Senaste kommentarerna i forumet

Den vackraste brukade gömma lite vin ;-). Men nu nämnde jag det för svägerskan och det är klart att vi ska gömma ägg. Så nu får lite pyssel. Alla barn borde få uppleva ngt sånt...så Tack kloka väninna! Eller hur pianoman? Visst kan man köra både hängslen och livrem? /R

Varför får man inte använda hjälpmedel när man är på behandlingshem? Tycker du gör så kloka val nu Dompa du måste vara en otroligt stark människa. Många påskkramar till dig och dina barn//Kalla

Alla vet att du är klok ;-), men att vi inte heller ska nämna det. Så jag skiter i det. Däremot tycker jag att du är hilarious!!! Jag gillar dig skitmycket!!! Jag tror du har ALLT; Rolig, k..., empatisk. Ha en bra AA-träff. Eller det vet jag att du får, folk måste älska dig "live". Kanske är det därför du känner att folk väljer bort dig efter ett tag. Många är rädda för riktig storhet... Att ngn kanske vågar lite mer. Hörs lite mer, märks lite mer, tänker lite mer...kanske rent av är lite smartare. Sånt skrämmer. Jag skulle inte välja bort dig IRL, men jag är ju också en krigare! Haha. Kram vackra Stigsdotter. Ha en riktigt bra påsk...önskar jag, om vi inte "hörs" i helgerna. /Dompapompa

Jag hoppas du hittar ditt stöd och det kanske finns på AA. Men visst är det konstigt att man blir så ensam när man vill hålla sig nykter, ibland känns det som man skäms mer för att man håller sig nykter än när man var full och hittade på allt möjligt konstigt. Många kramar och stöd till dig

"Jag har kanske inte nått min personliga botten än?" Är det som gör att jag inte kan hålla mig ifrån flaskan? Använder jag det som en ursäkt för att dricka? MÅSTE jag verkligen sjunka längre ned och förstöra en massa saker? Räcker det inte med att veta att jag med all säkerhet är på väg dit?

Jag saknar ett stöd i livet. Ett riktigt personligt stöd. Ni här är fantastiska när ni är här men jag saknar er när ni inte är här.

Ibland känner jag mig så himla ensam... usch, satt just och sjöng i Dompas tråd och så kom detta nu då, pang i huvudet...

Jag ska jobba ett tag till och sedan ska jag gå på ett AA-möte till. Det blir mitt 3:e. Kanske är det detta som ska till för att jag ska hitta mig själv!

Hoppas ni alla får en skön påskhelg, inga snapsar på bordet!

...för att Naltroxenen tar på dig! Ögat snuddade vid Berras rader härovan, om att "pimpa sig själv istället för att pimpla". Och, av någon anledning fick jag lust att brista ut i nån liten sång om och för "Dompapompa som ska pimpa sig själv tralala".

Jisses, tur att ni inte ser mig och vet vem jag är, känner mig lite smått galen! Måste vara den starka vårsolen - sååå härlig :-) Hoppas du får en härlig påsk med ongarna dina! Själv ska jag hem och gömma ägg i trädgården till mina småttingar.

Värt att ha flytväst även om man bara är på bryggan så att säga.

Keep on kämpa :)
/R

Nej! Vi ska inte äta ngt på mitt hem heller, men jag tänkte tills jag kommer dit...och kanske när jag kommer hem. Fick ut mina Naltroxen ;-) tog en direkt. Visst kan det vara lite fegt, men varför inte sanda om det är halt. Och som sagt - ongarna. Jag har inte råd att misslyckas. /R

...det måste vara svårt för dig :-(

Jag skulle vilja ge alla här värme och styrka inför helgen som kommer. Jag förstår att alla inte kommer få den påsk man önskar, men jag hoppas att den i alla fall blir så bra som möjligt.

Hade jag kunnat hade jag kramat om er alla. Men ni får nöja er med en kram i form av text.

Kramar!
/R.

Kolla med hemmet bara så att det är ok att du äter dom. (om det nu är så att du fått ut tabletter) Vi fick inte äta något sånt där jag var.

...din länk på Facebook och Twitter, det var en väl skriven text. Egentligen är det så enkelt, att se människan, men det gäller att man stannar upp och gör det. För länge sedan arbetade jag inom långvården under skollov och så. Jag försökte ibland själv titta på människan framför mig som ropade otidigheter och drog i sin blöja och försöka föreställa mig hur hon hade sett ut när hon var ung. Men, det märktes ju också att det inte var alla som stannade upp och försökte se...

Har ätit dom några dagar nu. verkar vara en super medecin. känner inte det minsta lill sug. och jag har bara varit nykter 11 dagar.

Härligt att läsa om din beslutsamhet och att du tog bussen hem och berättade vad som hänt. Jag tror att det finns stora möjligheter i att vara öppen och ärlig. Det är ju själva motsatsen till det smusslande som de flesta av oss som dricker för mycket ägnar sig åt. Så genom att vara öppen och ärlig skapar man avstånd till sitt gamla missbrukande jag.

Är uppriktigt glad för att du tar medicinsk hjälp. Det är väl inget fel med att sanda om det är halt? Jag har själv tre barn och hjärtat ömmar lätt för de där "ongarna" - mina eller andras. Du tar beslut som hjälper dig att kunna finnas där för dem.

Du fixar det här!

Nynykter

Ja sån är jag oxå Stigsdotter. Har alltid varit och var faktiskt väldigt stolt över det. Jag kunde se orsaker, inte bara döma. Jag tycker fortfarande att det är en styrka MEN jag har lärt mig att för den skull måste man sätta gränser när man väl är i en relation med människan det gäller, inte släta över. För visst handlar det om att kunna se hela människan som i den artikel jag fick av dig mulletant. Den ska jag spara o låta så många kolleger som möjligt läsa! Och ta med mig till mitt nya jobb som jag börjar på i slutet av Juni.

Inom somatiken speciellt så döms det friskt. Mina arbetskamraters miner är obetalbara när jag berättar att det "vraket" på sal 2 för sju år sedan var gift, jobbade med ett bra jobb och hade många vänner...

Tack för att ni finns att bolla med. Det är så härligt att spegla här, så många igenkänningsnickar och leenden och tårögdhet det blir.

Ps, sonen min kämpar, har börjat på terapi, ser på honom att det är oerhört jobbigt, men han är strong när det gäller så jag tror på detta. Och trots skrik, gråt, svordomar och vägran att gå dit första gången (samma dag som ett jobbigt läkarbesök) så stod jag på mig och sa lugnt att om han inte gick så fick han packa sina saker och flytta på direkten. Bevis att jag vuxit ur mitt medberoende en hel del. Håll tummarna att jag orkar hela vägen.

Kram medsystrar o medbröder i cybern.

Tack ByggareBob för dina kloka ord. Hoppas att du också kan finna lite styrka från vad alla andra skriver. Hoppas att även jag kan ge dig något i form av förståelse för de medberoende. Detta forum har för mig blivit ett andningshål när jag behöver skriva av mig, när orden tar slut och jag har tröttat ut mina kära vänner (vet att de alltid finns där för mig så det är nog bara min egen känsla att jag är en börda för dem, jag vet egentligen att jag inte är det).
Jag har egentligen allt klart för mig om jag skulle flytta, men något hindrar mig....förstår inte att det ska vara så svårt. Jag har ett tillfälligt boende om jag behöver och vänner och familj som stöttar mig. Jag är fortfarande rädd för vilken väg han tar och vad han blir för far till mina barn...Vet att det är hans eget ansvar men det är så svårt!!
Nu är påsken här.......och med den kommer magondan. Jag vill inte framstå som ett offer för jag veill inte vara det, jag vill bara bli stark i mig själv. Vill hitta tillbaka till den glada tjej jag är.

Nu ska jag gå till läkaren på morgonen och se om jag kan få Naltrexon. Har blivit erbjuden det, men tackat nej. Varit löjligt rädd för läkemedel, som om det skulle vara mer skadligt än alkohol. Även varit rädd att gå in i ett annat slags beroende. Nu vet jag att Naltrexon inte är beroendeframkallande rent fysiskt, men jag tänkte att om jag har den kryckan så kanske jag aldrig kan lägga ner den. Men nej, krycka använder man tillfälligt. Här ska inte halkas på några fler isfläckar. Jag har inte råd. Jag har tre ongar att ta hand om. Vilken djävla tur att jag har svågern. Var hade ongarna varit annars? Mamma på hispan och pappa på hemmet? Vissa människor borde inte få skaffa barn. Stigsdotter; Genialt, självklart skulle jag tagit in en Ramlösa och skyllt på bilen. Men ska sanningen fram hade jag inte en tanke på att jag hade bil...precis som i gamla dagar. Ha en bra dag därute!!! /R

På många sätt är det du berättar starkare och svårare än att bara köra huvudet i sanden och vara helvit. Du halkade till på en isfläck, men föll inte. Sträckte en muskel bara. Bara att massera och köra vidare! Men håll koll på isfläckar...

....nästa gång, tänk vad enkelt egentligen, så säger du ju som det är, att du har bilen med dig och inte vill dricka. Svårare än så är det ju inte eller hur? Klart du inte ska behöva säga till alla att du är alkoholist om du inte vill!

Du kommer igen! Kram på dig.

Du snubblade lite, reste dig och åkte hem det visar styrka. Att åka hem och erkänna tycker jag är så jäkla starkt av dig och jag tror också dina nära och kära ser det.
Efter allt vad du gått igenom så är jag så imponerad av dig och jag hoppas att du är stolt över dig själv också// Kramar kalla

Har ju själv problem med att inte kunna hantera drickandet, ibland så kunde jag kontrollera det, andra gånger så kunde jag inte det och det skapade en situation som tillsist blev ohållbar för min sambo.

Rent spontant känner jag att du bara skall tänka på dig själv och barnen, han får ta ansvar för sitt eget liv.

Att han lägger skulden på dig när det gäller ert sexliv säger ju en hel del om hur han er på det hela, han påstår att det bara handlar om vad du vill, när det i själva verket är att det skall vara som han vill annars är det någon annans fel. Att han inte inser att han kanske hade fått ett underbart sexliv om han skapat förutsättningarna för det, vara nykter, lyssna mer på dig, visa ömhet osv.

Att du varit otrogen och det är jobbigt för honom, borde ju innebära att han inser hur svårt det är att känna sig sviken, att han borde inse hur jobbigt det är att gå runt med den känslan. Det är ju inte en ursäkt att svika andra.

Som många av dom andra kloka kommentarerna du fått så tycker jag också att du skall ta reda på vad som händer om du väljer att lämna. Var skall du bo, vad händer med bolån osv.

Du är allt annat än en svag människa oavsett vad du ibland verkar intalar dig själv.

Lycka till med ditt fortsatta liv.

ByggareBob

Tack, hjärtat! :-)

/H.

Vi ska ju inte vara "druckna" här. Tittar in imorgon. Ha det bra! /R

Fick i mig två glas vin på eftermiddagen. Eller fick och fick. Det var JAG som tog det dumma beslutet.
Var inne i stan, solen sken. Folk satt på uteserveringarna och jag sket väl i det. Men så ropar ngn mitt namn. Där satt en gammal flickvän (ungdomsförälskelse) med sin vännina som jag också kände på den tiden. "Sätt dig ner och prata". "Har du bråttom?" Jag skulle ha ljugit och sprungit därifrån, men samtidigt var det ju så kul att ses. Damerna delade på en flaska vitt vin och jag fick ett glas. Sen var ju flaskan slut...då var jag ju tvungen att ta in en till. Under hela denna procedur tänkte jag; Vad fan håller jag på med? Gillar ju inte ens vin, men hade inte stake nog att säga till framför allt vänninan att jag var alkis. Exet hade nog klarat att säga det till. Vad fan är det för fel på mig? Iaf. besinnade jag mig och nu fick jag plötsligt bråttom hem. Fick ta bussen, bilen står kvar...jag förstod så mycket. Men nu skäms jag som fan. Bekände för både svärfamilj och ungar. Bekänner för er. Men vad hjälper det när jag har svikit mig själv? Hur var det då? Nej, jag blev inte full...tydligen tål jag fortfarande mycket. Men det triggade igång ngt. Jag ville ha mer. Kanske dags för Naltrexon, Campral eller Antabus. Men jag ville ju fixa det med terapi. Efter påsken ska jag till hemmet igen, får ta ett snack med dom. Skitliv. Skitfarsa. /R

...beach 2012 är definitivt körd, laddar på 2013 eller 2015 någonting...
Haha, vicket jäla fetto man är, fet men inte full...

/Berra