Senaste kommentarerna i forumet

@Surkärring Det är så hjälpsamt när man hittar andra sätt att varva ner. Man måste uppleva det för att förstå att man kan varva ner utan alkohol. Det tar lite längre tid, men när vilan väl brett ut sig i kropp och hjärna så är den mer genuin, och mer läkande i den viktiga återhämtningen.

Gladpåskkram 🐘

@Onkel F Hur kändes det på AA-mötet? Hur känns det inför påsken?

Gladpåskkram 🐘

@Ny dag En sak som märks är att du tystnar här. Det är hjälpsamt att skriva och läsa här på forumet när det känns svajigt. Ha några klipp på youtube också som du alltid tittar på när du märker att du fejdar ut. Sober Leon kan jag rekommendera tex, som variation till Craig Beck som jag alltid brukar tipsa om. Wirbings inlägg om återfallsprevention är bra också.

Gladpåskkram 🐘

@Varafrisk Tack gulliga du! En dag kommer jag bli nykter.Tänker på din fråga om det sitter ngn på axeln som inte vill bli nykter. Mina återfall påbörjas i tanken 5-10 dagar innan själva återfallet. Det är inte klokt att jag inte är sann vare sig mot mig själv eller maken. I tankarna snurrar det då runt att det är sista gången och att jag därefter kommer klara av att stå emot. Jag får skriva som ngn annan här på forumet skrivit Att nu får det vara nog! Och jag ska aldrig undanhålla sanningen från min man. Trodde verkligen att det näst sista återfallet skulle bli det sista. Denna gången behöver jag verkligen få till det!

Hur gjorde/gör ni när suget sätter in? Det känns nu som jag bara lurar mig själv och vem är man när man inte kan lita på sig själv?

Grattis och bra gjort att välja nykterhet och med den belöning du känner idag! Kämpar själv med att hitta andra sätt att belöna mig med än alkohol. Ska träffa min dotter och familj under påsken vilket jag ser fram mot. Ha en fin påsk🙂

@Ny dag Det var inget rörigt inlägg. Och du var inte arg på dig själv det leder ingen vart. Var snäll mot dig själv❤️ Känn efter inåt…när du säger att du vill vara nykter…finns det då någon liten djävul på axeln som ändå vill dricka. Så var det för mig…och det var beroendesjukdomen.
Min man har alltid vetat om mitt drickande. Jag har aldrig döljt ngt för honom. Jag minns att många här inne skrev, var finns din man, var är hans stöttning? Han fanns ju där men han var starkt medberoende vilket var så skämmigt att skriva om här på forumet. För andra fick ju sådan fantastisk stöttning. Men min man var medberoende och medberoende är starkt..jag är det till min dotter. Det kunde slutat med två alkisar istället för en. Nu dricker han i princip ingenting. Han har även gått i anhöriggrupp. Din läkare pratar han om beroendesjukdom? Behandling?
Du minns kanske mitt förhandlande när jag åkte fram och tillbaka i rondellerna? Det var min tredje nyktra dag. Det var tio dagar efter att jag hade berättat för min chef. Jag hade börjat motivationsgruppen. Men den tredje dagen då gav jag upp…på riktigt! Jag hade inte fått börja behandlingen om jag inte hade slutat dricka och jag hade inte klarat mig utan behandling. Det hade aldrig gått…den var min räddning!
Sju veckors heltidsbehandling, två veckor på halvtid och därefter två timmars eftervård varje vecka även över sommaren. Nu den 8/4 är det avslutning. Av tio stycken är vi fyra kvar. En person som kom t eftervården i höstas dog för ett par månader sedan. Jag vill inte skrämmas jag vill bara försöka säga att beroende är så svårt…och vi kan inte rå för det. Vi är några som behöver mer stöd än vad forumet kan ge. För mig har det varit hjälpsamt att träffa andra fysiskt som är i samma situation som jag själv.

En dag så kommer du bli nykter!!

Kram🥰🌺❤️

Hej alla tappra krigare här på forumet. Vilken enorm skillnad det är att vara nyckter och inte bakis på en långfredag 🤗 Visst man ska sitta på en stol och göra absolut ingenting idag enligt traditionen men jag tänker åtminstone ta en lång promenad och njuta av att jag mår bra just idag.

Till er alla , glad påsk och hoppas att påskharen har lämnat ett ägg till er 🥰

@vår2022 Gemensam terapi är nog inte dumt. Dock ligger felet hos mig, det är jag som inte har varit ärlig, jag som fört honom bakom ljuset. Det är jag som måste bjuda in honom på riktigt så att han igen kan börja lita på mig.
Idag återigen dag två och jag är dränerad av ångesten. Vet att jag kommer må bättre om ett para dagar. Och detta måste bli sista gången. Hur gjorde du i början när suget kom, fick du till din man och berättade eller hur var det för er?

@Ny dag Ja, vi skriver samtidigt😁. Något slog mig nu, du är ju så ärlig här om massor av tankar och känslor, om dit smygande och migrän in för familjen. Så du är ju väldigt ärlig här och sann. Sen blir det tyst några dagar och du köper vin och dricker några dagar. Det vi får ta del av och veta här, vet inte riktigt din man om. Du har tidigare berättat att din man är mer av en ”doer” och inte riktigt kan sätta sig in i dina känslor, som jag uppfattat det.

Kanske skulle det vara bra att gå på parterapi? Att få stöd i att kunna få en bättre förståelse för varandras känslor och tankar via en tredje part? Det är viktigt att kunna nå varandra för att kunna förstå, sätta sig in i situationen och stötta varandra. Vi är ju så olika och den man främst kan relatera till är sig själv. Om olikheterna är stora så är det svårare att förstå, men via en tredje part skulle det kunna bli lite lättare. Den tredje parten kan se saker utifrån på ett annat sätt än man själv kan göra. Bara en tanke som slog mig nu😁

@vår2022 Vi skriver om varandra! Ja, ärlighet och ta hjälp är viktigt. Jag måste också vara sann mot mig själv. Jag vet ju när går på Systemet att jag ska ta återfall. Beroendehjärnan är stark och jag vet inte hur jag ska tackla den, jag vill ju vara nykter men det är precis som jag ska förstöra för mig själv hela tiden. 30-50 nyktra dagar är ju faktiskt lång tid men inte tillräckligt för att verkligen få känslan att slippa dricka.

@Flarran Det är så skönt när vd:n i frontalloben har kontroll på undersåtarna i reptilhjärnan 🤩

Gladpåskkram 🐘

@vår2022 Min make vet om mitt beroende men har tror att det gått bättre och återfallen har jag lyckats dölja. Igår hade jag läkarbesök och vi pratade mycket om lögnen i mitt liv och därefter tog jag tjuren vid hornen och berättade/erkände att jag inte berättat allt. Maken har ju sett att jag mått fruktansvärt dåligt efter återfallen men eftersom jag då varit nykter igen har jag skyllt på ångest och migrän. Fy tusan vad oärlig jag varit mot den jag älskar mest! Kommer vara nykter i påsk utan problem, men jag kommer lida av ångesten.

@Ny dag Vi finns här för dig och vi hjälps åt❤️ Du är ändå så nära och din styrka att inte ge upp kommer att hjälpa dig över tröskeln. Som jag berättade så tog det mig många år att berätta hela sanningen, men sen en dag så gjorde jag det. Maken var lite orolig för om jag skulle klara av att inte dricka, men jag ville över allt annat visa honom att jag menade allvar. Jag hade ju berättat min djupaste hemlighet för honom och jag ville inte svika mitt löfte till honom och framförallt inte till mig själv. Nu hade jag även gjort det svårare för mig själv att gå tillbaka utan att det skulle ge mig ännu större och djupare ångest. Och det gav mig motivation och styrka till att inte dricka då jag nu var sann.

Säkert kommer alkoholdjävulen att pröva dig, men håll fast hårt vid din man, håll hårt vid ditt ord om att inte ljuga mer och äventyra er tillit till varandra. Ta emot hjälp så fort du behöver, han finns där för dig❤️

@vår2022 Tack fina du för inlägget. Just ärligheten och gömställen känner jag igen. Känns skönt att prata med maken, elefanten borta och jag önskar aldrig mer undanhålla sanningen för honom. Jag vill kunna gå till honom när suget och tankar kommer. Det är mitt ansvar att bli frisk men att ha lite stöttning på hemmaplan underlättar och jag har inte mått bra när jag undanhållit sanningen. Din text ger mig mycket och jag hoppas verkligen att detta är mitt sätt at backa från stupet en gång för alla. Jag har sagt till maken att aldrig mer ljuga inför honom, han är mitt allt och bästa vän. Tack för att du fortsätter peppa mig när allt känns lite tröstlöst och ångesten är total ❤️

@Varafrisk Tack för din återkoppling! Jag är inskriven och har läkare som har inriktning alkohol. Måste nog även vända mig till psykolog/terapeut eftersom mitt dåliga mående spiller över. Jag har bestämt mig för att inte dricka men dricker. 🙈 exakt så är det. Fasiken vad dåligt jag mår nu, ångesten vidrig. Den enda som vet mitt beroende är maken, vänner vet om jag slutat dricka alkohol men inte varför.,Tänker ofta på dig och din resa här och jag är verkligen imponerad av dig och hur du tacklat dina utmaningar det senaste året. Jag är beroende av alkohol på något mystiskt sätt, förstår inte att jag klarar perioder för att sedan falla. Mår ju så mkt bättre när jag inte dricker. Måtte det vara sista gången. Fruktansvärt arg på mig själv. Håller på att sabotera mitt liv om jag inte stoppar omedelbart. Sjukdomen är progressiv så jag behöver välja och jag väljer nykterheten. Rörigt inlägg men det får så vara.

@Ny dag Jag har inte riktigt uppfattat om din make har vetat om när du har dippat i återfall, men du skriver att oärlighet och undanhållande hör till, så antar att han inte vetat. Bra att du nu pratat med maken och är ärlig. Att du spräcker elefanten i rummet. Att du tar stöd och hjälp av honom och är ärlig stänger också dörren som varit på glänt till möjligheten att dricka. Det är klart att han inte kan bli din övervakare men det är svårt att klara av denna utmaning helt själv. Alkoholdjävulen vill ju att det ska vara er lilla hemlighet så du kan dricka i smyg och stänga in dig på rummet. Släpp in maken så att alkoholdjävulen trängs ut. Välj honom istället.

Jag hade denna hemlighet tillsammans med alkoholdjävulen i massor av år. Jag hade mina perfekta gömställen lite här och där, och dit drog jag mig undan i smyg. Så många gånger som jag sagt att jag ska dra ned, pratat med maken och bestämt mig. Men, jag berättade inte om mina gömställen eller om mitt smygande, för ville ha dörren dit öppen, i fall att…tills jag till slut berättade ALLT, om mitt gömmande och smygande. Jag tog risken och avslöjade mig helt. Det var en sådan lättnad att få vara ärlig och jag orkade inte ha denna hemlighet längre. Det var först då min man insåg allvaret i mitt drickande och hur fast jag var i det. Han som tidigare sagt att om jag bara dra ned så blir det bra. Ju mer vi bestämde det, desto mer gömmor fixade jag. Uppfattade mig inte riktigt som att jag inte var ärlig, jag var bara smart och kunde dricka om det skulle kännas tufft för mig. Men längts inom mig kändes det inte bra, men det handlade om min överlevnad och då blev det ändå ok att jag gjorde så. Men jag var inte ärlig och sann. Så när jag tills slut berättade hela sanningen, så spräckte jag elefanten i rummet och det hjälpte mig till att också vara sann och ärlig mot mig själv. Jag ville inte ha denna hemlighet och osanning i mitt liv längre.

Detta var också ett genombrott hos psykologen som jag gick hos, när jag berättade om denna hemlighet. Hon kunde inte få ”tag” på mig och visste inte riktigt vad det berodde på. Efter att jag började bli sann även där, kunde vi starta processen ordentligt för nu var jag ärlig till 100%.

Så var det för mig, kanske kan det ge dig något. Du är en sann kämpe som aldrig ger upp, så stark och så modig!💪. All styrka till dig och han en fin påsk!🐣❤️❤️❤️

Hade tänkt att göra lite musik för skojs skull, men fick för mig att av gammal vana som det nu har blivit att gå in här på forumet och läsa senaste nytt från olika skribenter. Jag läste då nåt inlägg om nån som råkat göra en sväng in i ett kort återfall i drickande igen. Förstår att jag har rätt mycket att göra än för att inte bara köra ned i diket och hamna i gamla mönster av drickande av alkohol igen.

Det är nog tur att jag är så långsam och orkeslös att jag inte har ork att knappt gå utanför dörren som det är just nu. För annars så blev det nog snart att jag bara gick iväg till lokala matbutiken och kanske inhandlade några paket med öl av typ 50 cl 3,5:or. Sedan blev det väl färd iväg direkt in till bolaget när de öppnade dan därpå och sedan skulle man väl vara igång som sist på samma sätt som det blev för en massa år sen när man senast hade lyckats att vara helt nykter ett bra tag.

Generell ångest när man inte vet vad den inre oron beror på det är allt en svår grej att hantera. Men när man förstår att den inre oron kommer av att det undermedvetna kanske detekterat snart förestående risk för att börja dricka alkohol. Då får man väl vara tacksam för att ens logiska tänkande tycks ha tagit kontroll av hjärnan någorlunda i alla fall. Har inget direkt alkoholsug, men misstänker att det pågår nån slags knappt märkbar förhandling inom en om att en öl väl inte skulle vara så värst farligt. Men som ny-nykter är jag vaksam och förstår att det inte går att dricka ens en enda lättöl.

Nej, nu är det väl dags att dra upp persiennerna här i köket och få sig en nypa morgonluft. Är lite trött fast jag sovit en tre timmar eller nåt sånt. Borde väl nu kanske göra mig en kopp med varm choklad och ta ett par limpsmörgåsar med mjukost på känns det som. Sedan får det nog bli en liten vilopaus och kanske nån timmes sömn till om man har tur. Tänk att det nästan har blivit som ett heltidsarbete att bara hålla sig nykter. Men alkoholfri det är man även idag, och det känns rätt stort.

Ha en fin helg!

@Ny dag Vi har många likheter du och jag. Skillnaden är ändå att du klarar av dagar, veckor och månader med nykterhet. Jag drack och drack och drack tills det var slut och över en dag. Jag köpte böcker, läste lite grann, lyssnade på böcker, gick på samtal h kurator men inget hjälpte. Jag tänker att det handlar inte om kunskap jag tänker att du vet. Jag tänker även att du har bestämt dig för att sluta dricka men du dricker. Du är ju beroende och du har inte gett upp alkoholen. Vet inte hur det ser ut där du bor? Finns det någon öppenvårdsbehandling på hemmaplan? Det känns som du behöver mer än böcker och Alkoholhjälpen. Har du funderat över behandling? Vilka i din omgivning vet om ditt beroende? Vet din arbetsgivare om det?
Jag tror på dig och du kommer lyckas en dag!

Kramar ❤️🤗🥰

@Varafrisk @Vinägermamman @Lonely Man Fy tusan vad denna sjukdom/beroendet är jävligt. Men nu är det slut till vilket pris som helst. Ärligheten mot maken och läkaren är det viktigaste för mig att bibehålla och kanske även mot mig själv. Kram till er o 🐣

@Denlillamänniskan Tack för dina insikter. Nej, skäms inte för att nå delar i mitt psyke. Jag läser, lyssnar men det är som om det inte räcker. Har försökt dölja detta för min man och har lyckats hyfsat bra. Har nu lagt alla korten på bordet och hoppas att sanningen kan ge mig kraft och mod att förbli nykter. Återigen mycket förtvivlad men är återigen nykter och har kravlat upp från gropen. Är inte rädd för att inte vara nykter över påsken. Jag har tagit mitt sista återfall och lyfter aldrig mer det första glaset till munnen. Jag behöver allt stöd och hjälp jag kan få. Någon gång är den sista. Och makens stöttning och att jag är ärlig till 100 kommer hjälpa. Kram till alla som kämpar, för en del av oss här är nykterhetsresan skumpig och ojämn. Men det är aldrig för sent.

@Ess
Hej o välkommen hit igen.
Här är du bland vänner.
Bra att du tar tag i detta och att du kontaktat vården och stöd från familj.
Själv har jag säkert druckit mer eller mindre i halva livet.
2022 hade jag jag nått botten kändes det som. Var med i AA i mer än 7 månader och det höll mig nykter men på något sätt var jag inte helt färdig med alkoholen så jag började tyvärr igen.
Sedan kämpade jag i över ett år för att komma igen. Först nu känns det som om det kan fungera och har varit nykter ett litet tag. Jag går inte på några AA möten längre utan änvänder mig av denna sida,im sober appen och ibland online möten med Lifering. Jag kan rekommendera AA det fungerar o passar många men inte alla.
Ta hand om dig
Det blir bättre.

@Ny dag God Morgon! Hoppas att du kunde sova lite i natt. När jag läser tillbaka lite i din tråd, så nämner du ett behov att "komma bort" från dig själv och tillvaron. För dig kan det leda till alkoholkonsumtion, fast du hellre vill vara nykter.

Jag känner igen det där behovet av respit från sig själv och livet, och sett att det nämns av andra skribenter. Man vill "koppla av" är en vanlig benämning. Den här typen av "avkoppling" kan vara svår för många som valt alkoholen som metod att ersätta med annat. Godis, motion, lyssna på Poddar och läsa böcker är väl beprövade sätt.

Jag tänker att det kanske är klokt att fundera över behovet av att fly bort från verkligheten. Att bara räkna nyktra dagar är inte tillräckligt. Jag vet inte om det skulle kunna vara ett sätt att förebygga ofrivilligt bryt i nykterheten för din del. Jag hoppas att du inte skäms för ditt behov att nå delar av ditt psyke, som är svåra att nå. Det är väl bara det att du inte har lust längre att använda alkohol för att nå de delarna av dig själv.

Glad Påsk!

Önskar dig kraft o styrka.
Tillsammans klarar vi det.
Glad Påsk på dig.

Kan inte sova, påsken ska bli nykter för tredje året i rad. Återfall igen, har pratat med maken och han stöttar. Denna skärtorsdagen kommer bli dag två igen. Att vara ärlig inför maken känns så skönt. Oärlighet och undanhållande hör till igår Nu upp till bevis, det är bara jag som kan göra skillnad.

Beroendehjärnan den är knepig den. Det att man lätt kan bli beroende av alkohol det har väl varit ganska välkänt i alla tider. Men att man kunde bli näst intill tung skrivmissbrukare på ett forum som detta det kunde jag då aldrig i min vildaste fantasi någonsin trott. Detta då inte alls när jag satte mig ned och skrev mitt första inlägg här på forumet i höstas.

Skrev ju igår att jag tänkte lägga av med skrivandet här på ett tag och satsa lite mer på mitt musikintresse. Gillar ju att komponera instrumental musik och göra synt-baserade musikverk. Men när jag satte mig ned vid mitt keyboard och klinkade fram några spontana toner så kände jag faktiskt behov av att skriva. Det var nästan en abstinenskänsla som märkligt nog infann sig. Har nu funderat på om jag inte ska bli en måttlighetsskrivare liksom.

Tänker att jag som ny-nykter och alkoholfri med siktet inställt på först och främst ett halvår som nykterist och sedan dag för dag i samma stil så länge det bara går. Nog borde försöka att kombinera musicerandet och skrivandet på något vettigt sätt. Kanske mest titta in här en kort stund en gång på dagen eventuellt och kanske bara liksom säga hejsan eller som nu önska er alla en Glad Påsk! Förresten, @Vinägermamman, det var kul att du skrev några rader igår.

Ha en fin dag!