. Det är väl lite så med livet i sig självt också. Man kan så lätt gå och oroa sig för en massa prylar helt i onödan. För nyss så var jag så dyster och tyckte att allting bara var skit. Sedan åt jag ett par goda ostmackor och festade loss på en konservburk med tonfisk tillsammans med ett rejält glas med mjölk. Såg ett roligt klipp på skärmen och sedan blinkade solen i sinnet till fast himlen var grå.

Vem behöver väl alkohol tänkte jag då. För sånt kostar ju bara en massa pengar och drar ju bara helt ned rullgardinen inom en om man som mig är begåvad med dystymi och en tendens till ett allmänt grubbleri om man inte verkligen fokuserar på att ändra tankesätt i stunden vid behov. Ibland kan det räcka med att bara byta plats och ändra vilken stol som man sitter på.

Det tänkte jag en dag här för inte länge sedan när jag satt på en av stolarna på balkongen. Hade suttit där rätt länge på den ena stolen och funderat över meningen med livet och började sakta att mulna till i sinnet. Jaha, vad gör vi nu då tänktes det. Fick då spontant för mig att sätta mig på den andra stolen och blev då nästan lite full i skratt. För på den stolen var det tydligen då lite bättre och gladare energi ansamlat just då. Bytte alltså utsiktspunkt och vy utan att behöva gå många steg vilket var bra då jag var rejält trött och slut den dan.

Man måste som orkeslös dystymiker försöka uppfinna sina egna små metoder för att ta sig igenom jobbiga stunder alltså. Hade jag då istället släpat mig ned till bolaget efter öl, vin och sprit som förr om åren. Då hade jag snart säkert bara fallit in i samma tungsinta tankebanor som fanns innan man helt plötsligt blev nykterkvist. Med största sannolikhet skulle allt bara ha blivit totalt jämngrått, dystert, tungt och allmänt hopplöst igen alltså.

Nog är då skrivterapi ibland rätt så verksamt mot livsleda och plötsligt påkommet alkoholsug om det praktiseras i lagom doser. Vilket väl i stunden faktiskt får erkännas. Men borde nog ransonera på skrivandet för annars går man väl av bara farten och blir författare. Jag som väl mest är road av att göra lite instrumentalmusik liksom. Men det ena utesluter väl inte det andra kanske. Tror att det väl stod nånstans i nån text jag sparat på datorn om att ett eget konstnärligt skapande om man orkar, är bra som terapiform när man känner sig dyster liksom. Det kan vara musik, bild eller nåt annat skapande som faller sig naturligt för en att pyssla med.

Nu skiner solen igen utanför mitt köksfönster och hade jag inte varit så trött så skulle jag nog gått ut och gått en liten sväng. Kanske blir det så lite senare, men först får det allt bli en liten sträckning på sängen då det ju ändå är vilodag och allt liksom. Det var kul att du tittade in här @Andrahalvlek det piggade faktiskt upp så pass att jag skrev lite tok igen som synes. Häftigt att du har en bok på gång, den blir nog intressant. Kanske köper man ett exemplar om den dyker upp i bokhandeln framöver.

Ha det gott kompis!

@Molnet Låter som du haft en kanonsommar 😍 Alkoholfrihet. Liberated.

Kram 🐘

Fyra nyktra veckor idag, och som ska följa av ytterligare en nykter vecka som också blir den sista semesterveckan för denna gång. Saknar inte alkoholen men börjar känna att jag behöver egentid och rutiner igen. Kanske ett kvitto på att semestern varit lång för jag känner ingen jobbångest inför att börja jobba om en dryg vecka.

@2ansikten .Igår har varit & går inte att ändra på.Det är bara att acceptera.Imorgon vet vi inget om.Så oro över morgondagen är onödigt.Den dag vi har är idag.Och genom att göra nyktra val idag som gynnar vårt välmående så har vi en bra grund för att dagen & morgondagen blir så bra det går.Håller med Alla föregående talare.Prova olika aktiviteter är bra.Fylla tiden med nyktra aktiviteter.Våga prova nytt.Ta upp gamla intressen osv.Som en slags lek.Vara upptäcktsresande i sitt eget nya nyktra liv.Att lita på processen.Besattheten kommer att ge med sig med tiden.Men tankarna,suget efter vin/ flykt/ paus/dimma kan sitta i länge.Därför är det så viktigt att testa olika verktyg & strategier för att minska & hantera sådana känsliga stunder.Stresshantering.enkla sysselsättningar.Roliga aktiviteter att se fram emot.Och du kan väl fortfarande planera trevliga middagar & event som nykter.Duka fint,förbereda osv.Tex.Ett kaffekalas med hembakt/Afternoon Tea,Grillning med kubb/ bowl i trädgården.Eller en 3-rätters middag med nya,roliga a-fria drycker.Fler än man tror som kommer att uppskatta det.Välkommen hit!

Semestern rullar på men närmar sig sitt slut.Men inte riktigt än.Suger på karamellen ett tag till.Några inplanerade kulturdagar inplanerade i veckan som kommer.En guidad slottstur & museum & lunch på stan imorgon med min dotter.En dagsresa till Carl Larssons -gården på tisdag med bil & stop för promenad&/ bad,fika & mat.En roadtrip i miniatyr.På onsdag kommer en släkting till min stad & vi får se vad som händer då.Har kommit in i ett riktigt semestermmood.Somnar sent & vaknar sent.Har kommit lite ur fas med vardagsrutinerna.Nja kanske bara en sak min rehabträning på min lymphaviber då.Ska ta tag i det från och med imorgon.I övrigt har jag solat & badat mycket i juli.Träffat vuxna barn deras partners & haft skoj med mina barnbarn.En 3 dagars roadtrip & hotell blev det med.Plockat mycket skogshallon,smultron,blåbär & kantarell.Många timmar i skog & mark.Nytta med nöje.Fyllt frysen,kokat sylt,njutit av färska bär,frisk luft & rörelse.Jobbigare än man tror att skogs lufsa.Fiskat en del.Nu har jag intagit lunch med hemkokt kantarellsoppa.Satt mig i min solstol med kaffe på balkongen.En tur till skogs för att plocka bär står på dagens to-do-list & ett besök på loppis ska det bli.Humöret & psykiska balansen är bra.Var längesedan jag mådde så bra.Fokuserar på fördelarna med nykterheten & tänker egentligen inte så mycket på mitt beroende eller 🍷🍺heller just nu.Vilket känns befriande.Små flyktiga tankar om att nu skulle det vara gott med lite vin/ ett litet rus &slappa dyker upp ibland.Ett sting av saknad & ”sorg” nyper till ibland men påminner mig då om mina pilar➡️🍷➡️🥳➡️🍷🍷🍸🍺➡️🥶😱. Då blir det lättare att välja bort.👍😄🎶🙏.Idag ska jag vara nykter.För om jag är nykter mår jag så bra det går & livet fungerar.Om jag dricker vin blir jag sjuk & ingenting fungerar.Jag jobbar på bra med min nykterhet & gör bra val för jag är värd att må bra.Och ”🎶Du vet väl om att du är värdefull?🎶

@Flarran Skrivterapi har jag också bedrivit här på forumet sen hösten 2019. Funkar svinbra! Så fortsätt skriv! Mitt skrivande ska bli en bok, 82 A4-sidor klara nu. Det är häftigt att läsa igenom allt från början, drygt 8.000 inlägg har jag fått ihop på snart 6 år. Plus allt jag skrivit i andras trådar! Men det får ingen plats i boken, där är det fokus på mina egna inlägg. Jag tänker inte sluta skriva, ni är ju mina vänner ❤️ Vänskap kan se olika ut, så länge den känns rätt i hjärtat är den rätt.

Kram 🐘

@Andrahalvlek härligt med det där bubblande skrattet😄. Och nej, det är absolut inte synd om oss nyktra. Några klarar av att dricka alkohol, andra inte. Kort och gott bara en skillnad i beskaffenhet, folk emellan. Det tog tid innan jag kunde erkänna och acceptera att jag mår bättre utan. Men nu är jag där och jag mår så mycket bättre.

Jag känner att det är ett helt rätt beslut, att jag också har tålamod att låta det ta tid, @Himmelellerhelvette. Den 25 augusti är det tre månader nykter, det ser jag fram emot.

@Himmelellerhelvette det är så svårt, för det jag gillar är egentligen planering av middagar/event grejer. Men det bör ju gå utan alkohol också… jag ska beta av ”listan” du skrev med pyssel, plantering, träna… kanske jag finner någon tillfredställning in det. Idag ska jag måla.

@Silvertärnan låter lite skrämmande. Vad gillar jag… och vad kommer dyka upp. Men så rätt, vilket engagemang jag lagt åt att planera vad som ska drickas, hinna till systemet, kastat bort dagar när man varit bakis, minnesluckor som ska minnas och skammen omkring. Jag känner avsky för mig själv och valen jag gjort kring drickandet och dess kraft.

Hejsan! @Andrahalvlek, det var trevligt att du tittade in här en sväng. Det kan säkert framstå som att man väl är världens mest självcentrerade bekräftelse-junkie. Men det är väl inte därför man har skrivit så mycket som man har gjort här på detta forum en längre tid så att säga. Vill man ha hyllningsrop och sånt där om dagarna så finns det ju lite andra plattformar så att säga.

Det är ju bara för en oberoende musiker och kompositör egentligen exempelvis bara att producera exakt det som marknaden och världen i stunden vill ha, så visslas det och påhejas snart som sjutton om man går in stenhårt för den prylen. Men är inte så strukturerad och beräknande för att bry mig. Gör numera musik som min terapi mest och gillar nån det hela så är det ju trevligt. Känner alltså numera ingen press på att leverera, är mera chill så att säga vilket jag då är tacksam för.

Förresten, när jag skrev mitt första inlägg så trodde jag aldrig att det skulle komma att bli så pass omfattande som det ju har blivit. Psykologisk skrivterapi i realtid i princip. Trodde ju att mitt första inlägg här på forumet i stort skulle bli det första och det sista. Började väl egentligen att skriva i ren panik blandat med i det närmaste en total uppgivenhet. Det spelade ingen roll med nånting liksom, det kändes väl liksom som att stå vid stupets kant och där och då, försöka att ge livet en chans till. Detta fast det väl kändes rätt så meningslöst, mörkt och hopplöst på alla sätt.

Kommer ihåg att jag i mitt allra första inlägg skrev att man får ta små steg i rätt riktning var dag liksom och nog är det väl så allt. Vi har alla olika förutsättningar och är det nåt som jag har lärt mig efter hundratals timmar med läsning på nätet i olika forum. Så är det väl att det är lönlöst att jämföra sig med andra. Man kan inte göra mer än vad man orkar och klarar av. Minns min mor som hade svår bipolär sjukdom och som tungt medicinerad inte orkade att ens diska sin egen kaffekopp. Vilket jag som ung grabb väl ibland kunde tycka var lite värdelöst, slött och rätt fånigt liksom.

Men nu förstår jag då det hela bra mycket bättre. Minns även att jag sade till henne nån gång av hennes sista år i denna jämmerdal, att hon inte gjorde mycket, men att hon gjorde det bra. Hon hade ju en stark kristen tro och förlitade sig helt och fullt på Herren och hon lyckades ju faktiskt med det otroliga konststycket att ta sig från punkt A till punkt B om man så säger, utan att ge upp och hoppa av tåget i förtid som hon väl nån gång sade var ett trist beteende.

Det är väl nåt som gjort att jag själv kämpat på fast jag inte har känt mycket glädje och mening med livet alls egentligen. Har ända sedan barndomen mest upplevt livet som ett påtvingat tvång på nåt värdelöst sätt liksom. Kanske en prövning av Herren för att se vilket virke man består av. Kan väl säga att jag drack som jag gjorde i mycket för att orka stå ut med tillvaron. Har läst så mycket om att en del bara tror att man dricker sig till psykisk sjukdom. Men det kan då var tvärt om också, att det inte finns nån fungerande medicin mot det psykiska och då tar till flaskan och alkohol för en stunds lindring och för att få slippa känna sig allmänt miserabel. Men det funkar ju inget vidare det heller i längden.

Det står i Bibeln och budorden att man ska hedra sin fader och sin moder. Det tyckte jag väl att jag var dag gjorde under mina föräldrars tid här på jorden. För jag hoppade inte framför något tåg eller ned från den där höga byggnaden i staden som jag tänkte på att göra nästan var dag från att jag väl var en tio år och redan då var trött på att må psykiskt dåligt. Något som jag då ju inte ens viste att jag gjorde, ja att det var en sjukdom man hade. Trodde det hela var min personlighet helt enkelt.

Klagade ju heller aldrig över något, utan bet bara ihop och spelade glad och förnöjsam för att inte göra morsan bedrövad. Kände mig väl ofta mest som nåt husdjur kanske. På nåt sätt lite som en hund eller nåt sånt där, som ju bara i alla väder förväntas vifta på svansen. Varför jag kämpar på nu, det kan man då ibland fråga sig alltså. Har ju inte ork att ens gå utanför dörren ofta även om jag kanske känner motivation till nåt och då försöker, men ändå får ge upp och gå och lägga mig.

Skrev här om natten då jag var extra mörk i sinnet in en fråga till en sökmotor om hur man bäst tacklar psykisk ohälsa som dystymi med anstrykning av bipolärt med mera i en kombination med längtan till att berusa sig. Detta fast man vet att det ju inte är något att hålla på med. Fick väl nått AI-baserat standardsvar som jag redan i olika versioner hade i nån gammal dator sen tidigare. Har ju i många år samlat på mig en hel del med kunskap från det psykiska området. Det mesta har man väl känt till i en himla massa år. Gick ju redan innan datorernas intåg och läste på biblioteket för att få grepp rent psykologiskt om situationen.

Kan väl nu säga, att det är som är, det är bara att gilla eller acceptera situationen. Brukar väl även tänka att inget är så dåligt att det inte kan bli sämre. När jag oftast bara slog mig själv i skallen med nån kostsam flaska med starksprit eller starkvin så var jag ju inte då heller nån en muntergök precis. Bara mest bedövad och dimmig om dagarna. Nu är jag nykter realist och vet att även om man inte har upplevt någon större förbättring rent psykiskt sett. Så har man då en lite gladare mage och en ekonomi som går runt och tuffar på så att säga. Det får man väl vara tacksam för. Kör alltså alkoholfritt vidare.

Ha det gott!

De gick inte så bra att fortsätta nykter när jobbet drog igång. Enorm trötthet efter jobbet, orka inte hålla emot🥲 Även beordrad till extrajobb natt. Jag jobbar dagtid annars. De jag lärt mig är att tid för mig själv och återhämtning är så viktig. Men de är så svårt att få till. 6 veckor klara jag! Ska tillbaka till den känslan. Har druckit 3 kvällar denna veckan och är redan nedstämd och påväg åt fel håll i mitt mående. Allt känns mörkt och jobbigt. Nu vänder jag detta, tänker inte fortsätta längre ner i det mörka. Jag ska klara det!! Jag måste. Ska fokusera på alla positiva saker med att vara nykter.

Dag 2 idag, kan inte bestämma min väg framåt att köra måttfullhet eller totalt stopp men antar mindre är alltid bättre

@Himmelellerhelvette Det med kärlen känner jag till. Det var därför det gick åt helsike förra gången. Då klarade jag fint av det mentalt men blev extremt vätskefylld i kroppen. Men nu har jag en burk vätskedrivande som jag kan ta till. Sist såg jag gravid ut och kunde inte knäppa byxorna efter ca 10 dagar.
Men nu är jag rustad och laddad!😊

@Andrahalvlek jag snusar oxå pga av att jag slutade röka. Eller egentligen så blev jag torsk på nikotintuggumi isamband med rök stopp. Tuggade ett par år....min plan då var att snus är så äckligt att det kommer jag inte ha problem att bryta med.....Det är 10 år sen🤣
Jag kommer att köra på samma tanke mönster som när jag slutade dricka. Fullt fokus på det som är positivt. Inte att jag försmäktar utan att jag vill ha mer frihet och en fräsch mun.
När jag har 10.000 på snusfritt kontot ( och de 250 för vinet i v) Då ska det finnas en plan för pengarna. Investera? eller göra något alldeles extra för till mig själv el hemmet.
Längesen jag var så här taggad på något!😁😄🤑😊🥰

Ett av tipsen jag tyckte var väldigt bra var att hänga med på varje sug så som med ångest. Man hänger med suget upp till toppen och sedan klingar det av, precis som med ångest när den når sin topp och sedan klingar av @Maud.
Första tiden hände det typ varannan minut för att sedan bli lite mer och mer andningspauser emellan. Sedan ska blodkärlen anpassa sig efter att pumpa runt blodet snabbare med hjälp av snuset till att det blir långsammare när snuset inte längre stressar systemet, det blir väldigt trögt i hjärnan under den tiden, håller i sig en vecka ca. Så spännande att få följa dig på denna resa. En sak till var att jag viste innan att jag mådde bra psykiskt så när jag mådde riktigt dåligt kunde jag tänka ”jag mår egentligen bra, detta är bara abstinens!” Kram

@Flarran Jag tror också att vi som missbrukat annat kan bli beroende av just den bekräftelse man får på olika sociala medier, eller forum som detta. Vi behöver vara vaksamma på det.

Jag skriver också mycket här på forumet, men huvudsyftet är alltid att 1) hjälpa andra att tänka på annat sätt, 2) få ur mig mina egna tankar och känslor. Jag älskar bekräftelse också, men det är inte huvudsyftet.

Jag älskar att läsa om din vardag, även om jag önskade att du vidgade dina vyer lite mer, för din egen skull. Du är också vetgirig och googlar efter olika texter som kan förklara olika saker, och det är också väldigt intressant att läsa.

Har du lyssnat på Närvaropodden? Gör det annars, den skulle nog lira med dina egna tankemönster och ditt sökande. Tror jag.

Kram 🐘

Ja det är verkligen hjärtligare och det känns så otroligt skönt @Silvertärnan ❤️ Det är verkligen en helt fantastisk resa att bli nykter! Jag minns att jag skrev någon gång efter fyra månader att jag känner mig nästan kär i mig själv. Det var så oerhört fantastiskt med allt nytt i att lära känna sig själv, att få må så bra utan alkohol att jag fick någon form av euforiskt lyckorus som varade några veckor, jag har läst andra nynyktra hamna i det med och att det sedan kommer en svacka kring dag 45-50 som varar ett litet tag för att sedan må bättre igen. Vi brukar säga ”ha tillit till processen och ha tålamod” det är ledord som man kommer långt med. Kram

Lika roligt hade jag ihop med släkt och vänner på sammankomster. Skämtade och skrattade på en helt ny nivå jämfört med tidigare. Tidigare gånger som jag varit nykter på fester pga bilkörning tex så tyckte jag lite synd om mig själv.

Men det är inte ett dugg som om oss som är alkoholfria - vi är de upplysta! Befriade. En liten exklusiv skara, vi som går före. Synd är det däremot om problemdrickarna, de som inte insett fullt ut att alkohol är ett gift som förstör våra kroppar - och hjärnan!

Kram 🐘

@Silvertärnan Jag skrattade så gott åt vissa komedier att min yngsta dotter tittade på mig ”men, mamma” 🤣 Skrattet bara bubblade ur mig, kom i vågor. Prova att kolla någon du tycker är rolig på tv. ”Sunes sommar” är ett säkert kort!

Kram 🐘

@Maud Var beredd på att allt känns meningslöst och grått ett tag. Har aldrig själv försökt sluta, men jag har försökt sluta röka ett antal hundra gånger. Lyckades inte förrän jag började snusa.

Nu blir jag sugen på att sluta. Jag har växlat ner från brunt till vitt snus, nästa gång tar jag en lägre styrka, nästa steg efter det är att öka pauserna mellan varje prilla osv. Får suga på den karamellen ett tag känner jag. Smart att föra över pengar! Det ska jag fundera över också 🤔

Kram 🐘

Söndag och vilodag har det gått och blivit igen. Vaknade för någon timme sedan efter att ha sovit lite halvbra så där, men då mer än ingenting alls egentligen. Vilket ju är rätt så vanligt och inget nytt för mig som dystymiker. Sitter här vid mitt köksbord och dricker. Ja, ingen alkohol som var mitt rätt så vanliga beteende i många år fram tills för lite drygt 1 år och 9 månader sedan. Nej, det som jag har i mitt glas nu är bara helt vanligt kallt kranvatten. Så på den punkten är då allt gott och väl.

I många år när jag överkonsumerade alkohol så gick jag som oftast med en känsla av att jag satt och slog mig själv i skallen med en flaska alkohol för att orka stå ut med tillvaron. Man lär sig mycket om beroendeproblematik, hjärnan och psykologi om man dagligen läser information om skaderisker kopplat till hög alkoholkonsumtion och annan beroendeproblematik. Man lär sig även hur man identifierar sin triggerpunkter som kan få en till att återfalla i ett skadligt mönster av drickande.

Det är rätt så naturligt att det man dagligen fokuserar på, det ger tillväxt inom det område man går inför att lära sig lite mer ingående om. Tänkte nyss på hur vanligt det är att man byter ett osunt beteende som kanske ett slentrianmässigt berusningsdrickande mot ett annat och mindre skadligt beteende.

Det som verkar harmlöst först kan ändå utan att man först kanske är medveten om det eskalera till något psykologiskt betungande om man inte drar i handbromsen om det känns dags att göra så. Det är så lätt hänt att man liksom försöker att springa ifrån sig själv med överdriven träning eller kanske olika självuppoffrande aktiviteter.

Kanske handlar det om att bli en hängiven volontär i någon förening för att därigenom försöka att styra om ett tidigare skadligt beteende med andra aktiviteter. Något som på sikt om det går till överdrift kan bli ett beteendeproblem i sig men på andra sätt. Det kanske inte direkt omgående blir till något fysiskt och ekonomiskt skadligt.

Men med tiden kan ett allt för stort fokus på att kanske dagligen delta på sociala media smyga sig på. För att kanske sedan ökas ut till att upplevas psykologiskt betungande eller bli till en stor krävande tidstjuv på olika sätt. Tänker här på att inte minst eget skapande som musik, eller andlig utveckling om man nu som jag är intresserad av en sådan då kan bli eftersatt.

För mycket och för lite skämmer allt heter det väl alltså. Ställde för skojs skull en fråga i en sökmotor om huruvida man kan bli beroende av internet och sociala medier. Detta fast jag väl egentligen redan visste att det i dagens värld av datorer och mobiler är en realitet för rätt så många. För nästan alla går ju omkring som i trans och stirrar på sina mobiler.

Detta då inte minst sådana personer som likt mig har att dras med olika psykologiska utmaningar och väl avskärmar sig med teknikens hjälp. Kom spontant nyss att hamna på en sida på nätet som fokuserar på psykologi, kognitiv beteende terapi och beteendeproblematik. Såg att det var många varningsklockor som ringde för mig när det gäller inte minst mitt eget skrivande på detta forum. Det har ju lite sett i backspegeln så här blivit alldeles för mycket skrivande vilket jag har känt en lång tid.

Har ju försökt att sluta med skrivandet, eller åtminstone att bli lite mer måttlig på den punkten, men fallit tillbaka i ett överdrivet skrivmönster fast jag inte ens fått ut något speciellt positivt i form av nån överväldigande bekräftelse. Det är alltså inte så värst många som har varit in på min sida kallad Promillebikt detta år. Detta är jag då tacksam för när jag nu ska försöka att ransonera på skrivandet.

Då sådant skapar dopaminkickar som enligt experter på det psykologiska, beroende och sociala medier skrivit uttryckligt att sådant lätt driver på vissa personer till överkonsumtion av skärmtid. Sådana som jag ska väl egentligen inte ägna allt för mycket tid åt nätet, mobiler och datoriserade konversationer verkar det alltså som.

Ska med början av nästa vecka och måndag alltså göra ett nytt försök att bli mer måttlig som skribent och läsa lite mer, och skriva lite mindre på detta eminenta forum. Får se hur det går och om jag klarar av det eller spårar ur och skriver som av ett inre tvång inom kort igen. Nog är det märkligt hur lätt det kan vara att byta ett beroende till ett annat. Nej, nu får det vara bra med skrivande på ett tag för nu är det dags för frukost sade magen med ett litet knorrande.

Ha det gott!

@Himmelellerhelvette nån skrev i en tråd att man skrattar hjärtligare som nykter, det var så härligt beskrivet🙂. Det är så nytt att inte döva sig och så speciellt att man nu håller på att bli sitt rätta jag igen efter 20 år av konstgjort känsloliv. Jag känner att jag är ute i nya marker och upptäcker mig själv. Spännande, jobbigt, intressant och lite läskigt på samma gång.