Varit nykter nu sedan 10 juli. Lovat mig själv att inte dricka på en lång tid framöver. Det eskalerande förra sommaren. Vi skulle renovera vårt kök. Vi var i Polen på semester under tiden. Snickaren ringer och säger att vi har något vitt i golvet, typ svamp. Tyvärr hade jag ju en del problem med a redan då. Frugan fick ringa till försäkringsbolaget, boka om resan mm mm mm. Det visade sig vara äkta hussvamp. Den är ofarlig för oss men äter upp träet. Tvingade dit försäkringsbolaget som tog dna-prover och skulle återkomma inom en vecka. Det ringde ingen, väntade, jag ringde inget svar. Vi började riva och sanera själv kan ju inte vara utan kök och allrum. Efter 6v ringer försäkringsbolaget och säger att det går på försäkringen är äkta hussvamp.Blir så trött för vi hade ju ringt och ringt ingen visste något. Vi lånade flera hundratusen för renoveringen som vi inte hade behövt. Suck nytt kök i äkta ask fick vi upp snyggt som fan. Sedan malde det på jag slutade med medicin, åkte på kurs till Stockholm söp till det var borta flera dagar frugan efterlyste mig hos polis och missings people. Jag blev lobad av polisen i Mölndal och körd till Sahlgrenska sjukhuset. Kunde ringa min fru mitt i natten. Hon ringde en av mina kollegor som kom på fredags morgon.

Mina elever hade skicka mess via fb, de satt och grät i korridorerna, kunde inte ha lektioner, mina kollegor var till sig. Jag fattade ju inte vilket enorm cirkus det blev av allt. Kommer aldrig glöma den måndagen jag skulle tillbaka till jobbet. På mötet på morgonen ställde jag mig upp och sa "Hej jag heter Magnus och är alkoholist" med darrande röst och knäsvag fick jag det gjort. De flesta satt som frågetecken med gapande mun och stooooora ögon. Ingen visste mer än ett fåtal som jag berättat för. Det var ett av mina tuffaste beslut jag tagit. Detta var i november. Precis ett år idag. 26/11. Mina elever blev i alla fall överlyckliga att se mig. Det var kramar och allt, helt otroligt att man hade sådan empati för mig. Påbörjade behandling. Blev konflikt med min förvaltningschef som ville ge mig en varning för jag hade varit full i tjänsten. Godtog inte det och sa att ge mig en varning du men då för att jag varit borta en dag utan giltigt förfall. Han vägrade och jag som är ordförande i facket visste ju bättre så jag kallade in min regionombudsman. Det blev ingen varning.

Livet leker nu, mår bättre, behandlingen går bra och jag mår bättre. Detta går bra ända fram till juli14. Upptäcker då att hussvampen är tillbaka. Huset blir inlöst till en summa som inte täcker det jag lade förra året. Jakten börjar på nytt. Jag känner styrka men något mal i bakhuvudet. Åker till min syrra i Eskilstuna. På min sons födelsedag krökar jag till det så in uta...... blir lobad för andra gången på två år. Bra gjort. Det är först nu som jag börjar förstå hur illa det är. Kallad till soc får träffa en trevlig yngre tjej som jobbat på behandlingshem för alkoholister. Hon förstår det hela, är nöjd med mig trots allt som hänt. Tyckeratt jag gör allt rätt och man får räkna med bakslag. Hon lägger ned utredningen mot min familj. Angående körkortet så säger hon. Om det blir en utredning träffas vi igen men jag är inte orolig i dagsläget säger hon. Detta mal ju i huvudet. Jag är ju tvungen att ha bil för att jobba. Än i dag har jag inte hört något om detta. Det har snart gått 4 månader men hotet gör mig illa till mods även om jag tror att de inte tar kortet. Har ju aldrog blivit bötfälld innan.

Sitter nu idag i mitt svamphus. Vi har röjt i flera veckor och fredag 31 är det inflyttning. Min behandling kommer att avslutas i december och jag ska äta medicin, antabus till juni har jag bestämt mig för.

Så man kan sluta om man vill, det är aldrig för sent att vända på steken. Det finns hopp för alla men man måste själv vilja ta första steget. Man måste vara openminded för hjälp. Kunna tåla sanningen, få höra den. Tänk på det alla ni som känner er värdelösa pga drickandet. Det är inte ni.Ni har drabbats av en sjukdom som kräver behandling. Man måste få äta medicin om man är sjuk. Var inte generade för det. Det enda som är jobbigt är att den svanska läkarkåren och sjukvården inte har kunskap om detta med alkoholism. Vi ligger 30 år efter USA. Rädsinte detta ändå ta hjälp. Nu ska jag avsluta min kopp kaffe och fortsätta packa. Vi höres alla underbara individer där ute. Kram på er alla.

Efter en tidig resa till Landvetter så flög vi 8.00 mot Warszawa. I landade ca 9.20. Tåg från Modlin intill centrum och incheckning på Novotel. Inte mycket är öppet, knappt en restaurang öppen. Såg folk sitta med en kall öl och det kändes lite men det går bra med cola. Nu är vi trötta och imorgon blir det gamla staden, slottet och storkyrkan.

LenaNyman

... du får miljöombyte, aeromagnus. Skönt. Njut av dagarna och kom tillbaka hem med ny energi. Fortsatt glad påsk på dig. :)

Ni är underbara ni alla som orkar läsa mitt problemfyllda arbetsliv och liv. Kom hem från Polen i onsdags. Landade på Landvetter klockan 8.20. Tur det inte var på torsdagen då det var bombhot. Jag hade det fint i Polen. Vi gick runt och geocachade lite, åt gott, drack gott och bara myste. Det hade ju varit gott att ta en kall öl eller två till maten men jag fixade detta med cola zero. Jag kan ju dricka typ 20 gånger normalt men det kan spåra ur första gången, tredje gången eller nittonde gången. Det var iaf skönt att vakna upp på morgonen utvilad och på topp. Detta var nog skönt för min älskade fru.

7/4 ska jag lämna blod igen och träffa en beteendevetare. Jäkla massa möten, känns mer jobbigt än hjälp just nu.

NorthernSoul

Du klarade Warszawa utan en endaste kall pilsner. Det kallar jag att ha kommit långt i kampen mot A!

Igår 7/4 lämnade jag nytt blodprov samt fick träffa en beteendevetare. Hon verkade jättebra och vi ska ses om tre veckor igen då jag lämnar nytt blod. Har också idag skickat in ansökan om nytt jobb i annan kommun.

aeromagnus! Och så bra att det klickade rätt med beteendevetaren. Jag blir så glad att läsa att du har riktning nyktert och framåt.
Trevlig helg! / mt

Levande

Nytt jobb det är bra, verkar inte vara någon trevlig arbetsplats du har. Så bra att du fick någon som var bra du kan ju alltid prata om din knäppa chef med henne ?
Hoppas du får en härlig helg

Även om mina kollegor är bra och elever gulliga så har ju min arbetsgivare sågat mig och mitt förtroende.

Ebba!! Jo jag mår ok men jag har haft mycket att göra. Jag skrev på kontraktet med min AG idag. Då har Previa tillsammans med min chef dragit upp nya riktlinjer om min medicinering. Den ska lämnas av skolsköterska. Pratade vi aldrig om. Sedan ville man att jag skulle lämna blod varje månad i ett år men på mötet med Previa sa dom 6 månader. Så jag blev lite irriterad på detta. Som vanligt blir det bekymmer. Jag har sökt nytt jobb. Jag har även lämnat Lärarförbundet eftersom man inte stöttar min roll som ordförande. Så nu kommer typ halva Lärarförbundet i min stad att byta fack. Min nykterhet går bra men jag har haft en del tankar på alkohol. Mina CDT-värden och PETh ligger jättelågt., tja jag dricker ju inte. Man litar inte på mig så mycket kan jag säga. Jag förstår dom till viss del.
Jag har varit mentalt slutkörd så jag har inte orkat skriva.

Levande

Jag hade nog hamnat i ett hörn och bara gjort dåliga val. Så full av beundran men tycker din arbetsgivare borde anmälas för så här får det inte gå till.
Lycka till med allt

Men jävligt pissed-off på saker att min chef som inte kan hantera detta inte heller vågar erkänna detta. Jag orkar inte tramsa emot även om det är självklarheter man bryter emot. Man har tydligt från min arbetsgivare satt upp spelregler.

Ebba

Det här låter inge bra Aero.
Mentalt slutkörd, irritation och lite tankar på alkohol. Du vet, jag försökte sluta snusa. Höll upp i fyra veckor och så plötsligt en dag brast det, jag var så arg, ledsen, orolig, utmattad och stegade iväg och köpte snus. I efterhand känns det som att jag försökte straffa någon genom att köpa snus. Men den enda jag isof straffade var ju mig själv. Du får bara inte hamna i ett sånt läge av utmattning och frustration att du tar till flaskan. Hoppas du förstår hur jag tänker. Borde du inte få en paus? Gå behandling eller något? Det kanske du inte vill men någon slags paus och tid för återhämtning och balans? Du måste vara rädd om dig. Du har många gånger skrivit så fint om bilden på din fru och barn som du har med dig i plånboken. Märkts så tydligt vad du tycker är viktigast i livet och det får inte jobbiga tankar rasera.
KRAM TILL DIG!

Kommer inte ta till flaskan. Dels så äter jag antabus men jag lämnar ju blod en gång/månad så jag vill ej bli av med mitt arbete. De är mål nog att inte dricka. Kommer inte ta till flaskan. Det är mer som håller en uppe än nere så det ska inte vara några problem. Har ju samtalskontakt psykolog mm så det ska nog ta sig i slutändan. Jag tycker dock att min arbetsgivare borde kanske tagga ner lite, fast jag förstår deras misstroende mot mig men känner ändå att man borde ta det lugnt.
Det jobbigaste är att vi sitter på möten och jag får en info som man sedan inte går efter då får man kämpa. Just nu kämpar jag med facket, jobbet och mig själv.

Ebba

Vad bra.
Skönt att höra.
Var rädd om dig, ta hand om dig och gör sånt du gillar.

Som ett brev på posten. Ska ha möte med mitt fd fackförbund på onsdag. De vägrar säga om vad. Jag fattar inget. Jag målar upp de värsta tänkbara scenarierna. Jag har ju haft hand om allt i 2 års tid. Bokföring, skatter utbetalningar mm. Säkert har ju det blivit fel någonstans. Revisorerna har ju godkänt böckerna samt årsredovisningarna och beviljat ansvarsfrihet för oss. Ändå gnager det. Har jag betalat ut för mycket till mig? Ja det har ju säkert hänt, inte med flit kanske men kanske slarv. Jag målar upp polisanmälningar, fängelse, fotboja ja allt. Trolöshet mot huvudman. Hur ska det gå för fru och son?? Jag är helt slut mentalt. Sover inte, skrattar inte är orkeslös. Imorgon dop hur fan ska jag fixa detta.