skrev Flarran i Promillebikt
Hej Kennie,
Tack för att du skriver, du gör ett fint jobb och behövs, precis som alla andra här som sliter och kämpar med svåra tankar av olika slag. Har faktiskt en stor hobby som ger stimulans och har gjort så i många år. Jag pysslar med att komponera instrumental musik inom pop, rock och till och med ibland en del klassikinspirerad musik. Kan inte noter och så utan spelar bara allt spontant på keyboard och sätter ihop egna musikspår och lägger ut sånt.
Lägger då och då ut mina alster på ett par musiksidor vilket har blivit till en slags terapi som även en psykolog har sagt åt mig att fortsätta med då det är viktigt att ha något som man kan finna styrka och positiv energi i liksom. Så finns alltså under både mitt eget eget namn och artistnamn på ett par utländska forum för musik på nätet.
Men det är något som jag inte berättar något mer ingående om för det känns väldigt privat liksom. Har ändå hittat en del musikvänner där som jag ibland även berättat lite ytligt för om min mörka sida, rent psykologiskt sett, men väl ändå inte om hur pass mörk i sinnet som jag som oftast är. Men musiker är känslomänniskor och kan nog se igenom en hel del ändå.
Blev år 2013 medlem i Stim då farsan tjatade rätt ihärdigt på mig efter mors bortgång år 2012 att jag borde försöka göra något med min musik. Han tyckte väl som du att det var viktigt att jag försökte fokusera på sånt som kunde få mig på lite bättre tankar och inte vara så instängd i mig själv kanske. Men att i verkliga livet våga kunna umgås med människor är något jag inte har kunnat lära mig än. Det är så många psykologiska låsningar som jag har.
Minns även att en allmänläkare 2017 sade att det nog vore rätt bra om jag försökte att samarbeta med någon i verkliga livet med musikproduktionen då man inte kommer någonstans om man inte vågar ta steget ut i att kunna jobba med någon utanför sin egen lilla skyddade värld tror jag att han menade. Men än så får musiken bara vara som en terapi för mig. Skulle aldrig kunna tänka mig att stå på någon scen och spela live. Det är för mycket jobb och stress kring sånt känner jag.
Hade tänkt att cykla lite på motionscykeln idag, men det blev inget då blodtrycket var lite väl högt och jag inte har mått så psykiskt bra rent allmänt heller. Det blev dock bättre efter att jag drack lite söt yoghurt och sedan slog mig lös på lite glasstårta nu när det i alla fall har varit lördag. Det kändes nästan lika bra som att dricka ett glas söt likör. Faktiskt bättre på flera sätt. Har nog aldrig brytt mig om att lyssna på kroppens signaler och även tolkat känslor på fel sätt. Blir snabbt även psykiskt utmattad av att tala med människor direkt öga mot öga rent generellt.
Om någon är snäll och trevlig som jag möter direkt liksom, så blir jag pigg och glad en liten stund, men sedan förvänds snabbt den känslan till oro och även trist nog ofta konstigt nog till nedstämdhet. Får försöka att lära mig att hantera sånt på något annat sätt än att koppla av med alkohol, men det är svårt att orka vara stilla i stunden och rida ut inre stormar.
En psykolog har väl även erbjudit möjlighet till att jag skulle kunna få ingå i någon grupp för samtalsterapi men det känns även det som något som jag inte är redo för att göra än, utan bara tanken på sånt skrämmer då jag har svår social ångest som knappt gör att jag klarar av vardagsprylar som att stå i en kö när man ska handla och sånt.
Har fått testa olika mediciner mot sådant, men inget har fungerat. Bara mest fått diverse knepiga biverkningar av piller. Det är så mycket jag måste arbeta på för att väl kanske hamna mer i balans, det vet och förstår jag, men får nog ta många små och försiktiga steg framåt. Men just nu i skrivande stund så mår jag någorlunda bra.
Ha en fin kväll och kämpa på!
skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!
Jonas Gardell var SÅ bra! Så kul, så klok och så modig! Han brukar ju alltid ta kontakt med någon/några person/personer i publiken vilket han gjorde även denna gång. De var ett äldre par, de hade varit ihop i 48 år. Det som var lite pinsamt att alkoholen hade gjort de lite för djärva. De insåg inte när de skulle hålla tyst…att det var Jonas som styrde dialogen…så till slut fick Jonas på allvar säga till dem att vara tysta för annars var de tvungna att lämna lokalen. Han sa att han kommer av sig om de håller på och stör. Då faktiskt förstod dem…det var som sagt var riktigt pinsamt🙈
skrev Andrahalvlek i Hur hålla fast vid beslut?
@Heffaklump Vitsen med att nöta, nöta, nöta nyktra fakta är att även ens undermedvetna ska påverkas. Om man bara jobbar med det medvetna kan det uppstå en dissonans, som kan vara skitjobbig.
Kram 🐘
skrev Delfinen80 i Leva alkoholfritt
@vår2022 Tack snälla du 😍🥰
skrev Heffaklump i Hur hålla fast vid beslut?
@Flarran @Andrahalvlek
Tack för era ord, känns bra att veta att det finns folk därute som förstår.
Jag tror att det som ofta gör att det går snett för mig är att det överlag är ganska lätt för mig att avstå från alkohol, det kräver lite viljestyrka i början men efter ett tag går det på sätt och vis av sig själv.
När jag kommer in i den fasen tappar jag intresset för det arbete som krävs för att jag skall förbli nykter och tankarna om att det nog kommer att fungera att dricka ändå börjar komma.
Jag tror att det jag behöver göra är att sätta av tid för det här arbetet på daglig basis, exempelvis som ditt förslag @andrahalvlek om att ha "Skål, ta mig fan" som insomningsbok eller att sätta av en halvtimme varje kväll för läsning i ämnet eller liknande.
Kan jag få in en rutin som fungerar spelar det ingen roll om jag är inspirerad eller ej, det bara görs.
Vad gäller gårdagens misstag så hoppas jag att det kan komma någonting gott av det, det är ännu ett exempel på att jag aldrig kommer att kunna ha en normal relation till alkohol. Som det nu var så hade jag visserligen en ganska trevlig fredagkväll med vin och ost men en bedrövlig lördag med en av de värre baksmällorna jag någonsin haft, jag var själv och dottern är hos sin mamma så ingen annan än jag själv påverkades av det. Jag får ta med mig den här erfarenheten och lära mig av den och förhoppningsvis kan den hjälpa mig att stå emot nästa gång tankarna på alkohol dyker upp.
Jag har två jobbevent nästa månad, ett julbord och en utgång med facket, hade funderingar på om jag skulle dricka på dessa event men det är tydligt efter gårdagen att det inte kommer att fungera så det får bli alkoholfritt för mig.
Redan där kan jag se någonting positivt i gårdagens misstag, bättre att jag fyllnar till i min ensamhet än med kollegor.
skrev Andrahalvlek i Hur hålla fast vid beslut?
@Heffaklump Ett sätt att repetera nyktra fakta är att ha ”skål ta mig fan” som insomningsljudbok. Själv lyssnade jag på repeat 30 min varje kväll första halvåret.
Slå inte på dig själv, lär dig av misstaget. Börja inte förhandla med den viskande alkoholromantiska rösten - sätt stopp direkt!
Sök på intervention på youtube och plågas av andras öde - så slutar det om vi inte sätter stopp!
Kram 🐘
skrev Kennie i Promillebikt
Hej,
Hoppas att du slipper ångest framöver, svårt med såna nätter. Men nu vet du ju att du kan hitta lugnet även utan alkohol. Ibland är vägen till välmående just så enkel- att sova, äta och motionera klokt. Då hittar även själen ro. Och då blir det sen lättare att komma fram till vad man skulle vilja ägna sig åt, något som ger en stimulans, gemenskap eller vad man behöver. Vad fint också att du hittat andra trådar på forumet som är givande. Att stötta andra och hjälpa dig själv går hand i hand.
skrev ppilla i Its time
@marshmallow11 ja men de är ju så. Börjar med ett o sen bara brukar det fortsätta av sig själv.
Skriva låter som en väldigt bra idé.
Jag använder definitivt denna sida som hjälp/påminnelser och skriva av sig. Är nog ganska skönt att kunna se sin egen framgång så småningom i ord.
Jag var på aw igår (jag har verkligen lyckats boka in alla riskaktiviteter framför mig) med mitt jobb. Hade riktigt riktigt kul. Vart nykter och körde bil dit som säkerhet.
Kom hem i lagom tid och förutom trötthet så vart det väldigt skönt att vakna upp i morse och kunna spendera tid med familjen, köra bil om behovet finns och inte ha ångest och ligga på soffan. Jag gillar känslan. Även om jag saknar alkoholen. Galet nog.
Är nu en helg utan större planer och ska umgås med familjen och bara vila mycket. Försöka att inte tänka på alkohol.
Barnen har lovat att göra drinkar ikväll (massa olika sockerfri läsk som ryckiges ska blandas och smakas av) de blir min fest i helgen :)
Hoppas du har en bra helg du med
skrev ppilla i Its time
@marshmallow11 ja men de är ju så. Börjar med ett o sen bara brukar det fortsätta av sig själv.
Skriva låter som en väldigt bra idé.
Jag använder definitivt denna sida som hjälp/påminnelser och skriva av sig. Är nog ganska skönt att kunna se sin egen framgång så småningom i ord.
Jag var på aw igår (jag har verkligen lyckats boka in alla riskaktiviteter framför mig) med mitt jobb. Hade riktigt riktigt kul. Vart nykter och körde bil dit som säkerhet.
Kom hem i lagom tid och förutom trötthet så vart det väldigt skönt att vakna upp i morse och kunna spendera tid med familjen, köra bil om behovet finns och inte ha ångest och ligga på soffan. Jag gillar känslan. Även om jag saknar alkoholen. Galet nog.
Är nu en helg utan större planer och ska umgås med familjen och bara vila mycket. Försöka att inte tänka på alkohol.
Barnen har lovat att göra drinkar ikväll (massa olika sockerfri läsk som ryckiges ska blandas och smakas av) de blir min fest i helgen :)
Hoppas du har en bra helg du med
skrev ppilla i Its time
@Amanda L haha ja alltså tror folk dessutom i min omgivning är så ovan vid att jag avstår så de kanske måste fråga flera ggr 🤷♀️ men det är ganska skönt att säga nej i nuläget
skrev Flarran i Hur hålla fast vid beslut?
@Heffaklump
Hejsan!
Jag läste just ditt inlägg och känner så väl igen situationen. Har så många gånger bestämt att sluta med alkohol då jag ju vet vad den har gjort och gör med mig. Men ändå så känner jag en längtan efter ”friheten” att få vara ”mig själv” eller rättare sagt slippa tänka på sådant som tynger sinnet.
Måste säga att du är en bra människa som vågar skriva om ditt lilla snedsteg som bara är helt mänskligt. Fortsätt kämpa och innan du nästa gång känner att det behövs en ledig dag från kampen mot inre demoner, försök då istället att skriva av dig innan det korkas upp.
Gör så själv just nu och skriver en massa om inre tankar och känslor som väl många kanske bara tycker är ovidkommande strunt. Men när allt för mycket ovidkommande strunt samlas inom en så kan det till sist gå lite hur som helst. Tittar just nu på klockan och ser att tiden närmar sig stängningsdax för systemet och minns hur många gånger man har cyklat som en blådåre för att hinna fylla väskan med diverse buteljer och flaskor att ha som trygghet och lugnade medel.
Denna lördag, varken hinner jag eller vill ha något att dricka som bara gör mig än mer sänkt i humör och känslor. Har suttit och filosoferat lite allmänt och stirrat på ett ölglas som stått i diskstället i flera dar och ställde in det i skåpet för att få lite sinnesro. Livet är en strid som det heter och hela tiden måste man försöka att göra sitt bästa. Så det är precis rätt som du tänker att det bara är att ta nya tag och hoppa upp på hästen igen och kämpa vidare för att få vara fri från alkoholen som är ett jäkla gift som man ju vet att alla här förstår.
Kämpa på!
skrev Flarran i Promillebikt
Jag har hittat en riktig guldgruva.
Så känns det när man läser här och där på forumet då man behöver inspiration för att orka gå vidare i kampen mot den inre demonen som med alkohol och annat vill få en att ge upp. Hittade en gång en dagbok i pappersåtervinningen skriven med bläck och blyerts av en ung missbrukande tjej som i detalj beskrev sin dystra vardag, en verkligt mörk läsning utan att gå in på några detaljer...
Detta var dock en människa med ett så tungt missbruk att man egentligen skäms över att sitta och klaga över sitt eget livsöde och alkoholsug. Men kärnpunkten i det hela kan nog sammanfattas som att vi alla har våra olika problem att kämpa med och försöka att övervinna och ta lärdom av, och kan vi då sedan med hjälp av våra egna erfarenheter hjälpa någon annan så lever man inte förgäves.
För det är så många egentligen fina människor och i grunden hyggligt folk som av olika anledningar går ned sig och inte orkar att kämpa. Minns att morsan som hade svår bipolär sjukdom och egentligen endast klarade av att leva på grund av sin egna kristna tro och övertygelse.
Hon sade ibland rätt ut att hon tyckte det var så himla tragiskt, speciellt när en människa kanske hade kämpat hela sitt liv med att orka leva livet ut. Sedan bara kanske strax innan målsnöret som äldre gav upp och avslutade sina dagar för egen hand. Tänker även på en alkoholiserad man som man en gång kände som hade schizofreni och söp som en alika och till sist hängde sig i duschen när hans fruga var ute för att handla mat. Det är mycket man inte kan förstå, men när man levt tillräckligt länge och sett ett och annat blir man rätt ödmjuk inför det som man kanske en gång mest kände förakt för.
Har kallat det här inlägget för – Jag har hittat en guldgruva, och det är då utan överdrift ren sanning. För visst kan väl sjukvården ge en piller och någon terapeut som man kan snacka ut en stund med. Men trots alla professionella råd som att äta rätt, sova rätt och tänka positivt och strukturerat arbeta med sig själv så faller man ändå alltid ofta ned i något mörkt hål om man inte hela tiden ger akt på hur man mår och känner sig. Någon har sagt ord som att man är sin egen coach och att man ska läsa och lära sig så mycket man kan inte minst här på Alkoholhjälpen, vilket är ord man verkligen har tagit till sig.
Vi har alla vår livsresa att göra och man blir aldrig någonsin fullärd är känslan som finns. Har idag tack vare en skribent på detta forum fått nya insikter och en inblick i sånt som man aldrig tänkt på och som har lagt till några nya verktyg i den verktygslåda som jag känner att jag hela tiden måste utöka för att kunna stå emot mitt nedbrytande tänkande och då inte minst när det gäller alkoholsug som hela tiden kommer och går inom en. Så ett stort tack till er alla som kämpar och vågar dela med er av er ofta knepiga vardag i skrift på detta forum.
Kämpa på!
skrev Heffaklump i Hur hålla fast vid beslut?
Timern visar dag 1, igår visade den dag 103.
102 dagar utan alkohol för att sedan trilla dit igen, kan inte bestämma mig för om det var dumt gjort eller om det snarare kommer hjälpa mig framöver, det återstår att se.
Jag skrev för en tid sedan om att jag haft tankar om att jag kanske inte behöver sluta helt och att jag kanske inte har så stora problem ändå, de tankarna har fortsatt och blivit starkare ooch jag har den senaste tiden känt en längtan efter framförallt vin.
Inte något akut sug eller behov av att lindra stress eller så men en längtan som har gnagt i mig och igår föll jag till föga och åkte förbi systemet för att köpa en flaska vin för lite myskväll när jag nu äntligen har en helt ledig helg där jag inte har någonting speciellt att fixa med.
Av någon anledning köpte jag två, en flaska rött och en flaska vitt, hade dock bara tänkt dricka den röda, så blev det dock inte utan båda dracks upp och jag betalar för det idag men en av de värsta baksmällor jag någonsin haft.
Ser egentligen inte gårdagens fylla som ett misslyckande, att jag drack igår betyder inte att jag inte kan vara nykter idag och om inte annat är det bättre att dricka en gång var 102:a dag än en gång i veckan.
Min oförmåga att hålla mig till den flaska jag tänkt dricka stärker mig i min övertygelse om att jag faktiskt inte bör dricka alls och nu är det bara att sitta upp på hästen igen, jag tror inte att jag kommer att plågas av något mer tvivel kring mitt beslut att sluta dricka den närmsta tiden.
Det är konstigt hur man fungerar, jag har mått jättebra av att avstå alkohol de senaste tre månaderna och något faktiskt sug har jag inte haft på många veckor, träningen har funkat bra och jag har kunnat hantera den senaste tidens turbulens på ett bra sätt, ändå har jag känt den där längtan efter alkohol, en flaska rött och lite goda ostar, ett glas whiskey på kvällen till en god bok osv.
Jag måste på något sätt frigöra mig från den här alkoholromantiken, jag vet ju mycket väl vad alkohol gör med mig, jag vet hur beroende fungerar och jag vet att livet kan vara bra utan alkohol.
Jag vet också i grund och botten vad jag behöver göra för att hålla mig nykter, jag behöver "aktivt leva i nykterheten", dvs fortsätta ta in nyktra fakta som du @Andrahalvlek rått mig tidigare, jag behöver läsa och skriva här på forumet och hålla mig aktiv i nykterheten och inte förutsätta att det kommer att gå bra bara för att nykterheten gått lätt under en tid, det finns alltid risk att trilla dit igen, oavsett hur bra det gått innan.
skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!
Sitter i bilen tillsammans m min man på väg t Karlstad. Ska se Jonas Gardells show ”Man får inte leva om sitt liv. Det är det som är själva grejen”. Försökte byta plats t Göteborg där showen spelas i januari men det gick inte. Tänkte att jag kanske inte befinner mig i en kris då men nu är vi på väg iaf. Har inte den glädjen inom mig som jag brukar ha när jag ska bo på hotell och gå på show. Det är som om jag bara är med men hoppas och tror att Jonas ska locka mig till ett och annat skratt. Jag tycker att han är fantastiskt duktig och väldigt modig!
Hade varit skönt att ha fått prata m vår dotter. Hon vill varken prata m min man, sin bror el hans sambo. Frågar inget om sina katter, inget om räkningarna. Min man pratade m en sköterska igår då verkade som hon kommer hem snart. Hoppas verkligen att de gör en grundlig bedömning av om hon är suicidal. Undrar hur hon kommer vara när hon kommer hem? Vill hon inte prata m oss då? Inte m mig? Jag förbereder mig för att det kan bli så. Man kan ju inte förbereda sig men det är ju ett försvar.
På jobbet är jag som i en bubbla och livet pågår utanför. Fast närvarande vid besök. Vill ha ett annat jobb men kanske ändå inte läge nu…
Är glad för min terapeut. Hon bekräftar mig. Förstår att jag är i en krissituation. Men förstår att jag behöver vila i andra tankar för att inte brista helt och hållet.
Snart är oktober över …fyra månader i kris….jag ber…låt november bli bättre🙏🏻
Kram❣️🍁
skrev Flarran i Promillebikt
Hej på er!
Tack för kloka och peppande ord riktas till Andrahalvlek och Vår2022.
Har klarat värsta krisen, och nu är man inte så kaxig längre.
Det är lördag och klockan i skrivande stund är tio över nio på morgonen. I natt var det total kris, det stod i princip mellan liv och död faktiskt. Det var tur att jag inte tog en promenad rätt ut i mörka natten, för då hade man nog inte suttit här och knapprat på tangentbordet.
Tänkte efter rätt djupt i natt, men gav allt en chans till, och gick och lade mig fast jag var övertygad om att jag inte skulle kunna somna. Var besviken och missnöjd på alltihop och undrade vad det var för mening med att kämpa, när man sedan till sist bara ändå hamnar på en kyrkogård. Kommer ihåg när man som rätt knall en gång ringde till en jourhavande präst och frågade om meningen med livet. Fick väl något standardsvar, som att det väl kunde vara att finnas till för någon...
Jag låg alltså och blundade och funderade på allt och även om den gud man faktiskt alltid på något sätt känt existensen av nu existera och var något att bry sig om. Har aldrig varit religiös egentligen, inte i alla fall på ett sånt där upphajpat flåshurtigt hallelujasätt som bara känns konstigt och tillgjort. Var en gång med farsan in i en baptistkyrka på landsbygden. Ja, han hade ju sin barnatro, mycket väl på grund av sin farmor som var snäll åt honom när han var liten. Kommer inte ihåg vad hon hette, men hon hade visst varit baptist.
Jag tyckte det var skittråkigt att en sommardag för längesen sitta i en vitmålad kyrka och höra på jamsig sång och en massa tråkigt snack om ingenting. Precis lika trist och tråkigt som att sitta i skolan som man hade gjort någon vecka tidigare innan det sommarlov man vid kyrkobesöket hade. Till sist på mötet i församlingen, hände det något som fick farsan att säga, - Nej, nu blev det allt bra konstigt, kom så går vi härifrån.
Det var när pastorn längst fram började med någon slags seans och började prata konstigt och mässa om att – är det någon som är sjuk så kom fram – Halleluja och sånt där, han skulle visst kunna göra folk friska i Jesu namn och sånt, och folk viftade med händerna och och rabblade konstiga ord för sig själva. Rätt kusligt på något sätt, men intressant att ha sett på nära håll. Hade vi stannat kvar längre hade de väl börjat krypa runt i bänkarna i extas sade farsan ungefär innan vi åkte iväg till hans gamle kompis och spelade lite kort.
Hur som helst, somnade faktiskt runt kanske tretiden i natt, och hör och häpna sov som en klubbad säl till klockan nio. Har inte sovit sex timmar i sträck på åratal. Det är fan nästan så att man kunde bli religiös på kuppen, ja kanske inte tokreligiös, men ändå.
Satt alltså rätt förvånad och gäspade där i sängen och undrade om vad som hänt. Jag hade sovit en natt utan någon öl eller vin, rätt märkligt. Men trött var man ju ändå, det tar ju ett tag att vakna till. Satt väl allmänt och funderade en stund över det hela innan man öppnade persiennerna och tittade ut på en gråmulen höstdag. Såg en äldre dam gå förbi utanför med en liten hund av något slag. En helt vanlig dag alltså, men ändå inte, hade överlevt en natt så svår, att nog få kan förstå...
Konstigt hur tidsuppfattning är beroende på i vilket tillstånd man är. Har skrivit dessa ord på mindre än en timme. Hur som helst, har fortfarande min tro på en god högsta makt kvar och den känslan har väl stärkts en del, åtminstone i detta nu. Har druckit en halvliter, ja inte sånt där – ni vet, det blev varm choklad och några mackor, det krävs inte så mycket när man känner sig lugn. Ska ta och vila lite till nu, kanske blir det lite trampande på motionscykeln senare idag, vi får väl se.
Ha en fin dag!
skrev vår2022 i Promillebikt
@Flarran Fokusera dina tankar på hur skönt det är att vara nykter. När tankar på att dricka kommer flytta fokus till hur skönt det är att varje morgon vakna nykter. Fokusera på hur stark du är och hur bra du är som håller dig nykter. Tankens makt är stor. Om dina tankar fastnar på hur mycket du vill dricka, skapas även negativa känslor och det skapar sug. Om du flyttar fokus till positiva tankar om hur skönt det är att vara nykter, så skapas positiva känslor och suget körs över. Sug går alltid över och det kan vara bra att göra något aktivt, städa, pussla eller vad som helst för att fokusera på något annat.
Kämpa på!💪
skrev Andrahalvlek i Var gick det fel?
@Smillans Grattis till 100+ nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Det är så skönt när stigen vi traskar på blir bredare och underlaget stabilare - hålen i vägen blir allt färre och vi lär oss undvika dem. Ramlar vi ändå ner i ett hål tar vi oss snabbare upp igen, eftersom man blir bättre på allt man övar på.
Kram 🐘
skrev vår2022 i Var gick det fel?
@Smillans Grattis till 100 dagar!🥳. Låter som du verkligen hittat balans och njuter av ditt nyktra liv. Tänk att det kunde bli så bra bara för att man slutade dricka😁. Ha en fin och höstig lördag❤️
skrev vår2022 i Leva alkoholfritt
@Delfinen80 Grattis till tre månader!🥳. Så strongt och bra jobbat av dig!❤️
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Flarran Vilken tur då att du hällde ut ölen! Sådana dippar kommer fortsätta komma, men det blir allt glesare mellan dem och de skriker inte längre lika högt. Tänk dig att du har en alkoholdjävul i skallen som går helt bananas nu. ”Vad fan, menar du allvar? Du kan inte lägga av att dricka! Jag vill ha min drog NU!”
Behandla hen som en trotsig treåring som sitter i baksätet på bilen och skriker om att hen vill ha glass NU. Blir inte upprörd, svara bara lugnt: ”Jag hör att du vill ha glass, men det blir ingen glass för vi ska äta först”. Och sen äter du något, försöker fortsatt distrahera dig, och sen håller du ut. En timme i taget. En dag i taget.
Du har spikat in alkoholdjävulen i en liten trälåda i skallen. Hen skriker och bråkar massor nu, men vatten och bröd är det enda hen ska få. Knappt det. Med tiden blir alkoholdjävulens krafter svagare och svagare. I vissa situationer kan du höra hen viska, men med tiden blir hen så matt och trött att du helt slipper hens tjat. Men då får du INTE ge hen någon alkohol alls, för då får hen krafter från helvetet igen.
Kram 🐘
skrev Smillans i Var gick det fel?
@Kennie ja lagom är bäst, hantera minnen lite då och då😊
Jag har nu passerat 100 nyktra dagar och äntligen 3-siffrigt. Det är inte superviktigt egentligen men det börjar kännas på riktigt nu. Jag börjar få lite tyngd i stegen på min nyktra väg.
Min sömn är 10/10. Alltså den är så underbar, sover hela natten, ganska många timmar tror jag (ca 10) och jag vaknar utvilad och nöjd. Mornar mig länge om jag har tid, läser på mobilen, reg ny dag i Nomo-appen, funderar lite på kommande dag, sträcker ut kroppen, kanske lyssnar jag på ett kapitel av min ljudbok. Ljuvligt.
Ganska ofta tar jag en lunchvila för det känns som kroppen och knoppen fortfarande behöver det och jag är tacksam att jag har möjlighet att tillåta mig det. Jag planerar och lagar mycket mat, älskar mat. Idag blir det Spareribs med egengjord coleslaw, mums.
Ska även göra klart i trädgården, slänga gamla blommor och göra det lite vinterfint.
Ikväll tänder jag ljus och en brasa, äter gott och tittar på serie. Dricker cola zero till.
En fin bra höstdag som länge varit ett mål jag inte trodde jag skulle få uppleva. Tänk att ägna tankeverksamheten till livet och allt det erbjuder och inte bara alkohol.
Önskar er en fin och nykter lördag👻🎃🍁
skrev Flarran i Promillebikt
Hej Kennie,
Bra du skriver för nu faen kom dippen alltså.
Klockan är lite över ett och har inte sovit mer än nån timme på över ett dygn.
All kändes så himla perfekt. Kastade bort folkölen och körde stenhårt på testcykeln igår.
Somnade framför tv:n nån timme för tolv av utmattning som kom efter, Mör som fan i benen.
Har stirrat på en massa hjärndöda skitprogram som man gjort så många gånger.
Klockan är bara snart hal-två. Nio timmar kvar liksom...
Inte en droppe i huset, kan bara tänka på att dricka för att kunna slappna av. Imorgon, eller idag om nio timmar öppnar bolaget. Kan bara tänka på att ta taxi dit så fort dom öppnar. Hur fan gör man. Hatar piller men har ju tagit några Oxascand mot oro som har funkat noll.
Det här går inte, kampviljan är som bortblåst. Hur kunde jag vara så blåst och kasta ölen...
Hur fan gör man? Måste sova, men kan inte. Spelade stenhård musik i lurarna konstant i går kväll för att dränka tankar. Är bara mör i örona och ser ingen mening. Vill kämpa, men vet inte om jag ska klara detta. När man passerat söndagen om man gör så skulle det ju vara tre veckor som gått - ett personligt världsrekord på massor av år som just nu nykter i drygt 19 dagar känns gå åt helvete.
Några tips som verkligen funkar – kom inte och säg att gå ut och promenera, hatar att vandra omkring i det råkalla mörkret. Ska försöka vila, men kan inte sova, vill inte ta någon jävla sömntablett, blir bara äckligt yr av skiten och vaknar ändå alltid efter nån timme.
Vet att jag måste bita ihop - hur det nu ska gå...
Måste försöka sova, men är lättare sagt än gjort.
God natt liksom.
Får se hur det går...
skrev Kennie i Promillebikt
Vad bra att du hällde ut ölen! Och cykling är ju toppen, både på motionscykeln och utomhus, kör på! Visst är det en överraskning hur bra man mår nykter?
skrev Delfinen80 i Leva alkoholfritt
@Se klart Ja ovan känsla , men så fint 😀💕 Tack snälla du 💕
Hej,
Ja, musik är fantastiskt. Jag spelar också och skriver låtar. Det är verkligen skönt för hjärnan. Att träna instrument är något som fungerar bra mot sug också tycker jag, nåt lite lagom svårt som gör att man går koncentrera sig på något annat. Att lyssna på musik är också något som för mig fungerar för att nå det där lite avslappnade tillståndet jag förut fick av alkohol. Och som du skriver- försiktiga steg framåt är grejen. Nu är nykterheten viktigast, håll fast i den och ha tålamod, det kommer bli bättre.