Senaste kommentarerna i forumet

Det är en lite jobbigare kväll ikväll. Jag känner att hjärnan börjar köpslå med sig själv. ”Kanske måttlighet ändå kan vara något för oss (känner mig som Gollum och Smeagol i sagan om ringen)”. Inte nu men sen när jag är frisk. Jag vill inte tänka så men det är som en tröst att göra det. En mental vinflaska. Imorgon åker min man bort i arbete i två dagar. Förut, i början av sjukdomen, avskydde jag när han var bortrest och tröstade mig med några glas vin. Senaste året så har jag glatt vinkat iväg honom för då har jag kunnat dricka mitt vin ifred. Så hemskt att jag agerat så. Jag har valt vinet framför min make 😱
Jag har beslutat att imorgon ska jag gå på mitt första AA-möte. Det är ett möte endast för kvinnor då. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att det är så men det känns på något vis tryggare.

@Andrahalvlek @vår2022 @Tikka TACK att ni fortfarande är här o skriver! Sååå inspirerande o peppande för oss ”nya”
🙏💗 Ni ger oss hopp och styrka ! (Inne på min 5:te nyktra vecka) 🙏

Nästa gång det blir festligheter ska jag köpa alkoholfritt, så det inte behöver bli frågor om varför jag inte dricker. Du kanske kan prova om det fungerar för dig? Jag hoppas du lyckas!!

@Helahea wow! Så mäktigt! Vilken kraft 💪🏼❤️

@Helahea Grattis stark jobbat 🙂💪

@Helahea wow! Så mäktigt! Vilken kraft 💪🏼❤️

@Minabästaår Läser din text som väl beskriver hur du mår. Jag har heller inte kunnat bestämma mig helt och hållet. Tycks vara svårt att komma på " varför " trots alla lördagar då jag varit bakis. Det är verkligen inte lätt men ingen av oss är dåliga som personer. Jag har gått på några AA möten och lyssnat. Läskigt första gången men otroligt värdefullt att höra andras historier och hur dom kämpar. Kan dessa människor nå målet att leva nyktra så borde väl vi också kunna det?
Ha en fortsatt fin dag!

Behöver ta en paus från en närstående som tar all den lilla energi jag har. Talade om vad jag ser och det blev stark reaktion. Jag är en sån elak person.

Nykter morgon dag 598
Dagarna rullar på helt otroligt att jag har lyckats välja det nyktra livet.

Tack snälla för så klokt svar! Har läst att du i andra trådar skrivit om att alkoholen behöver avdramatiseras och det är så sant, åtminstone för mej. Ska försöka låta bli att tänka på framtida situationer och eventuella prövningar och vara glad för att jag är nykter just nu.
Ha det så bra, hoppas allt är väl med dej!

@Flarran du borde skriva mer! Jag är fd lärare och du har skrivandets ådra i dig! En poetisk prosa-ådra. Vill läsa mer🙏🏼

@CMG När man börjar med nyktra perioder och försök till måttlighet, så har ju fröet redan såtts. Att alkoholen inte gör livet bättre. En insikt som behöver mogna fram, samt många gånger testas. Det tycks som man liksom behöver övertyga sig själv genom tröstlösa fyllor innan man förstår sådär på djupet. Det är nog därför som det är få som bara blir helnykterister sådär på en gång.

Du har börjat din förändring och det tror jag du vinner mycket glädje och självrespekt av. Nu dricker du inte och jag tror det kan vara klokt att låta tankarna på resan i maj vila lite. Du hinner ta de beslut som du tycker känns bäst längre fram!

@CMG. Ja, det där att dricka med måtta faller sig antingen naturligt, eller så klarar man det inte. Jag tänker att; antingen dricker man alkohol eller så gör man inte det. Dricker man alkohol så ska det inte försämra livet. Försämrar det livet, så blir det inget drickande. Enkelt att säga, men ibland svårare att få till.

Önskar dig en fin dag!

@Majaella Det triggar inte alls att du smakat på vin. Om man inte vill dricka, så är det enkelt att avstå. Det värsta är nog när ambivalensen drar igång, det är då det är svårare att avstå.
Jag tror att det är viktigt att avdramatisera alkohol, så långt man kan.

Jag tycker också om att vandra, så därför vill jag verkligen uppmuntra dig att göra en vandringsresa!!!

Ta hand om dig :)

Ja nu kör vi en förändring på allt detta. Ska på en resa i veckan där vin o öl definitivt kommer vara aktuellt samt födelsedag. Ska ändå försöka. Vi håller ut!

@Denlillamänniskan, tack för inlägg i min tråd. Jag har läst din nu.
Jag håller med dig om att ha alkohol hemma fungerar när man är starkt motiverad .
Jag lever ( två separata liv dock och sällan under samma tak ) med en man som dricker alkohol. Det lockar mig inte heller när han dricker ( just nu ) Jag har faktiskt också gått på en middag förra veckan där jag provsmakade vinet till maten men inte drack. ( hoppas inte detta triggar dig)
Det är mitt intresse att känna de olika smakerna och dofterna som olika fina vin har och jag behöver inte dricka det. Kände inget sug alls under tiden. Jag körde bil till o från middagen och hade inget sug vare sig före eller efter .
För mig handlar det mycket om att jag inte VILL dricka. Om jag hade varit ute efter att dricka hade inte lukta eller smutta lite lite räckt .
Nu var jag bara ute efter att provsmaka och det kom nog endast en halv tesked av var vin i magen.
Jag tror tankens kraft är STARK.
Om jag skulle känna att nåogon , kanske Sussi börjar flörta med mig -då kommer jag gå till ett AA möte direkt .
All tid som blir över gör mig också lite rastlös. Jag vill resa men som sagt min man vill inte resa med mig ( och inte jag med honom) Jag funderar på att kanske göra nån vandrings resa själv. Man lär väl träffa människor ändå tänker jag .
Ha det gott o hoppas jag inte skrev nåt fel nu som triggar
🍀💚
Jag förstår att detta inte är att rekommendera

@Fjärilen81
Jag tittar mycket på youtube om alkohol och hur beroendet fungerar.
Jordan Peterson är ett tips.

@Fjärilen81 AA är inte för alla, kan vara svårt speciellt i en mindre stad. Tror dom har digitala möten oxå och då även riktade i kvinnogrupper. Den andliga delen är typ bara en frivillig bön i slutet men jag förstår hur du tänker. Testade det några gånger men kände mig inte trygg nog att öppna mig till främlingar även om vi typ sitter i samma båt.

Jag fick hjälp via kommunens missbruksenhet och socialen med samtalshjälp och har en underbar kvinna som jag pratar med två gånger i veckan om allt mellan himmel och jorden, från att lära sig säga "nej" till saker i livet för att bli starkare i tron på mig själv till andningsövningar .

@Ny dag
Hej.
När jag gick på AA var det bra länge. I början gick jag dit ofta jag visste redan då att det var en religiös underton även om de inte tycker det. Gruppen höll mig nykter i mer än 7 månader men som sagt jag tyckte det var för mycket prat om Gud och högre makt aamt att man skulle dela om sig själv och säga att man var alkoholist. Jag minskade ned antalet möten till kanske 1 eller två i veckan för att sedan sluta helt. Då gick det som det gick, jag gick senare tillbaka till en annan grupp ett tag men blev aldrig bra. Har provat digitala möten men var inte min grej riktigt.
Nu använder jag mig av Im sober appen som räknar dagar och denna sida. Lite ensamt kanske men det går. Ha de bra

@Kebne1 jag är inte heller religiös och just den delen av programmet hänger jag upp mig på. Jag hade gärna haft en viss andlighet i livet men jag tror att eftersom jag inte är den personen som blir andlig så blir det inte lika trovärdigt för mig. Men det kan även vara något som jag bara kan låta finnas vid sidan av. Jag bor i en mindre stad och träffar väldigt mycket människor i jobbet. Jag är orolig över detta även om vi alla sitter i samma båt.

Mår så bra. Stor skillnad i måendet denna gång i min nyktra resa. Att vara i känslan istället för att fly till isvaken etc har varit nyttigt för mig. Känslorna är inte farliga, de klingar av sakta men säkert.
Så härligt att slippa vin-oket med allt vad det för med sig! Här sol idag och jag ska åka skidor på skaren. Kämpa på alla fina här inne🙏🏼❄️

@Fjärilen81 så mycket igenkänning på det du skriver. Minus kramper o muskelryckningar, som jag inte känt. Jag har också läst att 12-steg ska vara så bra för många och jag är precis som du rädd för vem jag ska möta. Plus att jag är agnostiker och jag har förstått att man ber till högre makt där, vilket inte alls funkar för mig. Sekt-liknade saker går bort i min värld.
Kämpa på! Det gör jag. En dag i taget.🙏🏼

I brist på sömn så skriver jag dagens inlägg istället. Jag har bestämt mig för att göra det, ett inlägg dagligen (minst) för att inte tappa fokus senare när det ”går av bara farten” att hålla mig nykter. Dag 4 blir det idag. Har kommit hit vid många tillfällen förut. Skillnaden den här gången är att det inte är en liten paus i drickandet eller ett försök till måttlighet utan den här gången är det ett stopp. Det är den fjärde dagen med mina nyktra ögon. Med mina alkisbrillor så hade det varit den femte dagen eftersom dag 0 (dvs senaste dagen jag drack) drack jag så lite, 2 glas bara. Och ett halvt glas till från en bortglömd flaska i kylskåpet så den räknas ju inte heller. Jag var inte full och inte mätt så att säga. Morgonen dag 1 var jag pigg och utan ångest. Det som fick mig att ta beslutet just den morgonen var ett inlägg från en bloggare som jag följt i många år. Hon skrev att hon firade 59 dagar nykter- och drogfri. Hennes tillnyktring hade varit fruktansvärd med delirium, ett hjärtstopp och intensivvård. Jag kände en stark känsla av att jag är hon om jag inte slutar IDAG. Min ångest då var hemsk men med en ljusglimt. Till skillnad från andra dödliga sjukdomar som man kan drabbas av så kan man faktiskt tillfriskna. Det är BARA att SLUTA. Försöker att hålla fast vid mitt bara. Hur stort och svårt det än är. Hittills inte svårt alls. Jag har inte haft någon fysisk abstinens (tack och tack och lov och ära för det…). Jag har faktiskt varit livrädd för det. Delirium. Kramper. Jag har många dagen-efter när jag har druckit mycket dagen innan upplevt vissa neurologiska besvär så som väldigt dålig koordination med fingrar och muskelryckningar. Det har skrämt mig! Jag funderar mycket på när jag ska prata med mina nära om det här. Hittills har jag inte ens pratat med min make förutom att jag vid ett tillfälle dag 1 har sagt att jag ska sluta med alkohol. Han sa bara ”bra för dig” vilket var väldigt mycket och helt rätt ord för mig. Jag vill inte ha ett endaste hejarop, medhåll eller samtal om problemet eller dylikt. Jag känner mig lugn i processen, jag har alltid varit väldigt beslutsam som person. Än har inte djävulen knackat på mer än ”det hade ju varit trevligt med ett glas vitt (läs 1,5 flaska)”. Jag lyssnar mycket på poddar nu om alkohol och beroende. Nästan alla talat om hur viktig 12-stegsprocessen har varit för dem. Jag måste ärligt medge att jag skulle känna mig oerhört obekväm i ett sådant forum. Rädd för vilka som jag skulle möta där. Ska ändå fundera ytterligare en gång om jag ska ta det steget. Vad har ni andra för erfarenheter eller tankar om 12-stegsprocessen?

Fick sova några extra timmar idag på eftermiddagen och har kommit fram till att jag fortsättningsvis kommer att äta och sova när jag känner behov av det. Har som person med sjukersättning inget behov eller något krav på mig som gör att jag måste gå efter klockan som en slags maskin. Det här med arbete är inte aktuellt längre då jag inte klarar av något sådant som finns på arbetsmarknaden.

Har inte ens ork att delta på daglig basis i något sammanhang alls, då jag kan ha lite energi en dag, för att dagen därpå vara helt dränerad på energi som gör att jag inte inte orkar att göra något alls. Brukar i alla fall försöka att borsta tänderna för att slippa få hål i dessa i onödan. Man skulle väl kunna säga att jag som dystemiker med fler psykiatriska diagnoser mest bara lever och andas.

När jag tidigare talade med folk, eller experter inom psykiatrin så berättade jag att jag fungerade som en slumpgenerator och att det bara var vin som höll mig uppe. Vilket fick mig att inte bara ge upp och avsluta min miserabla tillvaro med ständig depression, energibrist, allmänna ångest samt det här med ett snabbt skiftande humör från glad till djupt nedstämd under dagen.

Har ju även mina problem med panikångest som kommer utan anledning, samt trista sociala fobi som gör att jag ofta får bita ihop rejält när jag går utanför dörren och går ut för att då exempelvis handla mjölk och limpa. Folk inom psykiatrin tänkte väl att det var alkohol som var boven i dramat. Det var väl därför som jag till sist efter att ha provat alla deras mediciner skrevs över till vårdcentral med allmänläkare som väl direkt inte har någon djupare kunskap inom psykiatri.

Har för någon vecka sedan talat med en ung psykolog som gjorde en avstämning och berättade att jag inte kunde få någon samtalskontakt hos dem. Detta då de inte hade någon sådan kompetens på vårdcentralen. När det blivit en bit in april ska jag få komma på besök till en ung läkare som de tänkt ska vara min fasta läkare för både fysiska och psykiska problem.

Har beslutat att gå dit fast jag inte ser någon större mening med det, då jag ju redan vet att de inte har något att erbjuda mig mot min psykiatriska problematik. Nu äter jag utskrivna piller mot mitt höga blodtryck som medicinerat oftast ligger inom normala ramar. Jag äter den svaga sömntablett dom ger mig för att i snitt få en tre timmars sömn var natt. Samt tar de lugnande piller jag får ta vid behov enligt ordination som väl fungerar lika bra som ett sockerpiller.

Nu när jag snart har varit nykter i fem månader så vet jag vet att jag kan vara helt nykter och med viljestyrka sätta mig över all längtan till att få vara lite berusad och avslappnad för att få tankevila en stund ibland. De medicinkunniga på vårdcentralen vill säkert följa upp mina blodvärden när det gäller alkoholmarkörer. Det får de gärna göra, för jag lär väl i mitt nyktra tillstånd säkert ligga omkring 0,025 i PEht-värde. Med ett CDT-värde som kommer att visa att jag är helnykterist.

Kan säga att allt annat när det gäller alkoholmarkörer väl i mitt fall vore lite av en större medicinsk sensation. För att det inte ska bli ett falskt positivt förhöjt värde vid blodprovstagning kommer jag fortsättningsvis även att kräva att de på vårdcentralen använder ett alkoholfritt desinfektionsmedel vid nålsticket kan jag då helt logiskt säga så här på förhand. För ingen ska nånsin kunna komma och påstå att jag mår psykiskt dåligt för att jag skulle vara missbrukare av alkohol längre.

Förstår att min sida Promillebikt här på forumet, väl inte gör många människor direkt upprymda av glädje när det gäller drömmar om hur vackert och underbart livet blir när man väljer helnykterhet. Men då kan jag bara säga att den som inte lider av dystymi nog kommer att finna livet utan alkohol bra mycket bättre. Kan själv säga att jag blivit bättre i magen och sparat en massa pengar, men hur länge jag står ut med att vandra omkring som levande död det får väl framtiden utvisa. Men jag tar allt dag för dag, och steg för steg som man måste göra från vaggan till graven enligt skaparen.

Jag håller mitt löfte till min Gud om att att vara helnykterist om kroppen fungerar korrekt och funktionsdugligt. Samt att då leva till sista andetaget utan att hoppa framför ett tåg eller nåt sånt. Kroppsligt sett är det väl drägligt, så där har jag väl inget direkt att anmärka på, men rent psykiskt så mår jag bara skit rent ut sagt. Men nu så vet jag att det inte är något alkoholrelaterat i alla fall. Men jag kämpar vidare genom skiten till det bittra slutet precis som mina föräldrar lyckades göra.

Jag har nu från mina allra första steg här i världen analyserat mig själv och klarsynt gått igenom min livshistoria fram till skrivande stund. Känner mig nu i stort sett färdig med att skriva av mig om min tillvaro här på detta eminenta forum. Men kommer kanske att titta in här då och då och kanske säga något ord om hur vädret är utanför mitt köksfönster och om jag tagit mig en underbar promenad.

Kanske berättar jag om i fall jag lyssnat på någon trevlig svängig musik, eller kanske gjort någon elektronisk instrumental musik själv som är min hobby. Kanske berättar jag i fall jag varit ut och tagit nåt foto på naturen eller sånt. Samt vad jag ätit till frukost och lunch, samt om jag kanske har slagit mig lös och druckit en liten kopp kaffe. Skulle jag mot förmodan även en stund råka vara lite allmänt nyktert glad i ett par minuter någon gång kan väl även det vara värt att nämna eller kanske skriva nån rad om känns det som.

Ha det fint!

@@CatLady wow! Jag blir helt mållös! Vilken resa du har gjort! All kärlek till dig och du ska veta om att du inger så mycket hopp 🙏🏼💪🏼🫶🏼