Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.

Vet varken ut eller in.....

Jag är tillsammans med en man som är sju år yngre än mig. Vi är gifta sedan 8 år tillbaka och har en tonårig son tillsammans.
När vi träffades, så drack han ingenting, vi gick på gym flera kvällar i veckan och åt nyttigt. Vi hade flera gemensamma intressen och allt var toppen.
Jag kan inte sätta fingret på exakt när alkoholen började ta över mer och mer. Jag kunde på den tiden fortfarande ta ett glas vin till maten en fredagskväll,

I vår familj dricker vi inte

Vi har aldrig druckit, varken min man eller jag. För ett år sedan fick jag sex flaskor vin av mina föräldrar som varit utomlands. De stod högst upp i ett köksskåp. I förrgår upptäckte jag av en slump att de var borta, och efter lite letande hittade jag dem tomma på ett annat ställe. Det finns ju bara en som kan ha druckit upp dem.
Så jag gjorde ett test, på kvällen sade jag till min man att visst vore det härligt att ta ett glas vin på fredag, vi hat ju sex flaskor som bara står! Han var inte entusiastisk, men höll med.

mitt liv nu! medberoende? kvar?

Hej
det var längesedan jag var här
En del av er är nya o en del kanske är kvar som minns några inlägg av mig.
Från en lång historia till kort så kämpade ja med en man i 4 år, fram o tillbaka o ville ut ur det medberoendet ja satt i.
Svårt för ja ville att vi skulle leva tillsammans men det gick inte, han va inte bra för mig och hade stora problem med alkohol

Början till slutet?

Han har skaffat hjälp, på egen hand :)
Han talade om det, motvilligt och stolt, fåordigt, det tog emot att dela det med mig som han sa... Men han äter nu tre eller fyra olika preparat och dessa verkar hjälpa väldigt bra :)
Han (och jag) sover gott och humöret är stabilt.

Förväntar mig inga mirakel, varje bra dag är en gåva :)

Är ju nyfiken på hur hans behandling ser ut; om han gått med i någon grupp, vilken läkare han fått sina piller av osv... men jag tänker inte fråga, inte just nu i alla fall.

Avgiftning

Jag undrar hur jag kan vara som bästa stöd för en person/min pojkvän när han kommer hem från att ha varit inlagd för avgiftning från sitt alkoholberoende. Jag har ingen erfarenhet alls av denna situation med alkoholberoende och missbruk. Vi bor inte ihop då förhållandet är ganska nytt. Han var öppen med att berätta att han har alkoholberoende redan från början.

Tacksam för svar med tips och råd.

öppnar mitt hjärta!

Tack snälla gode gud att jag äntligen hittat en sida. En sida med likasinnade. Jag är 23 år tillsammans med en 6 år äldre man sedan snart 7 år tillbaka. Tillsammans har vi 2 underbara små flickor . Den yngsta kom för 2.5 månad sedan. Jag är så less idag . Ligger nu i sängen efter att äntligen ha kunnat få båda barnen att somna . Själv kan jag inte. Jag ligger här och funderar och funderar. Min partner dricker mycket. Särskilt på helgerna. Nu ikväll bjöd vi hit ett par gemensamma kompisar efter mitt önskemål.

öppnar mitt hjärta!

Tack snälla gode gud att jag äntligen hittat en sida. En sida med likasinnade. Jag är 23 år tillsammans med en 6 år äldre man sedan snart 7 år tillbaka. Tillsammans har vi 2 underbara små flickor . Den yngsta kom för 2.5 månad sedan. Jag är så less idag . Ligger nu i sängen efter att äntligen ha kunnat få båda barnen att somna . Själv kan jag inte. Jag ligger här och funderar och funderar. Min partner dricker mycket. Särskilt på helgerna. Nu ikväll bjöd vi hit ett par gemensamma kompisar efter mitt önskemål.

Här igen... Lite råd tack!

Hejsan igen !
Varit lite dålig på att vara här inne av lite olika anledningar.
Har snart varit särbo i snart två månader och det känns just nu som att jag lever det liv som jag har levt innan. Skillnaden är att vi som sagt inte bo tillsammans.
Vi träffas när min man är nykter och han har sin son en dag som är bestämd i varje vecka sen hjälper han ändå till resten av veckan.
Men nu till min ångest,stress,dåliga samvete vardag.
Han har supit till det på helgen, ibland hela el halva beroende på om vi träffats el inte.

Lizzbet

Hur lyckades du få ut gubben, min hade inget boende å då vart det mkt hårda ord efter en stund. Är du säker på att han lämnade sitt x för din skull eller hade hon ledsnat och sparkat ut honom? Eller det kanske inte var slut alls? Olustigt att du misstänker att det även fanns andra förutom du! Skulle själv misstänka att hans x fanns kvar samtidigt som du och kanske även någon mer, nu är jag bitter men har själv upplevt det. Min x vart det alltid synd om och alla tidigare var så dumma, slampiga eller alkoholiserade, hm de inser verkligen inte att det är de själva som e helt puckade!