Senaste kommentarerna i forumet

Fortfarande nykter, ledig men fullt upp. Läser ikapp när gästerna åkt hem. Kram till alla som kämpar och idag är en perfekt dag för att INTE ta första glaset. Jag går in o helgen nykter och ska gå ut ur helgen nykter har jag lovat mig för jag är nykter för min skull först och främst för det är jag värd! 🍀🥰🙏

@Blidenjagvillvara77 Du kommer fixa denna helgen 👊🏻 tråkigt att bli sjuk enda fördelen är ju att man inte brukar vara särskilt sugen på att dricka när man är sjuk så det kanske är ngt positivt.. Du kanske kan överska familjen med lite extra god frukost på lördagmorgon som gör att du behöver köra bil tidigt på lördagsmorgonen och köpa färskt bröd mm 😀 själv ser jag fram emot morgonkaffet i sängen på lördagmorgon sen har vi fullbokad lördag från tidig morgon till kväll så fredagen kommer gå väldigt bra utan A. Ha en fin fredag 🌺

@Smillans tack för din kommentar och att du delar med dig 🙏

Har i början av detta dygns första timme rivit av ännu ett almanacksblad av för året 2024 och nu är det den första mars. Den här tiden på dygnet ska man så klart sova om man inte behöver arbeta och slita så att säga. Sitter just nu och dricker lite god alkoholfri äppelcider och tar det lugnt. Tänker på den roliga komedin man just såg på sin gamla tjock-tv som konstigt nog fungerar än.

Det var lite som att man hade åkt tidsmaskin bakåt till den tid då det var nytt med videobandspelare. Fast filmen ifråga var en aning nyare än vad man väl såg på i början eller mitten av 80-talet då man tyckte det var så häftigt med hyrfilm. Tänk att man nyktert kan uppskatta så pass enkla grejer som lite film. Det är nog första gången på många år som man såg filmen ifråga, utan att dricka vin eller starköl till som man gjort så många gånger. Det är mycket nytt att lära sig när man har startat om.

Tacksamhet är ett ord som man kan fundera över på djupet, höjden och bredden, och riktigt gå in på i ett mer levande tänkande och medvetet närvarande. Man har då inte varit så här pass medveten på en massa år alltså. Får nog faktiskt gå tillbaka i tanken till innan man började tänka så mörkt och djupt som det blev. Psykodynamisk terapi i egen regi kan allt vara rätt så intressant. Det är många känslor som man upptäcker kan ha sin tjusning när man inte längre är bedövad av alkohol. Frånvaron av stressfaktorn är ju inte direkt heller oviktig i sammanhanget.

Det är nog helt rätt som en del säger att det tar några månader innan en hjärna återhämtar sig från en mångårig förgiftning och kanske felinställning liksom. Tänker att det nog är lite som en omstart av en gammal dator. Många filer har man samlat på sig men hårddisken så att säga har ju varit rätt så fragmenterad och belastad och inte fungerat helt optimalt kan man tänka. Bara att kunna uppskatta smaken av en slurk kolsyrad äppeldryck och inte sakna någon dimmig sövande berusning det är faktiskt något rätt nytt och lite intressant. Men nu får det allt vara bra med filosoferandet på en stund för nu är det då dags att sova och ladda upp batterierna så att säga.

Ha det fint!

@Smillans Tack Smillans! Samma här, blir så glad när jag läser dina inspirerande inlägg. Känns som du verkligen är på helt rätt väg! Kram ❤️🙏🏻👍

@Lora Du skriver, alltså lever du! 💕 Var nöjd med det!

Ditt blodtryck nu är helt ok, mycket mindre risk för TIA eller stroke.

När det gäller forskning och vetenskap är det väl så att för varje tes finns det minst en antites.

Bra att ta med en graf som visar förändring över tid, det kan hjälpa läkaren att förstå vad som pågår. Huvudsaken är att ditt blodtryck normaliseras och inte rusar iväg upp igen.

@Lora För mig har det handlat om ett behov av trygghet och stabilitet. Jag saknade det under min uppväxttid och det kanske är så att jag (över)kompenserat för det.
Man kanske kan se en viss skillnad i livsinställning om man jämför våra avatarer 🤣

Jag pratade med min chef i början på veckan om möjligheten att gå ner i arbetstid i stället för att sluta tvärt av. Jag tror det vore en bra lösning, det skulle ge en lite mjukare omställning.

Jag känner inget behov av full fart och babblande människor runt mig längre, så någon form av förändring i livet kommer det att bli. Det känns inte lika viktigt att göra saker bara för pengarna längre, föreningsliv och förtroendeuppdrag känns mer meningsfullt. Att göra gott, att vara till nytta känns viktigare.
Gerotranscendens? Fan trot! (eller kanske lite ändå). Eller så börjar jag bara bli lite senil😊

@Blidenjagvillvara77 Det är bra att reflektera och resonera med sig själv och även att skriva ned det på pränt. Man får insikter i sitt hanterande av alkohol, varför man dricker och man kan även se hur tankarna och känslorna går. Vad det gäller att nå sin botten, tänkte jag tidigare att nå sin botten är när man supit bort allt, sitt liv. Men idag tänker jag att det är individuellt, men att man helt enkelt fått nog, man orkar inte med det längre. Så var det för mig också, det var nog nu! Låter klokt att du också beslutat dig för att vara nykter för att inte falla ned djupare i alkoholträsket. Även att du själv bestämt dig för nykterheten är bra, för det är bara en själv som kan göra något åt det, en förändring. Då gör man det för sin egen skull och det gynnar även familjen. Beslutet blir så mycket mer förankrat i en egen vilja till förändring och det ger motivation och det blir värt det.

Kanske kan du pussla, sticka, virka, läsa en bok eller något annat roligt du tycker om som kan sysselsätta dig. Planera något, om du har trädgård vad du ska plantera, om du ska göra någon förändring i hemmet, måla om eller så. Jag har renoverat rum, grävt i rabatter, städat och rensat garderober, slängt skit mm. Då får man tankar på annat och kan fokusera på det😁. Jag har sett Sanningen, den är spännande!

Bra jobbat! Fortsätt så!💕

Om någon för ett år sen skulle ha sagt åt mig att börja skriva här på forumet för att få ur mig lite tankar som annars bara skulle ha snurrat runt i skallen och gjort mig trött. Alltså så in i helsikes trött att jag bara kunnat tänka på berusning av alkohol. Då hade jag nog i sanning velat be en sån typ att flyga och fara nånstans. Men av artighet så hade jag nog bara sagt nåt intetsägande och inte låtsas som att jag hade brytt mig nåt speciellt.

Har någon sällsynt gång förr i tiden försökt mig på att skriva dagbok med bläckpenna och papper och väl tröttnat efter en timme eller så. Detta då det tagit mig allt för mycket tid att raspa ned läsbara bokstäver på ett papper. Har då alltid bara fastnat vid sånt som hur sjutton stavar man alltså egentligen, och vilken knasig handstil man har. Sedan har känslan för att skriva varit som bortblåst och tanken har sen mynnat ut i att - varför ska man sitta och skriva om sig själv och sin väl lite händelselösa vardag. Då det väl är ganska så meningslöst...

Men ändå så har man nu tydligen skrivit en hel del kan jag se när jag ser tillbaka på de senaste drygt fyra månaderna som helt nykter medlem och skribent på detta eminenta forum. Tror att det ibland krävs lite mer än att bara sätta sin tilltro till att andra så kallade experter. Inom det psykiatriska ska kunna komma in och lösa ens inre knutar i form av väl knepiga känsloloopar och problematiska tankar som ofta bara går runt liksom. Det krävs allt en del eget jobb om man vill bli alkoholfri.

Känner i skrivande stund inte det minsta behov av nån alkohol. Däremot så känns det att det är hög tid och dags att äta upp den där goda fiskgratängen som just snurrat färdigt i mikron. Ska även ta ett glas mjölk till för att det känns som att det är det rätta nu. Tror att det även är dags att kolla på nån kul gammal videofilm istället för att bara sitta och glo på tv:n och samma gamla intetsägande och malande program, reklam och nyheter som bara tröttar sinnet. Vilket som oftast bara har till resultat att man somnar i sin fåtölj och vaknar till av skramlet när fjärrkontrollen har fallit till golvet av väl ren tristess.

Ha det gott!

Då har snart ännu en dag passerat. Dagens reflektion: när det blir stress omkring mig börjar tankarna vackla. Inte så mycket ”jag vill dricka” utan snarare ”varför blev det så här?” En annan insikt som jag haft länge är att när jag druckit i sociala sammanhang har det ofta handlat om att jag gjort det för att orka hålla fasaden och bilden som andra har av mig: social, glad, omhändertagande, bekräftande, håller samtal vid liv, bekräftar lite till osv… för att släppa den pressen dricker jag ännu mer och ja, ni kan ju gissa var det slutar… jag kraschar! Antingen går jag och lägger mig på soffan eller så somnar jag nästan sittande vid bordet så min man snällt får leda mig till soffan. Inte alla gånger det blev (observera att jag skriver b l e v) så men allt för ofta för att inse att det var ett problem och att det inte är så jag vill ha det. Beslutet att bli helt alkoholfri har legat och lurat ett tag. Tidigare försök har alltid kommit ur att min man antingen sagt att jag ”måste göra nåt åt det” eller efter stark ångest efter en sån kväll som nämns ovan. Den här gången bestämde jag själv och inte dagen efter att det spårade ur eller efter stark ångest. Jag kände bara att det är nog nu. Jag kan inte fortsätta lura mig själv och gå i gamla hjulspår och tro att allt bara löser sig av sig själv. Jag måste ta kommandot och styra skeppet i rätt riktning innan det sjunker. Ibland kommer tankar som att jag inte nått botten (som många säger att man behöver göra) vilket gör mig lite rädd. Å andra sidan gör jag ju detta nu just för att jag INTE vill slå i botten. Eller kanske har jag gjort det för länge sen?

Min strategi för helgen var att lägga in ett träningspass på fredag kväll och lördag kväll som är de kritiska timmarna, men nu har jag drabbats av halsont och känner mig riktigt under isen. Det gör mig frustrerad eftersom jag inte vet vad jag ska göra istället? Vila så klart skulle de flesta säga och det är ju sant! Min utmaning denna helg blir därför att vila och att kunna vila i att vila! Nu blev det många vila men ni fattar 😀 hur går det för er andra?
Fin torsdagskväll till er alla! Jag är på träning med tonåringen (jag tränar inte, han spelar innebandy) och sen blir det raka vägen hem till tekoppen, en god macka och Netflix! Just nu kollar vi på ”Sanningen”.
Kram!

Jag hade också många gånger 5-7 dagar, men en dag tog jag också ett viktigt beslut. Det är sju månader sen nu. Tog vi samma beslut tro? Det går att ta sig igenom dom där fem dagarna. Du har kraften i dig🌸
Kram

Dricker nu en kopp kaffe och läser lite här på forumet och hittar som alltid mycket inspiration att kämpa vidare som alkoholfri. Tänkte just på hur mycket man väl missat de år man kanske satt i nåt mörkt hörn och drack diverse onyttigheter, och även ibland som väl ung kanske hade roligt åt sånt som man inte kunde förstå sig på. Tills man en dag till sist väl insåg att man kanske hade varit lite för länge och lite för djupt ner i alkoholträsket. Ja, denna rätt så tidskrävande fälla som rätt få tungt beroende nog tar sig ur. Om det nu kanske inte finns en högre mening som man nog inte kan förstå utan att saker och ting kanske måste få ta sin tid. Blev nog här en aning filosofisk...
Ha en fin kväll!

Stort Grattis på din stora dag!❤️ Din lista är helt fantastisk. Du är en inspirationskälla och jag blir alltid lika glad när jag ser ditt hjärta i profilbilden. Stor kram🌸

Tänker på hur det kom sig att man gled in på det här med att försöka bli alkoholfri på heltid. Har ju gjort två halvhjärtade försök tidigare i min mångåriga historia med att dricka alkohol sedan man var tolv år och det blev öl, vin och sprit som det mesta kom att kretsa kring. Det är först sen jag blev medlem här på forumet i slutet av oktober förra året som jag verkligen har arbetat hårt dagligen på alla de sätt jag kunnat och förmått för att verkligen vara och förbli helnykterist rakt igenom. Fyra månader och en vecka drygt som helt nykter idag, vem kunde tro nåt sånt förra året vid den här tiden...

Det är inte bara att sluta dricka om man vill vara alkoholfri på riktigt. Det är så mycket annat som man också måste tänka på och avhandla med sig själv. Minnen, känslor, tankar i vardagen, diverse drömmar, fantasier, meningen med livet, högt och lågt inom sånt som det andliga och målsättningar inför framtiden så att säga. När jag började skriva så visste jag inte ens varför, men det var väl egentligen mitt inre som drev på mig att försöka göra detta av en ren självbevarelsedrift förstår jag. Ska man vara ärlig så stod man väl vid en livets vägkorsning där man kände att tiden var knapp och att endast nykterhet var det enda raka liksom.

När jag tänker tillbaka på de senaste tjugo åren och kan konstatera att jag redan då visste att det exempelvis rent medicinskt var ren idioti att dricka alkohol fast jag visste att mina levervärden och njurar inte var på topp så att säga, och att jag i princip åt blodtrycksmedicin för att kunna fortsätta att dricka alkohol utan att riskera hjärnblödning. När jag gick hos en privatläkare. Då hade jag god ekonomi och kunde kosta på mig att på egen bekostnad göra en massa läkarundersökningar.

Det handlade om kroppsliga läkarundersökningar så som diverse blodprover, röntgen och även ultraljudsundersökning på hjärta och lever med mera. Varför jag kostade på mig sånt var väl en rädsla för att kroppen kanske var slutkörd. När läkaren hade gjort sina undersökningar kom han fram till att jag nog borde gå vidare med att tala med en kunnig psykolog som var knuten till mottagningen. Men sådant var jag alldeles för stolt för att vilja göra.

Kan säga att det handlade om att jag inte ville bli stämplad som nåt slags udda psykfall eller kanske få en missbrukarstämpel i pannan. Det att jag gick hos privatläkare handlade om att jag inte ville att mina journaler skulle bli allmänt kända hos den vanliga vården. Nu fungerade ju inte min plan då mottagningen ifråga hamnade i ekonomiskt obestånd eller nåt sånt, så journalerna ifråga blev ju i alla fall allmänt gods hos den ordinarie vården. Men jag har alltid varit bra på att snacka förbi läkare och styra in olika samtal på just den väg jag har velat att nivån på vården av mig ska ligga på.

Kommer ihåg en dag på våren 2016 efter att ha varit på en vårdcentral och tagit blodtryck och fått förnyat recept på blodtrycksmediciner. Då hade jag en längre tid druckit så pass stora mängder alkohol att jag var i så kroppsligt dåligt skick så att jag bland annat ofta hade nervryckningar i ben och ansikte. Psykiskt sett var jag så slutkörd att jag endast tänkte på att dagligen avsluta min miserabla tillvaro. Kommer ihåg att jag berättade för allmänläkaren om hur depressiv jag var, men nämnde naturligtvis inte något om mitt drickande då jag visste att det var mitt psykiska mående i botten som behövde behandling. Hade ju ända sedan jag var liten känt inre oro och konstant en lågintensiv nedstämdhet.

Väl hos vuxenpsykiatrin, en öppenvårdsmottagning, så fick jag tala allmänt med nån stafettläkare som satt och lyssnade utan att ha något vettigt att komma med. Så inför det nästkommande besöket så hade jag skrivit ett rätt långt brev där jag berättade i detalj hur jag psykiskt kände och mådde. Förklarade även att om det inte vore för att det fanns vin att tillgå så hade jag säkert varit död för länge sedan. Men någon form av terapi erbjöds jag aldrig då jag väl var mera psykiatriskt kunnig än vad deras experter på mottagningen kanske var.

Men till sist så hade de väl tack var min öppenhet om mitt tänkande och varande fått en tillräcklig bild över min situation att de förstod att deras mediciner inte fungerade på mig. Det är inte alltid att några så kallade lyckopiller gör underverk om man så säger. Det enda sju års tid som patient där medicinskt sett gav, det var en liten tablett vid behov, mot sömnbesvär och ett piller mot oroskänsla. Det är inte alltid vården förmår att hjälpa patienter till ett bättre mående kan jag av erfarenhet säga. När allt kommer omkring handlar det nog ibland om att stå ut, och att man själv måste vara sin egen bästa vän och ge sig de bästa förutsättningar för att må så bra det logiskt och praktiskt sett bara går.

Kan inte påstå att man är på nåt solskenshumör idag heller, men det kunde ju varit jävligare så inte lönar det sig att sitta och klaga. Hade det varit för en fem månader sedan eller nåt sånt. Ja, då hade man helt utan tvekan öppnat nån burk eller hällt upp ett glas med nåt alkoholhaltigt för att slippa tänka och känna så himla mycket. Här skulle säkert nån säga att man är nykter på vita knogar, medans det väl i mitt fall handlar om att hela tillvaron från dag ett väl i så fall mest varit ett enda långt levande på vita knogar, om man med det uttrycket läser in betydelsen i att stå ut liksom.

Skulle lätt kunna ringa efter en taxi och åka ned till bolaget för att handla varor för en kort stunds verklighetsflykt. Men vari ligger logiken i det, är något jag nu helt nykter sitter här i köket och funderar över. Detta när jag nu smuttar på en liten kopp med vanligt kokkaffe vilket garanterat inte ger någon baksmälla. Hade jag haft ork så skulle jag väl tagit och gått en rask och nyttig promenad. Men för att jag ska göra sånt krävs det att jag är motiverad och på rätt humör, och i skrivande stund så känner jag mer för att lyssna på lite svängig rockmusik och kanske sedan gå och ta mig en liten vilopaus.

Ha det gott mina vänner!

@Kebne1 Håller helt med! Så är det!❤️

@Tussan73, @Dimma och @Utmaning2022 tack för pepp och för att ni delar! Det är verkligen svårt att bryta invanda mönster och tänka i nya banor men dag för dag blir det lite lättare! Guldkant måste ju inte per automatik innebär att man ska stoppa nåt i munnen utan kan ju vara annat.
Har dock inget bra förslag just nu men om jag kommer på nåt så berättar jag 😀

@Flarran ja, visst är det jobbigt när man vill höja glaset och dricka sitt a. Men att dricka vatten är ju tusen ggr bättre, efteråt. Kämpa på. Och varmt grattis till tre månader!

@Flarran Grymt jobbat med två månader snart avklarade. Men det är ju så med frestelsen att man kan stå emot den 1000 ggr, så räcker det att man ger efter den 1001:a gången och så är man där igen. Det känns ju snöpligt och orättvist på något sätt, men det är ju inte så mycket man kan göra åt det, tyvärr.

Höjer alkoholfritt mitt glas och skålar i kallt, gott friskt vatten denna skottdag i nådens år 2024.
Tänk, imorgon så börjar månad tre på min nyktra livsresa detta år. Dessutom har man ett par nyktra månader i ryggsäcken från det förra året liksom. Men nog känns det ibland att man verkligen skulle vilja slå sig lös och ta sig en jäkel eller två... Men sedan vet man ju hur det blir. In i alkoholdimman igen och där har man då irrat omkring tillräckligt i sina dar. Men som sagt nog finns det en känsla som man får vara uppmärksam på och inte låta få regera ens sinne. Det tar vi oss allt en slurk vatten på.
Ha en fin dag!

Vecka 32. Jag har åkt på en rejäl förkylning. Ligger i sängen och försöker kurera mig, men är inte sjukare än att jag kan lyssna på ljudbok och spela lite Candy crush. Denna veckan har jag uppehåll i Mindler pga sportlov men det känns helt ok. Kan vara bra att låta allt landa. Värre känns det med min yoga och kör som jag måste avstå.
Jag har berättat för barn nr2 om mitt beroende och responsen var lika fin som med 1:a. Jag har verkligen fina barn❤️Nu har jag bara ett barn kvar att berätta för och det känns verkligen bra. I början ville jag inte att nån skulle veta (kanske pga ville inte stänga den dörren helt?) nu vill jag berätta för alla.
Känns väldigt bra och skönt att det officiellt är vår nu🌸ÄNTLIGEN. Det har varit en lång vinter. Jag ser fram emot att möta våren nykter. Känner mig stolt och stark (trots förkylningen🤧)
Önskar er en fin torsdag!

@TessanTuss jag är också ganska konflikträdd men det var som jag blev hulken😂 Stärkt självkänsla av nykterhet?
@vår2022 ja det kändes väldigt ovant men också bra att kunna markera och visa vad jag känner 🥰
@Dimma det kommer gå❤️man får så mycket hjälp och pepp av att vara i forumet. Jag hade aldrig klarat utan den. Kram!🌸

Mycket märkligt. Nu är trycket nere på 121/76. Det är så stor skillnad på så kort tid. Har gjort en graf som jag tänkte skriva ut och ta med till läkaren på måndag för att man snabbt ska se trenden. Tydligt är att det är som lägst när jag vaknar, som högst på fm för att sjunka till lägre nivå kväll. Helt i linje med info jag fått fram på nätet. Det stora frågetecknet är hur i hela världen det kunnat sjunka så snabbt? Det jag får fram är att en tablett kan sänka 10-15mmHg även om det kan variera.

Läste en artikel från överläkare i Sverige att man vill dra ner blodtrycket så snabbt som möjligt då just övergången är farligast. Man vill minimera denna tid. Läser jag på andra ställen så verkar det rent ut sagt farligt att det går ner så snabbt.

Nu är det redan gjort så nu får det vara så. Träffar ju läkare på måndag.

Mycket märkligt. Nu är trycket nere på 121/76. Det är så stor skillnad på så kort tid. Har gjort en graf som jag tänkte skriva ut och ta med till läkaren på måndag för att man snabbt ska se trenden. Tydligt är att det är som lägst när jag vaknar, som högst på fm för att sjunka till lägre nivå kväll. Helt i linje med info jag fått fram på nätet. Det stora frågetecknet är hur i hela världen det kunnat sjunka så snabbt? Det jag får fram är att en tablett kan sänka 10-15mmHg även om det kan variera.

Läste en artikel från överläkare i Sverige att man vill dra ner blodtrycket så snabbt som möjligt då just övergången är farligast. Man vill minimera denna tid. Läser jag på andra ställen så verkar det rent ut sagt farligt att det går ner så snabbt.

Nu är det redan gjort så nu får det vara så. Träffar ju läkare på måndag.

Fem dagar i sträck i olika omgångar är det längsta jag klarat av att avstå, de senaste fem åren! Jobbat med mig själv sedan i höstas, fått hjälp. Också gått igenom trauma. Nu är våren i antågande och jag är less. Den här skottdagen kommer jag för alltid minnas. Dagen jag på riktigt tog ett viktigt beslut 🙏

Sabbade upp det hela igen men vet ni, idag är dag 8 :)
Tidigare dagar har varit vidriga men idag om än bara en liten smula av energiökning. Dundrande huvudvärk i tisdags som även den akterliken börjar klinga av. I går när jag var och handlade så tänkte jag på A som något jag borde/måste köpa. Ungefär som toalettpapper. Samtidigt inte ett dugg sugen. Alkoholens kraft är stark. Så mindes jag mitt senaste riktigt långa uppehåll och då blev jag stark 👌🏽
Har jag klarat det en gång så kan jag klara det igen.
Ta hand om er där ute, önskar er en fin dag 🌺

@Ny dag Så ärligt och fint skrivet ur livet kan se ut när man mår sin botten! Min sista dag var också så ful! Tömde återvinningen hemma på alla flaskor och boxar, några droppar från vardera blev en del i ett glas jag kunde klunka i mig. Det du och jag gjorde våra sista dagar är fuldrickande och så lätt att se tillbaka på om vi skulle få för oss att vi inte var beroende. Ingen som inte har problem med alkoholen dricker så destruktivt med den ångesten jag hade då, bakfull och jävlig! Men det är ett bra minne för att veta vart vi aldrig vill tillbaka.
Jag viste inte att jag var ”där” förrän långt senare, det vet du❤️