Senaste kommentarerna i forumet

Ursäkta en rad stavfel men svårt skriva på mobilen. Och det går inte att redigera…🥹

@allatiders Kanske är det så att man aldrig blir en som aldrig druckit, precis som en icke-rökare, bara kan bli en före detta röksre. De senare vet ofta stt de inte KAN röka en enda cigarett för då åker de dit igen.
Men vi som dricker verkar envisa i tron p att klara av det. Det gäller förvisso inte alla, men nu har du ju provat flera gånger…
Tydligen vet du hur du kan sluta? Men kanske borde du vara kvar på forumet. Många här är kvar för att ständigt påminna sig alla avigsidor.
Men också hjälpa andra…
För mig tog det mycket lång tid och många försök, men när jag kom hit hade jag verkligen bestämt mig. Nu var det nog!
Jag har fått så bra stöd men också andras erfarenheter har hjälpt mig.
Jag läste också en de böcker i ämnet. Stt få kunskap är också en bra rustning.
Jag läste: Skål tamejfan och Jag som var så rolig att dricka vin med.
Båda lättlästa. Eller lyssna på. Även Annie Grace bok gav en hel del om hur hjärnan påverkas av alkohol.
Sluta dricka alkohol, berätta för några du litar på att du vill detta, så att du får stöd att börja. Häng här, skriv ofta och läs mycket. Du har kanske kommit till den gången nu när du kommer att klara det!
❤️🥳🙏🏻

@Mormor2023 Jag tror också det är bra att skriva här , i synnerhet när man har det kämpigt.
Jag tror inte att det finns något 👿
(Alkoholdjävulen:) kan tänka ut som inte någon eller oftast många här på forumet redan hört, provat eller varit med om. Att få tillgång till alla kunskaper och erfarenheter här gör dig stark, inte svag.
Och även om du kommit ur allt sug och beroende så kan det nog vara bra att titta in för att påminna sig.
För kanske är det lite som med rökning: man blir aldrig en icke-rökare, bara en före detta rökare.
(Fast färre före detta rökare fantiserar om att ” kunna röka” en cigarett lite då och då. De vet stt risken är stor att de blir fast.)
I alla fall: bli kvar här, det hjälper!
🙏🏻❤️

@Varafrisk Hipp hurra även från mig! Jag ligger väl en månad efter ungefär men börjar på allvar se fram emot min ettårsdag, jag med.
Så skönt att det går åt det bättre hållet för din dotter.
Hoppas du också får mer tid att tänka över ditt eget förhållande till din mamma. Och hur du kan nå balans i ditt liv.
Jag funderar ofta på liknande saker. Också jag har en del att klara upp när det gäller framförallt i förhållande till min mamma, men även till min dotter.
Idag provade jag faktiskt att meditera, aldrig dragits till den sortens aktiviteter, men följde ändå ett par inspelade på Youtube och faktisk kände jag mig mindre stressad och mer avslappnad efteråt!
Så saker går framåt utan alkohol.
Grattis igen!🥳🥳❤️

@Ny dag Hej, vilken härlig läsning🥰
Strax 1 månad alltså. Jag tänker att du måste ha samlat på dig många ”0:or” i år. Du jobbar på så jättefint😊.
Jag bakar också ikväll, fast jag bakar surdegsbröd. Just nu vill jag testa ett vörtbröd. Degen är satt, det blir avbakning och provsmakning imorgon bitti.
Trevlig lördagskväll!

Imorgon fyra veckor nykter igen. Vågar skriva redan nu för kvällen är spikad utan alkohol. Idag har hela familjen varit och shoppat. Kändes underbart att inte vara bakis o skakis utan pigg och fräsch. Har idag massor med ork så nu är en kaka i ugnen. När hände det en lördagskväll? Lyssnar på boken av Matthew Perry just nu, har inte hunnit så långt ännu men tror ändå att jag kan rekommendera den då han beskriver sitt beroende ganska ingående. Önskar en fin o nykter lördagskväll!

Ha en fin lördag du också! Hoppas du unnar dig nåt gott att äta, och nån kul film kanske?

@Varafrisk att vara nära en mani är som att umgås med en drake. Det utmanar alla ens egna gränser och uppfattningar om rätt och fel. Man blir indragen i ett mentalt gungfly. Och ditt barn dessutom. Självklart är du trött. Sjukskrivning föreslår jag. 🤗 kram!

@Mormor2023 visst kan det stundtals gå upp och ner. Men det kommer lätta och bli bättre och bättre. Jag tycker du gör det jättebra. Själv la jag om mina tidigare vanor just för att jag inte skulle hamna i nån fälla av ren vanesak. För mig funkar det bra att vara härinne och skriva av mig om ditt och datt. Det är här jag tillåter mig att tänka på alkohol och jag blir alltid bara mer övertygad om att jag gör rätt. När jag inte är här knäpper jag till suget med en smäll om den skulle dyka upp haha.
Så gott med tacos, här blir det kyckling i saffran med ris.
Önskar dig en fin och fridfull lördag🌲❄️

@hgk Gokväll! Vad skönt att det går bra för dig! Det är lite kämpigt tycker jag ändå. Men det går upp och ner. Ibland glömmer man bort men ibland biter sig det fast. Ja att göra sig av med alla laster är verkligen inte aktuellt! Jag känner mig också tveksam att vara här, blir jag påmind? Eller om jag inte är här kommer jag glömma att det finns ett problem? Kanske tänker jag så för att min a-hjärna försöker lura mig? Jag har ingen jag öppet pratar med hemma, även om de ser förändringen såklart, så är jag inte här kommer de här öppna tankarna att komma ut. Ja många tankar en lördag. Men snart tacos och sen kanske julbak! Eller en film, lite oklart.trevlig helg! :)

@Inombords Välkommen tillbaka och grattis till dag 5!🥳 ja, det är lite svajigt och stappligt i början, men nu är du på dag 5 och snart är den första puckeln avklarad och du kommer att få mer krafter och stabilitet på din resa. Sköt om dig och skriv här om hur det går, det är en bra och fast punkt att hålla sig till❤️

@Mormor2023
Hoppas denna helg också går bra, för mig har det gått bra kan jag väl påstå. Lite småtrist känns det men den känslan går väl över så småningom ska vi hoppas. Snusar gör jag också och det får bli min last i livet tror jag, för några år sedan höll jag upp med snusandet i ca 1,5 år, det var värsta året i mitt liv så jag bestämde att nu börjar jag snusa på nytt 😂 . Laster på ett eller annat vis tror jag alla människor har men att dricka A varje dag är ju väldans destruktivt så det är ju en last man helt enkelt inte kan ha. Ha en bra helg

Ville bara tillägga att tröttheten gör mig lite ledsen och nedstämd😔men kan ändå känna stolthet över 309 nyktra dagar! Tänk…tresiffrigt och med en trea i början!!

Har ju varit trött under väldigt många år mycket beroende allt som hänt under de senaste dryga 12 åren i mitt liv lägg därtill mitt drickande. När jag blev nykter så blev jag ännu mer trött men när min dotter hamnade i sitt maniska skov så var det som om det inte fanns plats för min trötthet. Nu har den dock kommit tillbaka med råge…å det beror inte på alkohol el på min sömn. Det är inte heller någon trötthet beroende på att vi befinner oss i november. Jag är inte längre så rädd som jag har varit under flera månader pga min dotters mående. Jag känner mig sorgsen över att hon har det så tufft och att hon inte mår bra. Så ung och livet har redan varit så svårt för henne.

Jag förstår att tröttheten beror på allt jag varit med om och att jag slappnar av lite grann. Tröttheten kommer även ifrån att det är inte alls bra för mig på jobbet. Det tar så mycket energi. Vaknade imorse kl 6 och grubblade. Min chef är så frånvarande. Vill inte se att denna fantastiska arbetsplats kan ha problem.

Min terapeut säger att jag har PTSD och befinner mig i en livskris. Och visst kan det stämma….det är bara jag som tänker att jag är nog lite känslig.

Solen skiner ute men jag ska lägga mig i soffan nu. Min man sa till mig att det är som du inte vill förstå att du är så trött som du är…att du behöver vila. Så kan det vara….hur tar man hand om sig själv??

Kram☀️❣️

@Varafrisk åh hej Varafrisk! Jag har precis läst ikapp din resa, herregud vad du har varit modig och stark! 10 månader alltså! Helt fantastiskt! 👏
Jag håller i och samlar dagar nu. Hoppas abstinensbesvären lägger sig snart så jag kan känna mig friskare. Kram!

@Inombords Heja dig💪🏻 Toppen att du är på dag 5! Min resa t nykterhet har varit allt annat än rak men idag har jag varit nykter i tio månader. Jag skrev här på forumet nog i tre år innan jag insåg att jag behövde mer än forumet men jag slutade aldrig skriva. Det är dock många som klarat av att bli nyktra av forumets stöd. Så..jag tror på dig men fortsätt att skriva om det du behöver skriva om🙏🏻Kramar❤️❤️

Det finns bara en person i denna värld som jag bestämmer över fullständigt om jag fokuserar på att tankemässigt ha tankekontroll, det har jag allt mer som nykterkvist kommit att känna. Det är alltså mig själv jag endast kan styra över, och lite så har jag väl ofta av och till tänkt då och då även tidigare.

När jag för något år sen var nere i djupt långvarig depression och hög alkoholkonsumtion då studerade jag frivilligt en massa texter om positivt tänkande och personlig utveckling. Jag var ute på nätet dagligen och samlade på mig så mycket jag bara kände det behövdes av andlig visdom och mänsklighetens då samlade kunskap om hur man kan tänka och leva på ett bättre sätt.

Har en fylld A-4 pärm med utskrifter på hyllan om det mesta inom psykologi. Har till och med varit in på en del sidor och lärt mig en del om meditation och även nosat lite på hypnosens område. Kommer ihåg att farsan var intresserad av sånt som hypnos.

Har även som liten grabb när det var tillåtet med estradhypnos i landet sett några föreställningar där folk ur publiken lät sig hypnotiseras eller suggeras till att göra lustiga saker som att i lätt hypnos gå runt bland publiken i en tro om att de var exempelvis fiskhandlare. Det var lite kul att se att de faktiskt tydligen i hypnotiserat tillstånd trodde på att de gick omkring och sålde fisk. Köp fisk! – Färsk fin fisk sade de...

Men tycker inte att man ska syssla med hypnos för då känner jag att man är in på områden i själens eller hjärnans mer grundläggande strukturer, lite som man är om man kanske går in i en dators register och micklar med olika parametrar utan att veta vad man sysslar med. Det kan lätt bli psykiska störningar och låsningar av olika slag.

Men nog går det ibland att med hypnos hos människor som är lätthypnotiserade och kan fokusera sina tankar efter hypnotisörens anvisningar. Att till viss del förändra lite av en individs tänkande och kännande kring saker och ting. Minns att estradhypnotisören jag tänker på även amatörmässigt tog emot personer som ville få hjälp med att komma ifrån olika beroenden som rökning.

Det bästa är nog dock egentligen att man själv tar och psykodynamiskt logiskt börjar med att analysera sig själv från grunden och då vågar granska varje minne och upplevelse man har från sitt eget liv liksom. Varför kände jag just då i en stund på det sätt jag gjorde. Vad var det, som det kanske berodde på att människor betedde sig på ett visst sätt emot en och hur tänkte jag då. Vad ville jag nå för mål eller få ut av min tillvaro just då.

Varför kände jag på det sätt som jag gjorde, och varför har man inte kunnat slå bort sådana tankesätt som har varit kan man ibland tänka. Har som nykter och någorlunda klar i tanken sett att mycket av de psykiska låsningar och tvångstankar kring att ständigt dricka sig berusad i tid och otid som har funnits och väl till viss del även finns kvar som rester av tidigare års tänkande måste mötas med ett mer logiskt tänkande.

Det handlar för mig som nyktert tänkande om att ett rätt så ologiskt tänkande fritt har fått styra över mig på ett skadligt sätt. Har förstått att mönster av ett automatiskt mekaniskt tänkande lätt byggs i hjärnan upp om man ständigt upprepar ett tanklöst beteende allt för ofta. Mycket går på rutin utan att man tänker på det.

Har ofta utan att knappt ens förstå varför, bara plötsligt rusat iväg till bolaget för att få nå en berusning så snabbt som möjligt. Ibland har det varit för att jag har känt mig trött, hungrig, ledsen, missnöjd, överväldigad, frustrerad och stressad. Även känslor av otillräcklighet och en allmän odefinierbar oro och ensamhetskänslor och längtan att vara lite fri på nåt sätt har också så klart spelat in.

Det är inte lätt att vara människa alltid, och med då liten kunskap om hur man fungerar och hur hjärnan arbetar så är det lätt hänt att man faller in i dåliga mönster som snart etsar sig fast i hjärnans sätt att koppla ihop tankar, känslor och verkliga handlingar.

För om man logiskt tänker efter så berusar man ju sig tanklöst av en anledning som ofta är svår att förstå rent logiskt tror jag. Nu har klockan just passerat 12:00 denna dag och jag fokuserar nu tänkandet på annat än alkohol och på psykologiskt nedbrytande prylar.

Tar mig nog en grapefrukt och går sen kanske ner till matbutiken och handlar något gott, ölhyllan som lockat mig så ofta vet jag nu bara är en psykologisk distraktion som jag med medvetet tänkande kan bortse ifrån då jag vet att såna drycker är skadliga för mig.

Kommer i butiken dock medvetet att köpa lite chips, godis och läsk som jag gillar smaken på, men även där förstår jag att det handlar om att inte överkonsumera då det inte är nyttigt för kroppen med för mycket skräpmat liksom.

Men man blir då inte korkad i skallen av såna prylar. Köper nog även någon frukt tror jag, sånt brukar ju vara grejer som kroppen gillar för det mesta. Hälsar till alla som tittat in på min sida här på morgonen idag. Tänker speciellt på @ISE och @Påvägmothälsa det var kul att ni skrev lite.

Ha en fin lördag!

Hur ska jag komma undan alkoholen? Jag tar nu hjälp av det här forumet för att förhoppningsvis bli av med denna plåga som ständigt kommer tillbaka.

För 10-15 år sedan drack jag många gånger i veckan, ibland varje dag, insåg att det inte var bra men bara fortsatte och fortsatte. Insåg att det var ett gift och att jag faktiskt inte kunde sluta. Dessförinnan var det mest helgdrickande under 10 år. Har haft en del perioder (upp till nästan 1 år som längst) de senare åren som varit helt nyktra och det har varit fantastiskt skönt och jag mådde så mycket bättre, men nu och ett par år tillbaka har helgdrickandet kommit tillbaka och jag mår rent ut sagt skit av det trots att det är ganska små mängder (en halvliter vin ungefär).
Av någon underlig anledning som intalar jag mig att det går bra att dricka på helgen om jag varit nykter några månader, det är som om man inte längre inser problem och känner att "nu är jag frisk". Men så är suget tillbaka igen och man sitter där och undrar, hur kunde jag vara så dum?

Jag behöver lite uppmuntran att sluta med det här för gott faktiskt då jag bara mår dåligt av det dagen efter, sover sämre flera dagar efteråt och blir trött och grinig. Dålig livskvalitet kort och gott.

Jag klarade fredagen också. Fortfarande yr och lite ängslig men nykter! Ska storstäda idag och fixa lite med hemmet. Nu inne på dag 5!

@Himmelellerhelvette Hej! Ser att du inte skriver i din egna tråd, vet inte om det är meningen eller att det bara blev så😁

@Flarran Hej, har nu läst nästan alla dina inlägg och vill också jag komma med uppmuntrande tillrop! En sån fantastisk resa du gör, och så generös du är med att dela tankar med oss andra här. Jag har hängt på forumet större delen av året och är en av dem som mår riktigt bra av att komma in hit dagligen och skriva och läsa. Grattis till dina alkoholfria dagar som du fogar till varandra i en lång glittrande rad.
Önskar dig en fin helg, här är det snö och lite blått på himlen.

Jag är en person som hjälper andra med sina problem i vardagslivet och genom att göra det behöver jag inte reda ut mina egna, samtidigt som jag har en vilja av att aldrig tynga ner någon med mina problem, aldrig bli känslomässig så jag tappar kontrollen. Jag kan prata i ämnet om det jag tycker är tufft men inte gå djupt på det och gråta ut det utan lägger spärrar på mig, automatiskt, det är inget jag planerar, spärrarna finns där, som att det är fult att gråta eller att jag inte vill att någon ska se mig svag? Jag har på något sätt lärt mig prata om det jobbiga utan att känna det. Som att jag pratar om någon annan när det är mig själv jag pratar om. Jag kan prata om något som hänt mig som barn som är fruktansvärt som om jag vågade ha med mig känslorna när jag pratade om det hade gråtit, riktigt fulgråtit men jag tar aldrig med mig känslorna in i det jag pratar om, ifall känslorna gör sig påminda trycker jag undan dom.

Varför vill jag alltid visa mig stark? När jag inte känner mig stark undviker jag människor tills jag funnit min styrka igen. Jag skulle aldrig någonsin få för mig att ringa någon när jag är utom mig av sorg, när jag ser på tv att människor har sånna samtal önskar jag att jag hade kunnat släppa den spärren och visa mig svag och be om hjälp genom att någon lyssnar på mig.

Det är vad som rör sig i huvudet på mig denna lördagsmorgon

Tack @vår2022 ❤️ Undrar varför det är så lätt att se på hur jag ska göra när jag är utanför ångesten men när jag är i den är känslan att det kommer vara så här för alltid?

@Flarran Uppskattar verkligen att läsa dina funderingar kring livet i allmänhet och alkoholberoendet i synnerhet. Lite roligt att jag satt här och åt smörgås med potatissallad och kände mig ganska bra. Jag är annars mer som att jag går på autopilot, igår satte jag fram adventsljusstakar och förberedde barnens julkalendrar. De ska inte bli lidande för att jag är en alkis. Du har inspirerat mig att fundera över min uppväxt och min psykiska hälsa. Har alltid haft tusen saker på gång samtidigt, antagligen för att slippa känna efter hur jag egentligen mår. Vid livskriser som drabbat mig har jag använt alkohol eller sömn för att slippa känna efter. Locket på och tillbaka till jobbet, plikten framför allt. Har aldrig haft nära vänner, det har varit för mycket, lättare att bara ha bekanta som inte behöver komma för nära. Det funkar ju inte så med barnen och jag tycker nog ändå att jag är en bra mamma.

Det här blev längre än jag tänkt mig, men som sagt så inspireras jag av dina texter och insikter. Tack för det. Jag tar tag i dag 1, igen.

Lördagsmorgon i november, dag 25: står det på almanacksbladet. Har sovit ut vilket jag verkligen behövde då jag innan tidpunkten för sömnens inträffande var totalt slutkörd av inre grubblerier som jag vet är totalt meningslöst att hålla på med. Tyvärr så är det på det viset som min hjärna alltid har fungerat ända sedan jag var en liten grabb på drygt två, kanske tre år, då tidigaste minnen från min livsresa fram tills idag klarast framträder i mitt minne.

Minns att jag som treåring hade sagt orden, alla är snälla, och sen klev jag ut i världen och mötte verkligheten och den var inte så trevlig som jag kanske hade föreställt mig i den naiva stund då jag som oskyldigt glatt litet barn trodde att världen utanför hemmets väggar väl kanske fungerade lite på samma sätt som i ens egen familj.
Barnsliga tankar, okunskap, själens oförställda naturliga tillstånd av grund-harmoni och barnslig lyckokänsla en kort sekund i en svunnen tid.

Vad är lycka egentligen, vad är en själ för något, hur fungerar det egna medvetna jaget egentligen ned på den allra minsta beståndsdel man kan tänka sig. Tid existerar den ens. Finns det någon gräns på högt och lågt, är det bara mänsklig fantasi och inlärda tankesätt som begränsar den fria tanken om verkligheten, vad är alltet för något och finns det något bortom tänkta gränser, många ord radas upp liksom. Dessa eviga frågor...

Tänker på uttrycket andlig men inte religiös, som man hört många säga med eftertryck. Det går inte att se Gud och samtidigt leva står det någonstans skrivet, vilket är sant för det finns väl ingen människa idag som kan påstå sig att se Gud i realtid, och då och då ungefär som när man möter någon granne och då säger tjenare kompis och sånt där.

Då handlar det nog om en människa med en hjärna som tolkar saker och ting på ett sätt som nog skulle sysselsätta psykologer och såna där experter ett bra tag. För mig är Gud andligt nära hela tiden och i vissa stunder känner hans närvaro på ett extra harmoniskt sätt som nog bara jag kan känna och uppskatta på mitt eget sätt, men nog känns det gott i såna stunder.

Sitter här vid köksbordet som helt nykter sen över en månad på forumet. Detta är något jag firar med att äta upp resterna av fiskpinnar och mos som blev över här om dagen och tar mig en slurk mjölk, ibland är livet inte så överjäkligt jobbigt som det var igår kväll och under natten.

Kände mig då en stund vara mycket nära ett farligt djupt och mörkt känsloläge, nog lite liknande då jag en gång med rep ville göra slut på eländet. Men med Gud, Jesus och säkert flera goda osynliga andar eller änglars insats då hjälptes jag att komma över just den mörka tidpunkten som varit, och nu är mig till stöd i tanke då allt känns hopplöst i vissa stunder.

Nu har jag ätit min frukost och mår riktigt gott. Förresten, undrar vad man ska hitta på att göra idag, börjar väl med att dra upp persiennerna och öppna fönstret och få mig en nypa luft, det känns fint att var nykter just nu. Gå till bolaget är inte aktuellt längre och att handla pilsner i matbutiken är inte heller något som lockar det minsta.
Kanske skulle man ta sig iväg till nån loppis och köpa nåt kul, eller bara bara ta sig en promenad åt nåt håll...
Ja, vi få väl se, men nu ska jag ta en vilopaus.

Ha en fin dag!