Eller entligen vet jag det.
Min man dricker på helgerna och semestern. För mycket och för ofta. Tycker jag. Han håller inte med.
Jag har två barn med honom. Å det är hemskt hur 8 åringen lärt sig läsa av honom. Å han vet hur han ska behandla pappa när han är sådan.
Har gråtit , bönat och hotat alldeles för länge. Flyttat gränserna hela tiden.
Men frågan är när räcker det? När går jag? Vad händer då med mina barn? Måste de vara med honom på helgerna då ? Fasa.
Jag har ju funnits där som ett skyddsnät för dem.
Känner mig så ledsen!

Margaretavilhelmina

Det kan vara som mulletant skriver. Det kan också vara så att din man har en förhoppning om att kunna börja att dricka lite i sociala sammanhang. Och att han ville testa dig, om du tycker det är ok att han börjar ta en öl ibland.

Jag, och flera andra här på forumet, som har lång erfarenhet av alkoholism då vi utvecklat det själva, är övertygade om att det inte går att bli en "normalkonsument" av alkohol. Om man en gång utvecklat ett beroende och sjukdomen alkoholism, så är det ett livslångt tillstånd. Man kan hejda den genom att helt sluta dricka, men aldrig bota den med viljans kraft och försöka bli en småkonsument av alkohol.

Om din man har denna förhoppning, så har han inte slutat med alkoholen, utan gör bara ett uppehåll. Det är jättebra om ni kan prata om detta, för har han varit vit så länge så finns det goda möjligheter för ett fortsatt nyktert liv om han kommer till insikt om att han inte kan bli en normalkonsument. I synnerhet då han avstod ölen när du sa ifrån.
Även om situationen blev pinsam, så tyder resultatet på att det finns goda möjligheter för fortsatt nykterhet för din man.

Hoppas det går bra för er.

Annher01

Förstår nu lite bättre/ testningen med att bara ta en öl?? Det hände i somras med en husvagnsvecka på Öland? Grannar vi träffade där som ville bjuda å bjuda/ å jag nej åter nej/ men jäkligt jobbigt för mej/han tog mot två öl och tyckte vi skulle ta varsin jag nej det funkar inte/nolltolerans/jag drack heller inte en lättöl ens med honom/ d gjorde jag första året ett glas vin när vi var ute å käkade/ men nu avstår jag helt om d krävs?Har inge erfarenhet av alkoholism tidigare/ har ej gått nånting utan lär mej mycket av er här på forumet?Tack

Nettan 47

Nu har jag kommit långt i mitt medberoende, men det är inte lätt.
Ex mannen o jag bor kvar tillsammans i vårt hus

När jag bad om skilsmässa så floppade han helt ut. Drack ännu mer och blev våldssm som han aldrig varit mot mig. Varit mycket rädd att han skulle skada mig.
Han har minskat på drickandet, men det gör han bara för situationen. Får se hur länge det varar. Hur har ni det i relationer och ev separationer.

Välkommen hit till forumet! Här kommer du säkert hitta stöd från andra med liknande erfarenheter. Ibland tar det tid innan diskussionstrådarna kommer igång, hoppas du har tålamod. Ett tips är att du skapar en egen tråd, då blir det lättare för andra att följa just dig. Det gör man genom att klicka högst upp till höger på "starta ny forumtråd".

Jag får ont i magen av att du beskriver att din ex.man har blivit våldsam som han inte blivit förr. Det är ju tyvärr så att det finns en ökad risk för detta när alkohol förvränger tankar och känslor. Längst ned här finns lite information om hot och våld: https://alkoholhjalpen.se/karta. Jag vill också tipsa dig om att det är bra att ha en säkerhetsplan ifall nöden skulle kräva det. Det kan exempelvis vara att du på förhand gör upp en plan att om han är aggressiv att du tagit kontakt med vän eller släkt dit du kan åka för att övernatta. Eller om du tar in på hotell eller vandrarhem. Det kan också vara att prata med någon annan, ex granne, så denne är insatt i läget och kan vara extra observant.
Kontakta gärna Kvinnofridslinjen och prata med dem, de är mycket kunniga inom detta.

Ta hand om dig så länge och jag hoppas att du inom kort kommer att få leva ett tryggt liv i ditt hem.
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet