Tidigt i våras var jag med några korta veckor här när jag försökte mig på att sluta med alkohol. Ganska snart halkade jag in på tankar med att jag ändå kunde dricka till fre o lördagens middagar, och i princip omgående var jag uppe i mina 5 -6 dagar med lite eller mkt vin och annat. Tycker sista månaderna att jag ökat lite mer, och jag har haft ett antal kvällar där jag varit berusad men under "socialt ordnade former". Har parallellt haft starka tankar hela tiden att jag faktiskt vill sluta dricka men känt mig som handlingsförlamad. Efter att jag startade ett stort bråk med min snälle man inför våra barn på semestern när jag var vin berusad så har jag -igen- bestämt mig för att försöka sluta. Nu med facit att lite drickande är inget jag kan hantera. Så nu kommer jag hänga här igen vilket jag tycker är ett jättebra stöd!

Fyllbulten

Nu kammar vi till oss och ser till att bli nyktra igen! :-)

Heddali

Har igen bestämt mig för att minska, sluta, ja helst sluta dricka då. Förra försöket i våras varade inte så länge, några veckor gick bra, sen kom tankar att jag ändå inte har så stora problem och jag kan nog minska bara lite och då ha en acceptabel nivå. Allt jag läst här om att dricka extra i smyg när man dricker vin i sällskap, att ta små huttar av olika flaskor i barskåpet för att få en buzz även en tis, ons, tors, att köpa hem (många) flaskor istället för box för det verkar bättre på något sätt. Att på alla mingel och middagar snabbt komma in i tänket att få så mkt vin som möjligt. Allt stämmer på hur jag gör själv, också att jag ett par ggr i veckan haft vinkonsumtion som minst gjort mig salongsberusad med bakfylla och halv däckning kvällen innan. Nu hoppas jag igen på omtag, men har nu mer tvivel med mig hur jag ska orka avstå. Inte så mkt sug som vana, att få "myset" med känslan att koppla av, relaxa. Känner mig som en rätt spänd och rastlös person utan, svårt att få ro och ta det lugnt. Är spetsig mot mina närmaste till och från,

Ja, man ska väl igenom några sådana neddragningar också för att fatta. Har som du använt vin som avslappning, men fattar mer och mer nu att det bara är i början som det fungerar. När man druckit varje dag eller flera gånger i sträck blir kroppen rastlös utan. Så det blir en ond cirkel. Jag drack a-fritt för att koppla av när jag slutade för ett år sedan. Det funkade för mig. Har återvänt till forumet efter ett "tvåmånaders återfall". Inte som tidigare, men dock kontrollförlust. Vill kunna dricka i sociala sammanhang, men inser att jag inte kan använda alkohol som mysfaktor här hemma längre "snyft". Men det funkar bra utan, eller med a-fritt. Det blir en vana och jag sover så mycket bättre utan. Gäller bara att komma ihåg det när längtan kommer.

Heddali

Trist att höra om ditt tvåmånaders återfall, du har dock en lång period bakom dig då klarat dig länge på banan utan alkohol. Finns mycket att vinna på alla dagar och stunder man minskat alkoholintaget. Jag har så mycket positivt i mitt liv sedan sista året, mycket kärlek och mindre bekymmer än på många år. Trots det har drickandet ökat lite under sista året. Kanske bara en effekt av tid, att drickandet blir mer och mer. Jag har kanske druckit 6 dgr i veckan sista halvåret, inte mkt alla dagar utan kanske 3 dgr med 3 glas vin, de andra 3 dgrna med kanske 1 flaska vin. Hm det blir då kanske 4-5 flaskor vin i veckan. Aldrig helt ballat ur, aldrig missat jobb även om jag varit seg. Dock blivit grälsjuk, halvt däckat till läggdags, haft några fester när jag varit berusad, varit mkt jag inte orkat/valt bort och istället valt vin, mkt just för att få slappna av. Har ofta en olustkänsla i kroppen, och känner mig som en kantig person- som blir mjukare, lättare, trevligare efter några glas vin. Nu gäller det att orka med utan kanterna avslipade...

Nyttan

Hej Heddali,

Nu hittade jag äntligen din tråd! Och välkommen tillbaka! Tack för din kommentar på min tråd!

Ser att vi har ungefär samma beteende och ja, jag har också haft vita månader förr. När jag var ung var det helt normalt och lite inne att "ta en vit månad" när man var rejält marinerad efter 5 kvällar i veckan på krogen... Men det var då och nu är nu. Då fanns ingen familj att ta hänsyn till och då skulle jag aldrig kommit på idén att dricka ensam. Nu finns man och barn, jag dricker helst ensam - helt vrickat. Jag blir också tuff och otrevlig mot min man och skäms (om jag kommer ihåg det) i flera dagar efteråt. Så mycket skit han har fått ta genom åren och han är kvar. Nu måste jag vårda vår relation resten av vårt liv om han ska stanna hos mig.

Nya tag Heddali och hopp om en nykter måndag!

Heddali

Jag har sista veckan försökt ha en vit period, när det misslyckades så var tanken att jag skulle minska men det har tyvärr varit ganska marginellt. Av någon anledning är det mycket svårare nu andra gg jag försöker. Har iof många gg försökt dra ner, öka antalet vita dgr etc men aldrig egentligen lyckats. Är några år +40 och har kanske sista 5 åren haft en ökande konsumtion, dock den sorten som hjälpligt går att kombinera med familj och jobb och i övrigt bra liv. Ska fortsätta läsa och skriva här trots att jag ännu inte lyckats vända vanorna dit jag vill!

Heddali

Inte lyckats sluta trots ett uppstartsförsök på några dagar. Har dock iaf fortsatt intention att ändra vanorna, hur mkt återstår att se. Har tagit ett steg framåt idag, har sagt till min man att jag behöver radikalt ändra livsföring nu framåt, och vi har bestämt att under några veckor ha ett gemensamt uppehåll samt att börja motionera. Känns bra att vågat nämna tankarna lite och bra att någon annan oxå har koll och bra inflytande

LenaNyman

Nåt med kuddar och lillpancho om jag inte minns fel? :)
Fint att du vill komma tillrätta med sånt som skaver och att du inte ger upp. Det är både modigt och klokt.

Heddali

Det är jag, bra minne :-)! Jag traskar på framåt utan större framsteg hittills att ändra mina vanor. Efter ett uttökat pimplande under försommaren så har jag iaf nu gjort någon liten gradändring. Sista två veckorna ändå till hälften utan alkohol, och sista dagarna helt. Nu i ett läge utan naivitet, jag inser komplexiteten i mitt förhållande till ah, att jag till syvende o sist har svårt att tänka mig ett liv utan. Även ikväll så längtar jag efter vin, tänker på kallt vitt vin, första sipparna hur tungan krusar sig... Då får jag frammana min tonåriga dotter och se hennes blick där jag ser att hon ser att jag druckit vin. Då skäms jag, bästa tanken för att försöka avstå...

Heddali

Har en ah fri helg bakom mig och känner en vändning, min sega start med försök att minska/sluta m ah har varit en process åt rätt håll. Minskat två veckorna bra, och har nu haft en ah fri helg. Målet är en vit månad, helst fortsatt så men sätter inte ribban högre än att jag nu kan hänga kvar iaf :-). Berättade i lättsam anda för min man att jag vill förändra mina vanor med ah ovh motion och det var väldigt bra. Han tar vita månaden med mig och är väldigt stöttande.

Heddali

Har semester och ägnat den åt renovering tillsammans. När kvällen är kommen, kroppen värker längtar hela belöningssystemet efter vin... Avstår ändå idag men inte utan saknad.

Nyttan

Har funderat på det här med belöningsystemet. Min man hanterar ju det och festar till vid speciella tillfällen. Jag har svårt att tänka att vi två inte ska dela en flaska gott vin på vår dag, att inte ses på en AW och ta ett-två glas vin ( som ju alltid är intentionen) eller festa på en Aperol Spritz på semestern som vi alltid gjort när bilen är parkerad på destination i Europa. Allt det mysiga måste ersättas av någon annan glädje.
Glädjen över att vara nykter och leva.

Heddali

Jag har försökt minska mitt alkoholintag egentligen sista året men utan större framgång. En vit månad nästan i början på året, sen helgdrickande som sen blev de flesta dagarna i veckan, en sorts kontrollerad överkonsumtion men som ökade. Sista månaden har jag försökt minska, håller upp 4 dgr typ sen druckit en kväll, med intentionen att dela på en flaska vin m min man kontrollerat. Detta har inte alls fungerat, jag har då druckit väldigt mycket ändå och jag har blivit väldigt argsint och grälsjuk. På kort tid har det lett till stora problem med min man då han av naturliga skäl tycker det är skrämmande med en labil grälsjuk fru som typ hugger på allt och blir hysteriskt arg. Jag är själv skrämd över mina sista uppvisanden, verkar helt rubbat. Det enda goda i situationen är att jag trots allt druckit mindre sett till det stora hela, klen tröst i sammanhanget. Då jag i förrgår gick över gränsen i utbrott när jag druckit en flaska vin själv ( fast allt i övrigt varit bra/lugnt hemma) så markerade min man att nu är det nog. Jag fattade allvaret och har erkänt att jag har problem m A och uppenbarligen nu på slutet fått psykisk obalans när jag druckit (inte druckit kopiöst alltså utan max en flaska vin). Så nu andra dagen på ett nytt försök att ha längre uppehåll, kanske försöka sluta helt. Skillnaden nu är att jag tagit in min man i beslutet så jag "får" inte dricka. Jag är också på riktigt rädd för mina egna reaktioner på sistone när jag druckit och hoppas det ska vara tillräckligt att orka sluta. Jag har ett gott liv utöver detta och vill inte förstöra det.

Heddali

Mitt planerade längre uppehåll med ah infinner sig inte. Jag börjar, det går en, två, upp till 5 dgr sen dricker jag lite en dag. Sen går det en, två dagar, dricker lite igen. Under sista månaden har det inte blivit mer än ca 3glas vin varje gg utöver en gång då det blev en flaska vin.Totalt sett på en månad har jag verkligen minskat intaget av ah men känslan är inte så. Det har varit otroligt jobbigt, mycket svårare än jag trodde. Jag visar inte på någon uthållighet eller karaktär, vid första anledning (belöning, motgång, tillgång) så dricker jag ändå. Parallellt så känns det som jag verkligen kämpar, men lyckas inte nå fram alls dit jag vill. Tankeverksamheten kring att avstå ah tar jättemkt av min tid och med tanke på det klena utfallet så är det närmast sorgligt. Jag har gjort flera crazy saker på sistone. I smyg köpt små tetror med vin jag tar hem och gömmer. Drack en, slängde de två resterande i ett ögonblick av insikt. Köpte en liten flaska gin igår i smyg, drack kanske 8cl motsvarande två normaldrinkar, slängde bort flaskan idag med nästan hela innehållet kvar.
Jag har i flera år försökt dricka måttligt och haft olika (misslyckade) strategier som att tex köpa småflaskor, inte köpa boxar, köpa hem god alkoholfri dricka. I princip har inget fungerat mer än tillfälligt och jag har istället snittat på en vinkonsumtion på 3-4flaskor i veckan, utspritt på 5-6dagar vilket inneburit att jag varit småberusad 5 dgr i veckan kanske. Karriär, barn," det yttre" har skötts och rullat på oavsett. Har som många andra här försökt förstå mitt eget beteende, varför jag dricker och jag har kommit fram till följande:
- Jag dricker pga. ångestkänslor, det kan vara kopplat till när det är jobbigt med barnen, en konflikt i släkten, jobbiga minnen fr ett tidigare trauma med efterföljande tuffa år. Jag har ibland negativa tankespiraler som innebär alldeles för mkt grubbel som tynger ner mig, gör mig osäker. Vinet blir då en lättnad, en paus fr tankemalandet. Jag har gått i en längre terapi pga. traumat + ångestkänslorna vilket hjälpte en hel del men jag blev inte av med hela ryggsäcken. Ofta har jag (bildligt talat) som en liten järnhand som kramar hjärtat, med 3 glas vin släpper den känslan.
- Jag är en ökänt känslig person. Tar åt mig alldeles för lätt, blir ledsen för lätt, inbillar mig förorätter och intriger, att folk inte tycker om mig etc. vilket självklart då leder till diffus ångest och olust, stress. Lösning även då att lindra med vin.
- Jag brottas sen barndomen med överdrivna skamkänslor, att jag gör fel, ser ut fel, har gjort fel val etc. Leder som ovan till samma agerande.
- Jag har en stor familj som är källa till mkt glädje. Det är också källa till enormt mkt hushållsarbete, skjutsningar, ställa upp för andra etc. Vilket ofta gör att jag är ganska slutkörd, en kväll får då en guldkant att koppla av med vin.
- Jag är i botten rastlös, en hel helg hemma med min kära familj (mkt hushållsarbete igen) skapar parallelt som jag uppskattar det också tristess, kvällarna kan kännas långa med tonårsfilmer, barnaktiviteter etc. Kan kopplas ihop med grubblerier över typ livets mening, "skadetvarasåhär" osv och då känns allt roligare med vin.
- Vana och ovana. Jag har som många beskriver här ett beteende som går igen i flera saker. Vindrickande, shopping, godis, snacks blir gärna överdrivet och inte balanserat. Med vin som helgbelöning och vardagsguldkant i ca 15 år vet jag inte vad jag ska göra istället. Låter imbecillt men jag har idag inget som ersätter den lustfyllda delen av vindrickandet, det mesta bleknar i jämförelse.

Hej ,är ny här sen några timmar ,skrivit ett eget inlägg o läser flera andras .jag känner igen mig i så mycket,som när du skriver att du gömmer boxar mm varför du dricker ... Har oxå det beteendet,svårt att sätta gränser. Ser vinet som en belöning,mysfaktor, slappna av med , tar till om jag är uttråkad. Kämpa på !! Ge inte upp!! Jag hoppas tror o vill att vi ska kunna dricka lite vid fester eller myskvällar

Tassen33

Känner igen mig!
Jag har själv identifierat mig som en HSP person. Har du kollat in det?
Har stor familj med många tonåringar som husersr hemma. Känner mig in i alla och blir lite utarmad. Vill så mycket. Vill hjälpa och vara till lags.
ibland behöver jag gå stopp på alla tankar, och ibland tar jag slut.

Bra jobbat med den stora minskningen! Jag tänker att varje glas man inte dricker är en vinst!

Nyttan

Läser din tråd och tänker att du är på väg att fatta ditt beslut. Det är inte lätt - då hade inte Forum funnits. Var snäll mot dig själv - det gör ont att bli nykter. Du har insikten - det är det första steget till förändring!

höstlöven

Läst igenom din tråd och känner igen nästan allt. Har också haft överkonsumtion de senaste åren mer eller mindre. Vin som avslappning som har blivit tvångsmässigt. Mycket skam. Har försökt sluta massa gånger. Är idag på dag 1. Vi ska klara det. Kram

Heddali

Sitter i solen på altanen och är otroligt sugen på vin, whiskey, gin, ja vad som helst egentligen, vattnas i munnen bara jag tänker på det... Stört. Det är så trösterikt att läsa era kommentarer och ett sånt stöd att bli förstådd. Jag måste måste sluta överkonsumera ah, är fortfarande hyggligt i form men med mina 40+ kommer jag snart bli en plufsig vintutare med det där svullna karaktäristiska vinfejset... Usch!
Sista veckan består iaf av bara ett glas vin, en stark cider, lite grappa samt 8cl gin utspritt under 7 dgr. Att jag nu gärna druckit en flaska vin men mot alla odds inte gör det ger jag all cred till er på forumet för❤️