Senaste kommentarerna i forumet

God morgon Lora!

Bra skrivet håller helt med dig.

Kämpa på!

Ny dag och söndag heter den. Sitter just nu vid datorn och filosoferar och äter potatissallad och dricker cola.
Tänk hur det kan bli. För inte så värst längesen skulle jag med all säkerhet druckit allt annat än alkoholfri läsk.
För då hade man nog varit lite av en urlakad sill just nu och velat ha annat.

Det skulle nog en tidig söndagsmorgon som denna, med säkerhet varit starköl, vodka, whiskey, portvin, ett litet glas gräddlikör eller vad sjutton som helst man haft till hands efter lördagen före. Inte otroligt i brist på köpedricka att man försökt få i sig lite simmig, hemgjord inte helt färdigjäst mäsk i så hög procent som man haft tålamod att vänta ut efter en som oftast upplevd tillsynes oändligt lång tids bubblande i jäsrör.

Försökte oftast hålla mig och låta bakjästen och sockret göra sitt jobb i drygt tio dagar när man inte fick tag på turbojäst av något slag. Kommer ihåg en sommar då man körde en riktigt snabbverkande sort som gjorde sitt grundjobb i världens rekordfart, men dock med ett så uselt odrickbart resultat i övrigt, med en vedervärdig stank av ruttna ägg, som till och med fick en gammal alkis som denne att få avsmak och hälla ur skiten och sen släpa sig ner till bolaget och skaffa andra grejer.

Som sagt är det söndag, men har inga planer på att gå i kyrkan eller höra på nån krystad och tråkig högmässa, för så religiös trots att jag känner guds närvaro för det mesta, så religiös lär jag då aldrig nånsin bli. Men lite kollande på julotta av tradition, det kanske det blir när den tiden väl kommer. Men man får väl se vad man är på för humör när det blir jul liksom.

Har funderat på julmust i stället för det gamla vanliga karusellvattnet. Men det går nog lika bra med cola som man dricker just nu. Får se vad man hittar på idag. Utanför fönstret visar termometern att det är tio grader kallt. Någon rask långpromenad i vintermorgons tidiga timma, ja det känns då inte direkt lockande i nuläget, men som sagt, får vi väl se vad vi hittar på.

@pelle Detta med återfall. Jag är dubbel. Å ena sidan har jag en stor respekt för att trilla dit och å andra sidan vill jag inte leva ett helt liv där just den rädslan driver mig. Att den ska styra mitt liv. Jag vill istället hitta sätt att parkera rädslan & risken för återfall fullständigt. Komma till ett behagligt normaltillstånd där alkoholfri är det som råder utan att jag ens reflekterar över det. Att bara älska just det.

Försöker att aldrig ska starta förhandlingen i huvudet. Rökning eskalerar om jag börjar, snus likaså. Varför skulle alkohol vara annorlunda? Fattar att det lätt går från 0 till 100. Att bibehålla 0an och aldrig ifrågasätta den är enklast för mig.

Jag pumpar dessutom hjärnan med härliga känslor kring att sova hela nätter, veta vad jag säger, inget magont, mer energi etc etc. Sedan har jag en stillbild nu om hur det går om man tar återfall. En som nyligen drabbats som jag sprang på. Dit vill man inte...

Jag försöker hitta sätt att lita på mig själv. Höja mig själv. Jag tror mer på positiv förstärkning än negativ. Jag vill hellre bygga in att jag tror på min egen förmåga än att bygga in förmaningar och hot för mig själv. Detta så jag kommer till ett tillstånd där alkoholfri är en dygd och det självklara & härliga valet. En där jag är som alla andra med enda skillnaden att jag är 100% alkoholfri. I övrigt gör jag vad alla andra gör. Ingen skillnad

@Flarran Tack, jag uppskattar att du gör det. Känns skönt att veta att någon bryr sig lite om jag dricker eller ej. jag kämpar på. Andra helgen utan nu. Men faktiskt är den här helgen lättare. Jag blir lite besviken att mina närmaste inte är mer "glada" att jag inte dricker. Inte som stående ovationer, men mer sådär " Hejja, fan vad bra" men jag möts av tystnad. Är det fel att tänka så? Kanske de är mer oroliga att jag ska dricka igen? Jag vet inte, kanske är jag för självcentrerad i mitt "icke drickande".

@Se klart Tack! ❤️Näe, när dagen kommer får jag se. Som du säger kommer det fler chanser. Om det är så tufft att se ett systembolag kanske det tar för mycket energi med faktiskt alkohol framför mig.

@postitlappen Ja, då är det ju liksom bestämt i förväg, att beslutet ligger inte i dina händer längre. Jag hoppas det funkar bra för dig! Vad blev det för glass ? :p Vet inte vart du bor, mer här uppe i norr just nu så är det INTE glassväder. Kämpar för att få upp värmen inomhus över 17 just nu.. :/

Hej!

@Såless, Kul att du skrev lite.
För att få bukt med korkat drickande som jag haft i så många år utan att egentligen fattat något alls. Så verkar det som att när hjärnan har fått vila sig ett tag från mer eller mindre ständig förgiftning så börjar en del klarna. På något sätt kan man väl säga att man psykiskt sakta börjar läka och även på ett djupare känsloplan börjar nyktra till liksom.

När det går att se det stora i det lilla, och stundtals även få en lite humoristisk känsla i händelser som man har varit med om. Ja, när man liksom tänker ur ett lite annat perspektiv och ljus än då man bara satt som fastklistrad och instängd i ett slags tomt meningslöst mörker. Den här resan till alkoholfrihet är mycket mer än att bara ställa ifrån sig en flaska eller nåt sånt. Ingen i världen mer än jag kan ju lösa upp de knutar som jag har i mitt undermedvetna och sånt. Det är jag själv som måste se över situationen och se till att jag mår bra på riktigt liksom.

Det handlar om att jag måste hitta mig själv och kunna definiera vem jag är. Har aldrig tänkt så tidigare.
När jag ständigt försökte lösa allt med lösningsmedel så att säga, då löste jag ju faktiskt inget alls, tvärtom.
Det är först när man är medveten om hur man tänkt och tänker, som saker kan förändras till det bättre kan jag tro.

Ha det gott!

Stort TACK!!!😊

@flarran har läst din tråd och måste skriva! Du är helt makalöst bra som fixar detta!
Livet är fan tufft och du är värd att få in lite mer positivt!

Hej @Kennie!

Mina tankar de flyger omkring för det mesta, men gjorde som Andrahalvlek skrev och lyssnade på Närvaropodden, de snackade så mycket där i senaste avsnittet, så att jag höll på och somna först, men höll mig vaken och verkligen koncentrerade mig på deras samtal, och tänkte på min gamla far som var för rastlös för att klara av att lyssna på några debatt eller pratprogram och att min mor var tvärtom och psykologiskt intresserad. Då blev jag lite full i skratt plötsligt. Så sitter faktiskt och är rätt nöjd och glad just nu. Det behövs inte alltid så mycket för att förändra tanke och känsloläge i bland. Kanske berodde det helt enkelt även på att mina snurrande tankar inte hade något större utrymme att breda ut sig på när jag försökte fokusera på orden i poddsamtalet, lite som när jag kör amerikansk rockmusik, en och samma låt i tempo kring 150 BPM på repetition som väl mera trycker undan tankarna och väl höjer dopaminet som jag känner det. Skriver just nu när jag mår bra helt utan minsta musik alltså, har inte ens hörlurar på mig nu och det hade jag inte trott.

Ha det fint!

Jag tycker också att det är svårt med meditation, men jag tänker att vi som har svårt att stänga av tankarna nog verkligen behöver träna på just det. Om man tänker sig att man lär sig något nytt som man inte måste klara på en gång så går det lättare tycker jag. Att liksom tillåts det hela att ta tid. Vissa dagar flyger tankarna omkring, andra dagar funkar det bättre. Jag ska också ta och ge det en ny chans, säg till om du hittar något bra!

@Adrahalvlek, Meditation är säkert bra för de som har förmåga att kunna fokusera, men det har jag inte i någon längre utsträckning. Men jag är glad att du kommer med tips som fungerar för dig. Bara för att du skrev, så ska jag kolla runt lite på nätet och se om jag hittar något som passar mig. Har förresten kanske någonstans i högarna av alla CD:ar redan nån inspelning som jag hämtade på nätet för ett tag sen som jag ska testa att lyssna på igen. För ibland så finns det inspelningar som fungerar lite bättre än andra, om den som har läst in någon text till bakgrundsmusik har rätt tonläge, fraseringar och röst som tilltalar mig. Ha en fin kväll kompis!

Det otroliga i sammanhanget är att jag mådde bra. Från början till slut och det är samma den här gången. Mår bra från början. Slutet vill jag inte tänka på :)

@Flarran Det tar tid att få meditation att funka bra. Daglig träning i några månader. Först då gör den stor nytta när man som bäst behöver den.

Kram 🐘

Hej!

@Andrahalvlek,

Kul att du skriver lite, sånt lättar alltid upp lite.
Har testat att meditera och försökt hålla fokus på nuet i stunden genom att lyssna på lugn bakgrundsmusik, och även då väl är nån lättare form av hypnos, eller suggestion där någon läst in nyckelord som väl ska fungera som ett sorts mantra, men då produceras bara mest lite mer av sömnhormon hos mig, så då somnar jag mest till en liten stund. Sådant fungerar lite svagt om jag vill somna och är i rätt stämningsläge för att kunna fokusera, vilket jag sällan kan. Det är lite som att hjärnan arbetar på hela tiden och jag får åka med liksom.

När man som jag är uppvuxen i en familj med en person som min gamla mor vilken hade manodepressiv sjukdom och ibland åkte in på psykiatriskt låst mottagning helt frivilligt då hon så gärna ville bli frisk och få ordning på sitt känsloliv som hon väl aldrig psykologiskt egentligen fick.

Jag har nog lärt mig det mesta om vad olika antidepressiva mediciner har för slags funktioner så att säga liksom. För min mor så hittade dom en enda medicinsort som fungerade skapligt för henne i den bemärkelsen att hon inte hamnade i psykos där hon inte var kontaktbar, den medicin hon hade den klippte av toppar och dalar i hennes känsloregister, men hon var väl i mycket rätt avstängd och levde väl mest utan att kunna göra så värst mycket.

Minns när man var grabb och kom hem från skolan och hon utan synbar anledning som så ofta mest brukade ligga i sin säng och gråta, det var inte kul att leva i en sådan miljö. Jag försökte alltid redan som liten vara den som höll henne glad och i mycket väl var den som höll ihop familjen på något sätt, det var kanske det som var min livsuppgift kände jag då.

För det var inte mycket som hon orkade att göra och jag fick tidigt lära mig det mesta själv.
Jag mådde då precis som jag gör idag, men jag sade aldrig något, för då hade hon bara blivit än mer deprimerad och det ville jag inte vara med om då jag tyckte mycket om min mor och ville att hon skulle vara någorlunda glad och balanserad.

Den medicin hon gick på var rätt tung, och om hon inte tog den så hamnade hon efter runt tre dar i samma slags psykos som hon fick första gången. Psykläkarna testade under åren olika mediciner och ibland kom hon hem lite smått hög, andra gånger låg, kall och likgiltigt frånvarande. Det var som att det kom hem en helt annan människa var gång hon kom hem med en ny medicinering. Så nog vet jag vad antidepressiv medicin är för något.

Min farsa var den som stod för ordning och reda, medans min mor mer var den som stod för värmen i familjekonstellationen. Minns i tidiga tonår när jag brukade komma hem efter att ha varit ute och druckit en del, och inom mig kände mig rätt skamsen för mitt sätt att vara då jag ju visste hur illa mina föräldrar tyckte om mitt då folkölsdrickande, fast de sällan sade det rätt ut. För de visste väl nånstans att jag hade det mycket svårt liksom.

Tänk vad jag i alla år från att jag var kring tioårsåldern hade att kämpa mot min inre längtan till att bara gå och hänga mig, eller att hoppa ned från en hög byggnad i närheten där jag ofta satt och drack folköl i min ensamhet till sent på natten. Det var många gånger som jag kände en stark drivkraft att bara hoppa ned. Men det ville jag inte göra, för jag ville inte skämma ut, eller göra mina föräldrar ledsna. Men jag har berättat för psykvården när det gäller mig själv att jag större delen av mitt liv väl mest kände mig som en hund eller ett husdjur på något sätt.

Nu när jag skriver den här texten så snurrar samma rocklåt i lurarna som den gjort i ett par timmar, för blir det helt tyst då blir jag orolig och då får jag ångest och kan inte fokusera mina tankar riktigt, då har jag alltid tidigare bara öppnat en burk eller druckit nån flaska med alkoholhaltig skit bara för att få tankero. För en liten mängd på en cirka 0.5 dl ren alkohol gör mig mer allmänt balanserad.

Men har jag inte haft någon tid eller annat viktigt att passa så har jag så klart bara druckit helt fritt tills alla flaskor och burkar jag haft har varit slut. Blir inte bråkig av alkohol utan mest avslappnad och somnar till sist, De senaste åren hade jag alltid en dunk med 10 procentig mäsk som medicin eller husmanskost och det fungerade riktigt bra inte minst kostnadsmässigt den tid i sju år som jag gick på det sociala för då är varje krona i princip räknad.
Sen så ville man ju inte heller att nån snokande socialarbetare skulle sitta och läsa på ens kontoutdrag om hur ofta man hade besökt bolaget, så då handlade man ju alltid med kontanter.

När folk talar om att man ska njuta av livet, så säger det mig inte mycket för det är det sällan som jag har gjort, utan allmän oroskänsla och nedstämdhet är väl vad jag har upplev för det mesta. Jag har en otrolig överlevnadsförmåga, men vad det hela tjänar till det har jag rätt svårt att förstå. Men det är kanske skaparen Gud som vill ha det så så. Klagar inte för har jag alltid känt att han ändå har varit med mig. Sedan så finns det så många människor i denna värld som säkert skulle vara lyckliga om de fick byta kropp med mig kan jag tro. Just nu är jag nykter och har inget alkoholsug heller, så har inget att klaga på rent generellt om det undras.

Ha en fin dag!

@Flarran Jag tycker att du ska utforska meditation. Där tror jag att du har mycket att hämta faktiskt. Kan tipsa om Närvaropodden också. Många otroligt intressanta avsnitt!

Och sen tycker jag att det ska bli spännande att se hur mycket av din dystymi och ångest som kommer att lätta när du har mer nykter tid i ryggsäcken. Min pappa var deprimerad hela sitt vuxna liv och han drack sig till döds. Kan inte räkna antalet gånger han slutade dricka - och började igen.

Jag har själv ärvt hans sårbarhet för depression - och risken att bli beroende. Jag behöver antidepressiva, då slipper jag rastlösheten och den ständigt gnagande oron för allt och ingenting. Slutar jag ta antidepp blir jag deprimerad inom några månader igen. Jag har upplevt det så många gånger att jag inte tänker testa igen.

Kram 🐘

Pigg och trött samtidigt, frustrerad och funderande och allmänt stillasittande vid datorn och ändå jagad inifrån på något sätt och förstår att man borde göra annat än att bara sitta still och skriva en massa ord som bara kommer flygande från ingenstans, ungefär som tankarna hela tiden kommer och går. Men har ingen ork att fokusera och ta mig för att göra något vettigt alls. Hade det varit för nån månad sen hade jag bara åkt ner till bolaget utan att egentligen tyckt att det heller var någon större mening i det heller liksom. Men nu sitter jag still och skriver lite om ingenting alls och låter tiden bara gå liksom och ser vad jag hittar på att göra. Kan inte fokusera alls, kör samma rocklåt på 150 BPM runt, runt i en evig slinga som ger en slags inre tankero i stunden alla fall. Det är väl den jämna basgången, rytmen, ljudfrekvenserna och tempot som får hjärnan in i nån sorts rytmisk balans och väl lite mer dopaminproducerande kan jag tro. Blev just lite uttråkad av låten, så drog nu upp volymen en aning så nu känns den ny och fräsch igen. Det är konstigt att man är som man är, men det är som alltid ju inget att göra nåt åt, finns ju inga piller som har hjälpt som de pillertrillande läkarna tidigare testat. Har ju flera deldiagnoser samtidigt så får bara de mest underliga biverkningar. Kanske skulle man nu ta och köra ett litet pass på motionscykeln, men samtidigt känner man sig rätt så slö, men inga deppiga tankar drar ändå ner mig i mörkret just nu. Skulle väl kanske promenera bara för att, ja vad vet jag. Känner en aning för att lägga mig och vila men vet nu inte om jag faktiskt har någon ro för att ens ligga still, men vi får väl se. Tog just ett djupt andetag och andadessakta ut, lite av spänningarna i kroppen verkade just släppa. Knepig balansgång det här. Men helt nykter är man i alla fall.
Kämpa på vänner!

@lillan29 Jag tänkte satsa mera på mina hobbyer och intressen som jag har och fortfarande utövar trots att dom blivit lidande av mitt drickande, en liten strategisk miss blev att jag började min nyktra bana nu på hösten när dom flesta av mina fritidssysselsättningar ligger på is, Nu är det här förståss bara min andra helg nykter och det har blivit jobbet som jag har pysslat med och hållit mig sysselsatt, men det spelar väl egentligen ingen roll vad man hittar på men tror det är lättare om man har något att göra så tankarna inte bara landar på A. Ha en trevlig lördag

Fantastiskt med 10 månader @varafrisk
Heja dig att klara att hålla i nykterheten med allt du går igenom.
Vad gäller jobba mycket eller lite- så tycker jag ser svänger över generationer. Mina vuxna barn vill på något vis både göra karriär- och hämta tidigt på förskolan. Jag känner mig gammeldags. Att rafsa ihop till en bra pension och villkor, kostar på.
Ibland tycker jag att vi är generation ställer upp- alltid på plats, medan generation yngre kanske gör kloka livsval- genom att vara hemma mycket, gå med på alla simskolor mm. Men det kanske inte genererar samma löneutveckling.
Jag ska inte jobba så himla länge till, och har min ”karriär” bakom mig. Men jag ångrar inte att jag jobbat mycket, jag har ofta haft så roliga jobb. Många av mina vänner är tidigare kollegor. Jag har fått reda och uppleva mycket.
Men nu, nej nu är jag inte sugen på att jobba så mycket, vill ha tid till annat.
Allt har sin tid. Och ju äldre jag blir ju mer lever jag med min ”biologi”. Nu är tid för mer långsamhet och eftertanke. Där tycker jag vi befinner oss, många av oss här?
Kram 🤗

God morgon!

@Se klart, @Kennie,

Fortfarande spiknykter, vilket jag fortsätter att försöka att vara. Men igår kväll var det alltså kris en stund och hade det funnits nån alkohol hemma eller butik öppen så hade man väl riskerat att köra ner i diket och sen (fy-usch-blä) hade man väl bara kört på och då hade kunnat gå hur som helst.
Men sånt ska man inte bry sig om att tänka på för nu är det okej.

Har ju berättat att jag fick lov att käka piller mot oro, inte så att jag blev borta i skallen eller så, men det var väl några fler (3 st) än vad jag får ta mot oro, så det kändes lite fel eller fusk på nåt sätt, men jag har ju förutom beroende till alkohol att brottas med, även en ständigt pågående lågintensiv grund-depression (dystymi) och ångest som stjäl mycket av min energi och harmoni.

Försöker alltid att klara mig på så lite lugnande medicin och sömnpiller som det bara går.
Har ju lätt att fastna i beroenden som kan förändra mitt sinne från allmänt nedstämd till att jag inte inte känner och tänker så mycket en stund, för det är drygt med tankar som lever sitt eget liv liksom, speciellt om de blir ovanligt intensiva och nedstämt färgade, och sen så svänger snabbt känsloläget, från glad och positiv ena stunden, till grubblande och lätt nedstämd och orkeslös igen. Har även svårt att fokusera liksom.
Men just nu så känns det helt okej.

Förresten, har ju som målsättning att göra varm mjölkchoklad och limpmackor till frukost.
Men när jag satte mig ner och funderade på vad jag skulle kunna variera med som omväxling.
Då började jag längta efter äppeljuice och faktiskt tre rårivna morötter hur knasigt det än kan låta. Tog även tre hårda mackor med bredbar leverpastej på. Det var faktiskt riktigt gott, jag har som sagt svårt att följa rutiner.
Men rutinen att inte förgifta mig med alkohol är livsviktig. Nu ska jag vila en stund för nu känns det rätt bra.

Ha en fin lördag!

@postitlappen jag förstår helt. Det är en period man får smyga sig igenom. Om jag inte har fel kan sköterska på vårdcentral övervaka intag så får man lite lättare svara om ngn skulle se en

@hgk Hej!
Åh vad bra du är! Och mycket bra tankar kring hur man kan förhålla sig till vad man vill dela med sig av till andra. Så skönt att du sover bättre nu också, sömnen är ju så himla viktig för livskvalitén generellt. Vad gör du på helgerna för att få dom att gå? Dag 14 här för oss nu, ligger i soffan och funderar på vad man kan göra av dagen. Det kommer tankar kring A och att man kanske kan fuska lite, men hittills slår jag bort dom iallafall. Ja nu kämpar vi på!!

God morgon. Tufft med ångesten. Jag tänker att om en läkare skrivit ut tabletterna just mot ångest så ska du väl kunna använda dem så utan att känna skuld för det. Bara du inte överdoserar dem. Fysisk rörelse är annars effektiv mot ångest och stress. Bara stretcha eller sätta dig på motionscykeln en stund när ångesten slår till? Idag ska det vara soligt, att få dagsljus och frisk luft hjälper mig att må bra. Önskar dig en fin lördag!

@Ölandstok Grattis till 90 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Keep up the good work!

Kram 🐘

@Smillans Varmt grattis till 4 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Jag är så glad för din skull ❤️

Kram 🐘

@Smillans Grattis till 4 månader och strongt jobbat 💪

@vår2022 det är ju så synd att man kan våndas i så många år, som sen visar sig att det var ju ingenting det här🙄 Men jag är glad att jag tog tag i det nu.

4 nyktra månader idag✨
Jag har kommit så långt och jag är så tacksam. Tänker på tiden i början och det är verkligen suddigt. Den tiden är som i grå tjock dimma, livet var som slut, jag orkade inte mer och jag var helt slut. Jag var så fast i vinets klor och jag trodde inte jag skulle orka stå emot.
Men det gjorde jag, och här är jag nu. 4 månader senare. Exakt allt blir bättre när man är nykter. 100%.
Pratade länge med en god kollega häromdan som sa: du verkar må så bra. Du känns så lugn och harmonisk.
Jag har ju uppvisat ett väldigt stressat beteende tidigare (vintarmen har varit otålig). Det känns kul att andra märker det jag själv känner. Jag känner mig trygg i det här, landar mer och mer. Hittar mig själv igen. Utforskar det mitt inre visar nyfikenhet på. Jag är snäll mot mig och ödmjuk inför livet. Det är så mycket jag skulle vilja göra, se platser, bli hänförd, upptäcka. Från det lilla till det stora.
Det här är det bästa jag gjort, spolat kröken.
Önskar er en fin lördag ❤️