av Levande

Så kom dagen när den unga läkaren med sin snälla blå ögon tittade på mig och sa, dina leverprover är inte bra och det är alkoholrelaterat en stund stannade allt av. Jag som alltid lyckats hålla masken tappade allt, kändes så jäkla skönt att säga att jag har problem. Sjukskrev mig en vecka och legat här, läst om alla er som kämpar så det har gett mig kraft varje dag att inte dricka något är nu inne på dag 8.
Så med många små steg skall jag nu försöka räta upp livet igen utan att döva ångest och annat med vin, vilket aldrig gått men man fått en stund ro innan man vaknar med ännu värre ångest.

Levande
mån, 2017-01-23 - 09:48

Sysifos mannen tror jag inte kommer att ändra sig, men insett under året att detta är upp till honom.
Ibland undrar jag om han smygdricker för att jag inte skall dricka upp hans gömma.
Kommer jag lämna honom, kanske blir det så eller så fortsätter vi att leva ihop men isär.
Vet ju att man kan bara förändra sitt liv om man börjar tycka om sig själv och han är inte där.
Jag vuxit under året och han krymper, så får väl fråga mig själv om jag vill ha det så här.
Men just nu är jobbet med mig själv det viktigaste att bygga en trygg plattform sen får vi se.
Önskar er en fin dag och smyger fram på andra dagen det andra året

Sundare
mån, 2017-01-23 - 09:58

Så vackert att läsa dina senaste inlägg och så bra du gör denna resa!
Så oerhört bra för mig att läsa dina tankar om medberoende och beroende och kopplingen till vår skam.
Så bra att vi har möjlighet att utbyta tankar och ta del av varandras erfarenheter genom detta forum. Tack för allt du delar!

Levande
tis, 2017-01-24 - 08:03

Skönt att du är på banan igen, du borde byta namn nu och släppa skammen.
I dag skall jag besöka vårdcentralen vilket alltid är ett äventyr, sist var det en läkare som googlade allt och frågade mig hur länge en stelkrampsspruta varade.
Kan inte säga att jag har förtroende för dem, men är glad att jag är så frisk att jag kan ifrågasätta.
Idag är jag inbäddad i dimma, rundan med hunden var lite som att gå i en dröm allt såg lite overkligt ut.
Önskar er en fin dag

Sundare
mån, 2017-02-06 - 10:43

en liten hälsning och en stor kram till dig som start på veckan.
<3

Levande
mån, 2017-03-06 - 09:35

Tittar in och visar att jag lever och att allt rullar på.
Idag blev jag ofrivilligt ledig, ena dagen tittar jag på snödroppar och nästa blir jag insnöad.
Min lilla skogsväg står inte högst upp på plogbilens lista eller bil det är en jättetraktor som gör denna tjänst.
Följer er alla här och läser ofta men känner att just nu räcker det, har inte mycket att skriva om just nu men livet är gott
Så fortsätter med kloka val och njuter av att varje dag är en seger.
Önskar er alla en fin dag med val som passar er väg

miss lyckad
tis, 2017-03-14 - 13:57

Fint att allt är bra med dig. Undrar ibland hur det går? Ja nu kan man snart inte bli insnöad längre när våren kommer. Ska bli härligt med sol och värme, grönskande buskar och träd. På tal om träd, går du till din ek även vintertid? Kram..

heueh
mån, 2017-03-20 - 09:17

no see. Hoppas du har det bra, Levande, och fortsätter göra kloka val. Allt gott till dig!

Levande
tors, 2017-04-06 - 07:27

Tack för ni tänker på mig❤Allt är bra här och går till min ek.
Har brottats mycket med lusten att strunta i nykterhet och faktiskt testa om det inte går att ta ett glas ibland.
Idiotiska tankar och vet att det skulle bara bära åt ett håll, men ändå är det ibland som en hackspett i huvudet som pickar tills det blir hål i viljan.
Har hittills klarat av att göra val som är bra för mig och letar verktyg för att även i framtiden klara det.
Så nu läser jag här och inser att jag fortfarande bara är i början av min resa
Så kramar från mig till er hjältar som kämpar där ute, så kloka val som gör att vi mår bra tar jag idag med

Pi31415
tors, 2017-04-06 - 08:38

Nej, det går inte att börja försöka ta något glas ibland. Då hamnar man till slut i träsket igen.
Jag har ju gjort detta misstag själv tidigare. Men fördelen är att nu behöver jag aldrig överväga sådana dumheter,
jag kan leva i total frihet från alkoholen.

Njut av våren, ljuset och värmen som vi har framför oss Levande.
Sköt om dig!

heueh
tors, 2017-04-06 - 10:49

jag var faktiskt orolig ett tag där. Hackspetten har jag också känt av till och från, jag hoppas att han så småningom inser att det inte finns något att hämta här och lika innerligt hoppas jag att också du får vara ifred framöver, att du manar fram en vilja som är så hård att han bryter näbben.
Ha en härlig fortsättning på dagen!

Levande
fre, 2017-04-14 - 07:56

Tittar in och önskar er alla en fin påsk.
Efter några veckor med många tankar på alkohol och livet, infann sig ett lugn.
Känns som jag landat i beslutet att jag inte skall dricka och att det inte längre är något alternativ.
Satte mig vid eken och insåg att det är tid att ta tag i de problem som gör att jag vill fly.
Är väl nästa steg för att finna den ro jag söker och att livet är en resa som hela tiden ställer dig för nya utmaningar.
Påsken skall tillbringas med barn och barnbarn, så hoppas få kraft och skratt efter denna helgen.
Önskar er alla en fin påsk och att ni gör kloka val som passar er väg

Levande
fre, 2017-05-12 - 07:34

Full av beundran av alla er som kämpar, kan bara säga att det är värt kampen.
1 år och 3 månader senare är jag på väg mot ett nytt liv.
Fick för mig att jag skulle sluta med nikotin nu, men fick spöket att dansa cancan i huvudet så behåller den lasten ett tag till.
Träffade min läkare i veckan och var enormt stolt över alla prover som var bra.
Men inte får eken vara ifred för det, nu pratar jag om våren som försvann, hur det skall gå när jag separerat.
Men är nykter och stolt för varje dag som jag inte flytt mig själv eller livet.
Så önskar er alla styrka till att göra kloka val som passar er väg

Pi31415
fre, 2017-05-12 - 07:50

Nej alla laster kan man inte skippa. Jag har också följeslagaren nikotinet, det är visserligen beroendeframkallande, men inte sinnesförändrande som alkoholen.
Skönt att höra att nykterheten fortskrider bra för dig. Håller helt med att det är värt kampen.
Hoppas också att det andra problemet (separation?) i ditt liv reder ut sig.

Hoppas också att det blir varmare väder igen, så du slipper frysa vid ekbesöken.
Sköt om dig Levande. Kramar!

Levande
mån, 2017-05-15 - 08:19

När livet rasar på alla plan, spöket och det svarta hålet börjar närmar sig då är det så skönt att kunna återvända hit och hämta styrka för ett klokt beslut.
Eken fått många tårar i helgen, stenen som ligger bredvid fått en och annan spark.
Flyr till jobbet, där kan jag stänga av allt som måste göras och alla tankar på hur löser jag detta.
Men är kanske fel att fly, men använder det för att få andas lugnt en stund och inte fly in i den välkända dimman som lockar nu.
Fundering om ni som har många år av nykterhet bakom er, fortfarande får viljan att fly in i dimman vid kris.
Många tankar från en en trött kvinna vid en ek men bestämt att ta mina kloka val även idag

Pi31415
mån, 2017-05-15 - 08:37

att du har det svårt nu Levande.

Under min 16-åriga nykterhet gick jag igenom några tunga kriser. Visst kom någon tanke på att fly med A, men det ledde aldrig till längtan eller sug. Med lite konsekvenstänk, vad det skulle leda till, motades sådana tankar bort.
För i ärlighetens namn, ingenting skulle kunna bli bättre av att börja gå in i dimman igen. Kortsiktig flykt, som ger mångdubbel ångest.

Livet är tungt ibland. Det är inte lätt att vara människa.

Jag hoppas att det reder ut sig så småningom för dig. Att livet svänger över på den positiva sidan igen.
Många styrkekramar till dig Levande

AlkoDHyperD
mån, 2017-05-15 - 09:00

Jag anar vissa likheter med min egen situation när jag läser dina senaste inlägg. Förlåt om jag missuppfattat för att jag inte tagit mig tid att läsa hela tråden, men det verkar som ditt förhållande varit en bidragande orsak till behovet att fly?
Självklart är letande efter enskilda orsaker att förenkla ett komplext problem, men den man lever med i vardagen spelar en stor roll och är intimt sammankopplad med upplevelser av förståelse och att vara älskad och värdefull för den man är. Känslomässig spegling, samhörighet, kontakt, så nödvändiga för att känna sig levande och så själsdödande om de saknas. Och visst är upplevelser ensamhet en stark trigger för flykt.
Jag står inför en skilsmässa efter 29 år och fyra barn tillsammans. Tanken har funnits mycket länge, men jag har tankat samhörighet och glädje tillsammans med vänner och tänkt att jag håller ut så länge jag kan, för att inte såra och väcka min egen skuld, och i föreställningen om att vi måste fortsätta leva ihop för barnens skull.
Men efter mina återfall har jag börjat kartlägga vilka känslor som triggat dem. Belutet om skilsmässa togs när jag förstod att min nykterhet är i fara så länge jag befinner mig i den här relationen. AA har aldrig lockat mig, men de olika stegen har sina poänger. Att se vilka behov som inte blir tillgodosedda och följa sin inre kompass, värdera relationer, vilka energitjuvar finns det, vad sänker mig?
I min egen kris ser jag en ökad styrka och beslutsamhet gällande fortsatt nykterhet. Genom att välja mitt eget välbefinnande ger jag mig själv signaler om att jag är värd omsorg. Den självdestruktivitet som präglat mitt drickande är inte längre lockande.
I krisen krävs fullt fokus och all kraft jag kan uppbringa. Inget utrymme för energislukande och skambeläggande återfall.
Ansvarsbördan har ökat och skulle kunna få mig att söka lindring i dimman, men ansvaret för barnen är så mycket viktigare att längtan efter flykt blir en icke-fråga.
En kris som uppstår ur en vilja till förändring, sprungen ur längtan och behov som kommer från hjärtat, en sådan kris (upplever iallafall jag) stärker.
Kanske är det så även för dig, Levande?

nystart
mån, 2017-05-15 - 09:23

Jag hoppar in trots att jag inte läst hela tråden men vad AlkoDHyperD skriver är så bra. Jag skulle nog klassa mig själv som medberoende till en fru som lever med känslorna utanpå kroppen, ena sekunden kan hon vara hur glad som helst för att i nästa helt tappa fattningen för minsta lilla grej. Jag som är hyperkänslig klarar ofta inte detta (iallfall inte historiskt) och tar det mycket mer än jag borde och ofta slutar detta med att jag dövar med flaskan. Med insikt så har anledningen till att jag startat dricka igen efter nyktra perioder att jag helt enkelt inte klarat av att leva med min fru utan att kunna fly ner i flaskan, med flaskans hjälp kan jag ignorera känslorna jag har och jag klarar av det. Detta leder till ett bättre förhållande då min fru mår bättre också eftersom jag inte trar notis av hennes eskapader.

Efter hennes pappas bortgång så har hon lugnat ner sig avsevärt och även jag börjar känna ett större lugn. Han var narcissist, kontrollfreak, alkoholist och rent av djävligt elak stundtals. Min fru var medberoende till honom och jag sedan medberoende till henne. Nu har jag dock kommit till insikt att jag inte kan fly ner i flaskan längre då jag helt enkelt inte klarar det längre. Om det slutar med separation så måste det väl ända vara bättre för barnen än att jag super ihjäl mig i min strävan efter att härda ut?

Just nu känns det dock bra och jag hoppas att jag ska klara av att både sluta dricka och klara av att leva med min fru som jag älskar och som är kvinnan i mitt liv.

miss lyckad
mån, 2017-05-15 - 12:56

du har stöttat många på forumet, även mig när det har svajat. Nu är jag i en situation då sambon säger att han vill fortsätta dricka, förmodligen "socialt". Jag vill inte vara med på exprimentet, då utgången, kanske långdraget slutar på ruta ett. Jag vet inte varför vi skulle tro att någon kan ändra sitt beroendemönster till att icke vara beroende? Jag har tänkt separation för egen del. Har förstått att du har tänkt att separera?..Jag har haft dig som förebild när det gäller att vara stark i ett förhållande där två är beroende. Du har klarat dig mycket bra...<3 Tänk tillbaka i tiden när det var som värst.. Vem vill tillbaka dit? Det är där vi hamnar och ofta ännu värre..Varm kram <3 .

Levande
mån, 2017-05-15 - 21:08

Tack för er omtanke, det stöttar mig ännu mer till kloka beslut på denna väg.
Att själv sluta dricka samtidigt som ens partner väljer en annan väg, kan vara ett helvete men gav mig styrka och nu är vi där våra vägar delas.
Det är med sorg jag lämnar honom och med rädslan att han kommer falla längre ned.
Men som sagt han var en stor anledning till att jag föll ned i hålet och för att aldrig mer hamna där så måste jag göra detta.
Idag har jag gått i skogen i timmar och hämtat kraft, så ikväll känns det ett lugn i kroppen och knoppen.
Så ännu ett steg för mig och mitt nya liv, vill tacka er för era kloka ord som hjälper mig att jaga bort spöket❤