Jaha ja, jag har varit medlem på detta forum i flera år men har inte lyckats repa mod att starta en egen tråd.
Men nu känns det som om jag borde göra just det, vet inte riktigt varför men de inlägg jag gjort i Berras tråd har hjälpt en hel del känns det som.
Kanske är det av ren egoism jag skriver, men hoppas på att något kanske hjälper någon annan?
Jag har inga ambitioner om att skriva massor och ofta, utan det får bli som det blir.

Jag är över den ålder då man får ledigt från jobbet på sin födelsedag, men jag har läst någonstans att den psykiska mognaden och utvecklingen stannar av då man börjar dricka alltför mycket, så jag får väl betrakta mig runt 30-35 gissar jag. För det var där någonstans som det började eskalera ordentligt.

Min första träff med alkoholen var i 15-års åldern och det var nog kärlek vid första buzzzet i huvudet.
Tänk att man kunde bli så framåt, modig, världbäst och pratglad!
Därifrån till att börja utveckla ett risk/miss-bruk skulle alltså ta ca 20år.

Vet inte riktigt varför det började gå åt pipan, men det fanns många saker som "rättfärdigade" mig att behöva lugna ner mig.
Allt från att något barn hade trubbel i skolan, det var stressigt på jobbet, oförstående chef, bilen krånglade till att jag bara helt enkelt på något sätt (kunde vara precis vad som helst) hade gjort mig förtjänt av att slappna av.
Från att ha varit drickande när det var fest började det dock bli var och varannan helg till att de sista åren bli i värsta fall 5-6 dagar i veckan.
Ville så småningom inte dricka med andra utan gjorde det helst själv.

Favoriten för mig var starksprit av något slag (gick ju mycket snabbare så), men om det knep dög precis vad som helst, bara det innehöll alkohol.
Har dock alltid klarat av att jobba utan att någon märkt något (tror jag), men de som själva håller på med samma hobby ser naturligtvis tecknen.

Min fru och barn började den senare tiden att uttrycka alltmer oro för mig, men det tog jag inte så hårt. Tyckte väl att de överdrev och att de egentligen inte var så bekymrade.
Först nu har jag förstått att jag åsamkat dem massor av oro och smärta.
Det plågar mig mycket, tillsammans med insikten om hur mycket tid och välmående jag druckit bort för mig själv.

I dag upplever jag i alla fall min tredje fredag utan vare sig destillerade, jästa eller bryggda drycker i kroppen, det känns dj_kligt bra!
Trött som satan är jag, men på ett bra sätt. Jag känner mig redan nu mera "med" och närvarande. Stör mig inte på att jag får besök (som hindrar mig att dricka). Fått massor med tid över på något konstigt sätt... Har tagit upp en älskad hobby. Det bästa för ett par dagar sedan, frun sa spontant hur glad hon är att ha någon att prata med på riktigt igen.

Jag har också förr lyckats med att "hålla mig" i längre perioder, så känslan av att det är skönt att vara nykter är inte ny och jag vet att det kommer sug & bakslag med blixtens hastighet.
Det gäller att hindra benen när de får en order av hjärnan att styra mot barskåpet utan att jag själv är med och bestämmer!?!?
Hur jag ska lyckas klura ut VAD det egentligen var som triggade mig är dock en gåta, jag antar att det kommer att krävas mycket tankemöda, kanske detta skrivande kan hjälpa till med det? Hoppas det.
Mina första riktiga utmaningar kommer nu i December med julbord som ska ätas. jag har inga problem med att behöva ursäkta mig med något svepskäl för att jag väljer alkoholfritt, jag har ju kört nykterhetsperioder förr så folk vet. Mitt problem blir att behöva stå ut med att vara ute till efter midnatt på den efterföljande festen som jag inte kan krångla mig ur. Jaja, det kommer att komma fler och värre utmaningar som min hjärna antagligen antagligen alldeles själv kommer att skapa åt mig. Den har ju som sagt lyckats med fjärrkontroll förr...

Problemet (tror jag) har varit att jag alltid satt en gräns i dagar eller månader och sedan räknat ner och längtat. Efter att gränsen nåtts har jag tänkt att nu ska jag kunna dricka som vanligt folk. Stort feltänk, som de flesta av er redan vet.
Jag har läst mycket i det här forumet under åren men först nu börjat ta åt mig av tankesättet och resonemanget som en del av er har. Tänker särskilt på Berras tråd här som många kloka människor skriver i och jag läser från början. Har kommit 2/3 in i den nu och den hjälper mig mycket i mitt tänk.
Jag har inte satt någon gräns denna gång, inte heller tänker jag "idag ska jag inte dricka", jag är bara så in i själen trött på eländet med att alltid må dåligt både fysiskt och psykiskt.
Sen får vi se hur långt det tar mig.

Oj, det blev mer text än jag trodde, men skönt var det att plita ner lite av det som snurrar i min skalle just nu.

Buzzz

Vi är många som tycker om dig.
Vi är många som vill ha kvar dig i livet.
Vad fint att du är här igen.
Vad fint att dimman har lättat.
Kram

Buzzz

När man trots att liemannen knackat en på axeln och frågat om man har lust att följa med, ändå faller tillbaka?
Det känns faktiskt helt kört när man inte fattar att det måste vara nog nu.
I morse fanns de allra bästa tankarna om att leva sunt i skallen. Det höll till ca klockan sju på kvällen, sedan var det kört...
Fortsätter man för att man har en deathwish???
Nåt fel i huvudet måste det ju vara?
Är bara så satans rädd, och vet inte längre hur jag ska tackla detta. Jag kommer att dö av detta om jag fortsätter, men ändå...
Men, i desperationen känns det ändå bra att få skriva av sig hos er.
Godnatt på er. //Buzzz

och välkommen in i värmen! Du får säkert många kloka svar under dagen från de som vet vad du går igenom. Ville bara säga att det är fint att du sökte dig hit. Hoppfullt! Allt gott / mt

LenaNyman

Skit och piss, vad tråkigt att läsa! Och vad bra att du är här!

Jag tror absolut att det är nåt fel i huvudet på dig. Samma fel i huvudet som vi allihopa har här inne. Att trots dom tråkiga konsekvenser alkoholintaget ger så fortsätter man. Tror visst det kallas alkoholism eller nåt sånt.

Det är självklart att du kan tackla detta. Det finns ett sätt för dig också. Tänk på det du står inför annars. Din egen död. Dina anhörigas förlust och allt djävulskap som den innebär för dom.

Kanalisera din rädsla till en förändring och ett kursbyte. Och vet du? Eftersom jag tror på reinkarnation så kanske du gör det med? Tänk dig att harva på med samma skit i nästa liv som i detta, gudis, det vill vare sig du eller jag.

Jättekram till dig, B. JÄTTEkram!

Välkommen tillbaka Buzz! Det är inte kört! Se till att du inte har möjlighet att dricka kl 7 på kvällen. Hur kommer det sig att du kunde? Jag har misslyckats gång på gång när det är möjligt. Hur goda tankar jag än har på FM så blir det annorlunda på em och om möjligheten finns. Det blir lättare efter ett tag, men där i början särskilt är det så svårt. Har lite samma känsla som du om att man inte alls förstår varför man fortsätter, fast man vet. Och fast man inte vill, men det går att få stopp. Sök hjälp, stryp tillgången, ta medicin... Det går att komma ur. Du behöver bara hitta det som fungerar för dig.

Pantani piraten

Jag känner mig som en egoist.
Jag är inne i en liten kris och försöker peppa mig själv att inte dricka. Jag skriver i positiva ordalag i min tråd men letar i nästa stund efter folk som börjat dricka igen,, allt detta för att skrämma mig själv och för att inte bli en av de som inte kunde stå emot. Jag har ju själv försökt ett antal gånger och trillat tillbaka, men jag försöker att bortse från detta nu, och bara se framåt..
Jag har inte skrivit något här under den senaste fylleperioden som varade från Jul till Augusti. Så jag vill tacka de som skriver även i svåra och onyktra perioder.
Jag har läst hela Buzz,s tråd, och jag fick ångest, precis sådan känsla som jag levt med under många år.
Själv skulle jag aldrig hitta orden under den tiden jag drack..
Tack Buzz för att du delar med dig,
Tusen gånger tack

Buzzz

Så skönt att läsa era kommentarer. Känner alltid en underbar värme här inne.
Tror att jag som första steg ska läsa min egen tråd från början, vet ju hur bra jag mådde under mitt dryga år som jag lyckades låta bli.
Kanske man kan återkalla känslan.

Sisyfos, du sätter fingret på exakt rätt punkt. Om jag bara kan skapa något som gör att hjärnan blir sysselsatt med något annat mellan 17 och 20 på kvällarna så går det bra! Får lägga energi på att tänka ut en strategi.

Det är fruktansvärt att se hur förhållandevis väl jag skrev i går natt, inte en massa stavfel eller konstigheter. Detta trots ca 40-50cl starksprit konsumerad på 2 timmar i kroppen. Ett bra mått på hur tillvand man blivit (igen). Detta skrämmer mig massor. :(
Inte det minsta dålig idag heller, lika skrämmande det, av samma orsak.

Och Lena. Nej, detta elände räcker för EN livstid, inte två hoppas jag innerligt. Varken för dig eller mig, vi har gjort vårt på den fronten hoppas jag! :)

Blev inget alls idag i alla fall. En bra dag.

Natti, natti alla. //Buzzz

PP

Fint att se dig här igen. Minns så väl för tre år sedan när jag hittade tillbaka. Även jag gled efter ett riktigt seriöst försök tbx. För mig be det tre år vidare, precis som du beskriver med stor tolerans och ökande oro för hälsan. Du fanns här då och det gick ju riktigt fint. Fasiken, du var verkligen en av de som fick mig att ladda om, och det gick vägen! Jag har slutat att dricka alkohol. Då var det nästintill en omöjlig tanke...
Några nya snillrika råd kan jag ju inte ge. Gör som sist, men skippa det där med att försöka dricka igen ;-)
Själv hänger jag här allt mindre, men det var att vara aktiv här som hjälpte mig under en mycket lång tid. Läs din tråd. Du var verkligen fint på G..
Ta nya tag, den här gången är du säkert redo att vända för gott!?
Lycka till nu PP

Buzzz

Så djäkla skönt att höra att det går bra för dig!
Vill också tillbaka dit såklart. Känna dom där ögonblicken av lycka och "flow" som man hade då och då.
Lika viktigt som det är att bli påmind om hur lätt det är att åka dit igen, är det att att påminnas att det finns dom som lyckas också. Så, det är med dubbel glädje jag ser att det går bra för dig. :)

Ha det allra bäst PP. //Buzzz

PP

Det tar tid och är säkert olika vad som poppar upp och hur livet i nykterhet ser ut. Inte allt blev för mig automatiskt "flow" men på totalen så blev allt mycket enklare och skönare. Du behöver ju ex. Inte gå runt och vara rädd för hälsan på grund att man dricker för lite.
ok, nu känner du säkert att du befinner dig i diket, men det går ju att komma upp. Vill även tipsa dig om Pi's berättelse i det vidare livet.
//PP

PP

Heueh, berättar även på ett mycket fint sätt om att komma tillbaka efter lång varit drickande. Kanske även det lite söndagslektyr?

Buzzz

Tycker det är så svårt att hitta trådar man vill läsa.
Kan man söka på författare/alias?
Vet du vad deras trådar heter PP? Pi och Heueh alltså?

LenaNyman

Det där jag skrev om dina anhöriga och så, det var onödigt. Man vet det själv så väl, ju, och behöver inte mer av såna påminnelser. Sorry för det.

För övrigt; så trevligt att se dig här i dag igen. Söndagskram på dig!

Buzzz

Tack för att du pekade ut riktningen till trådarna i fråga mt.
Tog inte det minsta illa vid mig av det du skrev Lena, det är ju sant. Så, inget att be om ursäkt för.
Nu blir det lite forum-läsning. :)

Kram på er! //Buzzz

PP

Trådarna heter:
Tredje gången gillt!
Ny här

Mest för att de beskriver hur det är att ta återfall efter lång tid, och hårt drickande. Och naturligtvis att de båda skriver intressanta, bra os.
Ta hand om dig!

//PP

Buzzz

Har läst min egen tråd för att försöka förstå.

Som jag ser det så fungerade det riktigt bra det dryga år som jag hängde här och delade med mig.
Efter mitt fina år slutade jag att skriva här, och efter några månader så var jag där igen.
En dåraktig tanke om att kunna dricka normalt, och sedan ett tre år långt återfall.

Har några (halvhjärtade) försök att sluta bakom mig nu. Men inser att jag måste gå "all in" om det ska fungera för mig.
Mår något helt otroligt dåligt nu, och det känns som om jag behöver skriva här då och då. Om det fungerade förut borde det väl kunna fungera igen? Eller?

Gör ett ärligt menat försök i alla fall, kanske inte dagliga uppdateringar, men då och då i alla fall.
Fick ett boktips i Fenix tråd, så ikväll ska jag läsa "Skål ta mig fan".
Är beredd att försöka allt för att komma tillbaka på banan, alternativet är tidig död, och livet är för fint för att bara kastas bort.

Dag 1 idag. Igen.

Ha en bra kväll alla sköna människor här inne.
//Buzzz

Emma79

Välkommen tillbaka!

Låter som ett bra beslut att lägga av igen ☺️

Ha en fin söndagkväll

/ Emma

Såg ditt inlägg till Tjalle och blev glad att du skrev igen. jag gillade verkligen dig och dina inlägg och sen fadade du ut. Du och Leverjag vill jag minnas. Själv hänger jag kvar. Varken nykter eller full. Och du, du grejar det! Vinsterna kan du. Och förlusterna. Varför gör vi det så himla svårt. Så fort man är sansad vet man ju vad man ska välja.