Tredje gången gillt

439 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Sundare
Tack för stöd, tankar och delande

Måste rätta en sak från i morse; jag har visst kroppsliga symtom. En lätt influensakänsla i kroppen, lite skakig o darrhänt.
Hade en lång dag utan mat igår, tänkte att det berodde på det. (Tvungen hjälpa en sjuk vän till akuten) och idag har jag knäskurat två stora golv så svetten lackat.
Men det är nog en abstinens i botten. Också.
Bra val att göra framåt de närmaste veckorna
Jobba 7.30-16.30 mån-fre
Träna 1 lätt yogapass/v
Köra mitt mindfulnessprogram10 min ett par ggr/v
Äta regelbundet, öva mig på mellanmål/rast
Försöka få ihop minst 5 km per dag (så mkt det går!) i vardagsmotion.
Hitta nån rolig film
- Skratta
Lyssna på en sorgligt Sommarprogram ur SRarkiv - gråta.
Och tack för alla svar o hälsningar i denna min tråd!

Dionysa
Stress?

Ja, det låter som om du verkligen har fullt upp... Vad skulle hända om du tog en time-out? På fantasiplanet!

Sundare
Godmorgon

Sovit som en stock efter viss inledande stress i tankarna.
Tänker mycket och min strategi att skjuta undan tankarna är ofta att göra något för andra istället. Glömma mig själv o mina "problem" genom att fokusera på andra. Jag är en hjälpare i min arbetsvardag. Jag är den stora mamman redo med tröst och stöd för alla som behöver.
Och när jag fokusera på mig själv spänner jag ibland bågen som min göra bättre val-lista här över, tänkte inte sätta målen så högt upp men känner att också detta lilla stressar mig. Får återgå till en dag i taget.
Igår gjorde jag kloka val genom att avstå alkohol, vara aktiv och ta tag i vissa saker jag skjutit upp och som gav mig lättnad när de var över. Dessutom var jag social med nära släkt o vänner.

Sundare
Ikaros

Tänkt fram o tillbaka på din tanke om lite av mycket eller mycket av lite. Vill du utveckla lite mer kring din tanke så ska jag fundera mer.

Ikaros
Hej Sundare

Jag tänkte på min Sambo när jag skrev det där. Hon har massor av engagemang och är ytterst hjälpsam. Det innebär att hon gärna tar på sig ansvar och mindre uppgifter. Som att handla åt någon, hjälpa någon att boka biljetter på Internet, plocka ur min träningsväska, ringa barnbarnen, mm mm
Alla dessa små kortvariga men viktiga uppgifter gör att hon blir trött. Nu har hon inga alkoholproblem men äter gärna väl mycket. Stressen hon får gör det omöjligt för henne att gå ner i vikt, något hon vill.
När jag läste vad du skrev tydde jag ordet lite som att uppgifterna inte var omfattande men är de tillräckligt många kan de utgöra grunden för stress. Och stressen leder alltför lätt till glaset.
Och jag är övertygad om att det är någon "trigger" i ditt liv som du underskattar eller missar. MM är också inne på en liknande tanke. Och då tänkte jag att detta med alltför många uppgifter kunde vara en sådan.
Ja, det var ungefär så jag tänkte.
Vänligen
Ikaros

Sisyfos
Ikaros

Ikaros, klok som en bok 💕. Vi kanske kan lägga till att ha allt i huvudet, inte direkt planera i en almanacka, så har du prickat in mig också. Lägg till lite järnbrist, så har vi utmattning och kanske orsaken till att det gick snett från början,

Sisyfos
Var är du?

Nu var det några dagar sen. Saknar dig!

Sundare
Hej Sisyfos och tack för omtanken

jag är här men min mobil kommer inte längre i kontakt med servern så jag har inte kunnat berätta något om veckan.
Men det har varit en mycket bra vecka eftersom det har varit en vecka av kloka val, väldigt lite ensamhet och noll alkohol. Helgen kommer gå i samma spår för alla alternativ är undanröjda. Kör både med livrem och hängslen just nu och insett att så får jag göra tills jag landat i en längre ihållande nykterhet.
Hoppas du får en fin helg!
Ja det önskar jag alla forumvänner och mig själv, en skön, fin och bra helg. För egen del noterar jag minskad ångest för varje nykter dag som går och ökat glatt humör. Nånstans inuti mig bor en ganska glad o nöjd person, henne vill jag hitta och få fram på nytt.

Sisyfos
Samma mobilproblem

Jag har exakt samma problem dom du ..., både med à och med uppkopplingen. Irriterande! Det har ju blivit en god vana detta forum. Nån som vet vad problemet består i? Verkar inte vara mobilen i sig då min andra mobil funkar.
Önskar dig precis en så fin och harmonisk helg som du beskriver!

Sundare
Server-problem

Ja, nu är problemet åtgärdat, så skönt. Vill ha forumet som en säkerhetslina i mobilen, behöver det!
Vingliga ben, minns ni Bambi på hal is? Då har ni mig. Tack och lov har jag min vapendragare Stampe med mig, maken hjälper mig att räta på ben och rygg så jag tar mig framåt.
I lördagskväll fick jag en kraftfull ångestdipp och kraftig huvudvärk, försökte spela stark o glad ändå för familjens skull då vi för en gångs skull var samlade en lördagkväll för gemensam matlagning och samtal. Men med ett enda reultat: de trodde jag druckit. Jag var "konstig" och för dem betyder det "varning för att mamma/frugan smygdruckit". Insikt som kändes som en knytnäve i magen. Blev rätt kaotisk kväll men den slutade bra. Fick sova med ena dottern, hur stora de än blir är man alltid mamma-barn.
Söndagen var bättre, fylld av arbete och åttaganden. Kanske inte så "kul" men upptagenhet är det bästa skyddet just nu.
Nu tar vi denna vecka.

Sundare
Tisdag morgon

Morgonhimlen var röd när jag åkte pendeln mot jobbet. Ljuset gör mig lättare i sinnet. Kände t o m att jag log, inom mig och ett försiktigt leende på läpparna. Blir gladare och lättare till sinnet när jag nu varit nykter flera dagar i streck. Jag mår definitivt mycket bättre utan alkohol.
Tacksam för varje dag då jag gör klokare val vilket leder till ett sundare liv.
Hoppas ni andra här också har bra dagar, vi som kämpar här behöver återhämtning och kraft för att ta oss vidare.
Sänder här ett <3 till er alla på denna alla hjärtans dag!

AlkoDHyperD
Våren och ljuset ger hopp

För mig både hjälper vetskapen om att vintern ligger bakom oss och att tävlingssäsongen kommer närmare för varje dag samtidigt som det gäller att vara vaksam på "sista-minuten-impulsen: Om jag ska ta ett återfall till innan sommaren måste det vara snart."
Sug har jag bara mitt i en period. Nu var det över två veckor sedan jag drack senast, så det är borta. Kanske är de två helger som kommer är viktigast. Vet inte vad ni andra har för viktiga mål och värden i era liv, men hitta dem och använd dem! Återkom till frågan hela tiden och så fort tanken på hur skönt det skulle vara att flyta bort i alkoholdimman kommer.
I torsdags låg återfallet och lurade. Ska jag handla inför helgen och dra iväg till stugan ett par dygn? Satte mig på cykeltrainern och körde ett intervallpass först. Konditionen usel, men euforin kom också. Den gamla känslan av styrka och oövervinnerlighet. Jag vill en säsong till, vill orka cykla med värstingarna de 18 milen till träningslägret efter påsk. Vill somna med frisk luft i lungorna och vakna med träningsvärk, mycket mer än somna med ångest och hjärtklappning och vakna med darriga händer.
Vilja någonstans är bättre än frukta och fly. Helgen blev nykter.

Sundare
Godmorgon onsdag

vaknat efter en natt av djup, återhämtande sömn. Igår ett träningspass, nummer två i raden efter år då jag endast använt mig av promenader. Fick efter något dygn förra veckan en fruktansvärt träningsvärk som fyllde mig av njutning. Tror det blir likadant nu då det var helt andra övningar igår.
Tränar även andning och meditation.
Samt jobbar och gör mig upptagen.
Läser vad AlkoDHyperD skriver här ovan, håller helt med - vi måste hitta vår värderade riktning och hålla den kursen. Alla andra vägar är avvägar.
Och avvägar är jag trött på. Det är de som gör mig ångestfylld, osäker, sliten, fysiskt och mänskligt nedsatt. Jag vet egentligen mycket väl vad som är min väg men som beroendeperson måste jag kalibrera kompassen oftare. Tänker på Heliga Birgittas bön; "Herre visa mig vägen och gör mig villig att vandra den." Tänker att hon var rätt säker på sin väg, den där Birgitta, men också hon behövde bli påmind om den och även fokusera sin kraft och vilja på att fortsätta den. Värderad riktning är vad jag funderar över denna morgon. Vad har ni i era tankar?

AlkoDHyperD
Ledig dag i värderad riktning...

Sjukgymnastbesök och mathandling innan barnen vaknat, fikafix, löprunda på någon mil, snabbdusch, snabblunch, bilfärd i 150 km/h till skidbacken med de två minsta barnen och fullt ös i tre timmar i solen, hem för middagslagning, röjning i köket efter slarviga tonåringar samtidigt, samtal med familjeterapeut samtidigt med middagsintag ang en av tonåringarna, uppackning av alla skidgrejer, kvällsmat, småplock.....Ja! Allt detta helt i värderad riktning på alla sätt. Nöjd. Och helt slut. Det jag räknade upp är inte allt men jag kan säga att det går i ett utan ens pissepaus (!) när jag sätter igång. Värderad riktning x 100 så att säga. Turbon på och gasen i botten.
Nu ska jag sova.

Hjärnklar
Turbo

Har sina fördelar att ha turbo och framförallt att använda den till positiva saker! Grattis till din dag i rätt värderiktning!!

AlkoDHyperD
I natt drömde jag

Att jag hamnade i ett maniskt skov - är inte bipolär, men en aning hypoman - som resulterade i inläggning på psyket. Kanske rester av den lätt maniska lediga dagen😜. Eller så är det så här man känner sig när man inte har ångest, panik och tankekaos hela tiden...

Sundare
Vit vardagsvecka

Känner mig tacksam och lättad för varje dag som går och avståndet till senaste återfallet ökar. Tänkte skriva sista återfallet vilket är mitt hopp. Men också i ett tillfrisknande kan det hända saker, enligt bland andra min alkoholterapeut.
Just nu har jag en tonåring som inte mår väl så även för hennes skull håller jag mig nykter. Vill inte vara till ytterligare börda och ledsnad för henne.
För egen del ger mig nykterheten fortsatt större glädje och ångestfrihet. Jag tycker betydligt mycket mera om mig själv idag än den där fruktansvärda fredagen för två veckor sedan. Efter återfallet och akuttiden hos min AT.
Känner att familjen är mån att ha mig innanför sin "radar", tänker inte att det är kontroll utan till stöd och hjälp för mig. Livrem, hängslen och skyddsnät. Extra allt för nykterheten och tillfrisknandet.
Önskar mig en fin fredag och er önskar jag exakt detsamma.

MondayMorning
Sundare Önskar dig en riktigt fin helg

Och håll din tonåring nära.
Det är dom som betyder mest i våra liv.
Och dom behöver oss!

Jag tror på dig som jag alltid har gjort.
Och blir så glad när jag läser att du mår bra.

"Your speed does'nt matter.
Forward is forward"

Ikaros
Sundare

Hej
När du tänkte skriva "sista återfallet" hade din hjärna bestämt sig!
Ha en mycket trevlig ny vit vecka.
vänligen
Ikaros

Sundare
Vit vardag väntar

Varit lite krasslig i helgen, och trött, djävulusiskt trött. Tror det är vintern som tar ut sin rätt och alla processer de senaste månaderna.
Kollegan kommer bli sjukskriven på deltid vilket riskerar skvätta över på min tjänst med ökade arbetsuppgifter. Fasar lite för det. Har ju tidigare under två års tid täckt för två personer varför jag till sist sa upp mig och bytte tjänst. Vill inte hamna i det igen!
Noterat ett ökat sug efter både mat och snacks, är ingen söt utan salt böna, läser ju annars en del här om sockerberoende. Men hellre det än alkoholen förstås. Fler som känner igen det?
Tack till Ikaros o MM som hälsat på här! KRam!

Sisyfos
Salt

Jajamän, klart jag känner igen begäret efter det salta. Inte det söta. Och ökat begär efter mat och snacks. Hopplöst! Såg på morgon-tv om yoga i helgen. Såg skönt ut. Kanske dags att börja med nåt sånt. Själen behöver vila och alkohol funkar inte alls till det.
Ta hand om dig! Och jobba inte för två nu. Det går att säga stopp, men ack så svårt!

Sundare
Skjut mig i huvet

Stena mig till döds.
Häng mig!
Familjen kom på mig idag när återfallet var ett faktum. Autopiloten tog över förståndet. Gick till bolaget och...blev påkommen.
Skam är en underdrift. Vill bara dö o funderar t o m på vägar dit. Barnen har ringt släktingar o berättat hur det är med mig. Vet inte hur jag ska klara möta morgondagen

AlkoDHyperD
Dricker du nu?

Eller blev du påkommen innan du hann köpa något?
Hur mår du?

MondayMorning
Sundare

Vi vill inte stena dig till döds. Det finns heller ingen här inne som kan kasta den första stenen!

Men vad hände där, undrar jag?
Nån som såg dig när du knatade in på SB?
Vad tog din hjärna för avstickare, var det bara ett ryck?
Sådana får jag med och det är dom jag måste passa
mig för hela tiden.

Att barnen ringer förstår jag att det känns oerhört tungt.
Men det är deras frustration att dom inte vet
hur dom ska hantera situationen. Men det är kärlek och
oro i grunden.

Du skrev att du kommer få mer jobb nu när din kollega
slutar, fundera på om det är en bra ide?
Känns mer som att en "time-out" från allt skulle
hjälpa dig mer.

Kram Sundare. Fina människa.

Ikaros
På väg

Hej Sundare
Du är på väg emot ett bättre liv.
Men kanske du bör fundera på att göra något riktigt skarpt mot spriten. Eventuellt ta en behandling. Jag skriver detta trots att jag är skeptisk mot många behandlingshem men man får vila där. Och tid att bearbeta sina problem.
Men oavsett detta, fortsätt att kämpa. Du är på rätt väg och dina återfall har inte varit alltför kraftiga.
Sköt om dig så gott det går. Jag känner dig som en själsfrände och en vän som det är gott att tänka på.
Vänligen
Ikaros

Sisyfos
Sundare, inte Skamsen!

Lider med dig, men jorden går inte under. Du försöker, gör ditt bästa och det är svårt att hålka evig nykterhet. Men du kan både lova och hålla att göra fler sunda val än osunda. Det klarar du och då slipper du dö av skam när det inte funkar. Kom ihåg alla nyktra dagar du har samlat ihop. Inte så att de ska acceptera att du är full, men mer att de ska förstå att det inte alltid funkar och att din ambition är att få det att funka. Trägen vinner tror jag verkligen. Men jag är i din sits, jag med. Tycker du att jag ska stenas, skjutas, eller tycker du att man kan ha lite förståelse för att det inte alltid går så bra? Du är Sundare nu, glöm inte det! Kramar!

Sundare
Konsekvens

Ringde min alkoholterapeut och berättade om gårdagen. Att jag efter tre vita veckor gått raka vägen till SB och köpt en flaska sprit och att maken avslöjade mig och även berättade detta för barnen. Hon ser sig nu tvungen att göra en orosanmälan för min yngsta dotter som är 16 år. Jag har stått emot detta då jag typ känner allt och alla inom socialtjänst och vård i regionen genom mitt arbete. Men hon kan inte göra annat då lagstiftningen finns och viktigare än mig är nu dottern.
Sedan ska jag fundera över Antabus tyckte behandlaren. Fasar då alla kontakter jag tar är att blotta min svaghet för folk som vet vem jag är. Tänk om jag bara jobbar med något annat, då hade jag nog tagit hjälp utifrån tidigare faktiskt.
Allt känns så overkligt, är detta verkligen jag, verkligen mitt liv som gått så här illa, så helt fel? Hur blev det så här? Självmedicinering, men sen då?
Familjen är så besviken, mitt agerande förstör ju för alla, jag raserar och förstör, typ ödelägger allt. Skammen ger mig tankar på att få slippa leva. I söndags kvittrade min dotter och uttalade högt hur stolt hon var över vår familj som "inte är som andra". Nu har jag förstört allting.
Är på jobbet men som ni förstår klarar jag inte jobbet - med döende och svårt sjuka patienter - särskilt bra. Min egen ångest håller på att kväva mig.

MondayMorning
Sundare jag gillar inte att skriva detta!

Sundare börjar med en kram och säger igen att jag förstår.

Men din sjukdom börjar få stora konsekvenser.

Läs detta utan pekpinnar, det är från kvinna till kvinna och en mamma till en annan mamma.

Jag känner att du borde (Jag vill skriva MÅSTE men gillar inte ordet) ta en läkarkontakt.
Därifrån reda ut vad som är bäst för just dig.
Jag vill inte skrämma dig men för din egen och familjens skull ta hjälp! Ta all hjälp
du kan få. Du måste ta tag i detta nu. Sjukdomen, är progressiv, det vet du.
Stoppa NU Sundare innan du brakar igenom totalt. Jag hatar att skriva att
jag ser det komma. Du reder inte ut detta själv. Sjukdomen är för långt framskriden.

Jobbet? Ja. Det är ett jobb. Få arbetsplatser vänder ryggen till när man har dessa problem.
Familjen. Ja det är din älskade familj. Dom är viktigast. Jag vet att du är en bra varm mamma som har
dina barn i första rummet. Jag läser det när du skriver.

Det är inte dig felet ligger hos det är sjukdomen. Unga människor har svårt att förstå hur komplicerat det är.
I deras värld: bland annat min egen dotter - för dom är det så enkelt. Min dotter säger: Det är väl bara att strunta i
att dricka? Hur förklarar man för en ung människa? Tilliten kommer igen, men det tar tid. Men det går att bygga upp.

Du har ju även rätt att söka hjälp utanför din kommun, du kan ha låsta journaler.
Gör vad som helst bara du kommer under läkarvård.
Du måste för din egen skull och din familj.

Och glöm aldrig - Du är ändå du och du är barnens mamma.

Sundare
MM

Jag kommer ringa Beroendemottagningen imorgon och boka tid till läkare. Inser att jag måste ha mer hjälp. Jag bor i en liten håla ett par mil utanför en större sjukhusstad så jag kommer vända mig till den centrala beroendemottagningen, inte den geografiskt mest nära mig.
Har berättat för min bror, som grät och var chockad men ville finnas där oftare för mig nu. Jag gråter när jag skriver detta.
Han fann stöd i att tänka att det är en sjukdom. Jag måste för att överleva med mig själv nu tänka ATT det ÄR en sjukdom, inte ett beteendeproblem. Går under av skam isf...
Nu måste jag rusa till ett akutärende. Hjärtat känns som en handgranat.

MondayMorning
Sundare

Du har inget att skämmas för. Absolut inget.

Här inne är vi alla i samma situation.
Vi är alla alkoholberoende. Vi är alla drabbade av denna skit.
Vi har alla gjort bort oss, supit nere oss och vi har svikit våra närmaste.
Vi har oroat dom, förnekat, ljugit.
Och man ljuger och smyger med det för att man inte vill såra dom man älskar allra mest.
Man vill skydda.

Om du ser på oss, tycker du att vi ska skämmas?
Om svaret är nej, varför ska då du själv göra det?

Jag tror snarare på att du kommer gå under av A och inte av skam om du inte bryter nu.
Jag ser isberget komma mot dig. Jag är oroad men jag vet och tror att om du bara får mer hjälp
lär dig att vara öppen om ditt beroende så klarar du det.

Och det blir lättare med hjälp, det är fortfarande inte lätt, jobbet måste man göra själv, men
lite mindre ansträngning är det.

Sidor