Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Spöketimig

Ja nu håller vi i det här?
En ritkigt god jul till dig❤️

Skillnad

Huset fullt vill jag lova ? Kan jag få låna några släktingar av dig ?? Älskat jul med många runt dignande bord och hoppas det blir så igen i framtiden. Nu blir vi få, väldigt få, men det får gå.

Tack för hälsningar! ? En extra julkram till dig, Skillnad, den behöver du.

I går kväll blev jag ensam en liten stund med vin lättillgängligt. Tankarna hann fara runt: "Ska jag eller ska jag inte?". Hade visserligen inte kunnat bli mer än max två glas, men ändå... Som tur var vann Nej-sidan. Tänk så sjukt ändå att jag ens tänkte på alternativet. Känner ju mig ganska säker i mitt beslut. Frestaren är stark, men... ?= 0 ✔

Nu håller vi i det här! ?❤?

Så glad jag blir över att höra detta, bästa Skillnad. Hoppas att dina mörka tankar har fått backa lite till.

Önskar dig en fin fortsättning på helgen! ♡

...jag har smygdruckit! Under självaste juldagen lyckades jag på några minuter hälla i mig ett par folköl när ingen såg. Den där jä--a förba--ade tillgängligheten! Har så svårt att motstå den.

Löjligt, kanske någon tycker, ett par 3,5:or, är det något att tjafsa om? Ja, faktiskt, den där ljuvliga känslan när alkoholen sprider sig i kroppen hann jag uppleva en kort stund och är nu rädd för vad den ställde till inför framtiden. Skyndade mig dessutom att hämta mina lugnande mot panikångesten, så att effekten kunde förstärkas. Ni vet, Benzo + alkohol... En bra kombo - eller inte...

Ingen annan märker något, förstås, så jag lurar bara mig själv. Är så himla besviken! Som tur är blir det nog inte mera i dag, men om tillfälle ges, törs jag inte lita på mig själv.

Jag, som tyckt att det varit hyfsat enkelt, och försökt att peppa andra...

Skillnad

...mitt salt HALT!

Låt det bli allt. Det finns ingen bot bara bättring. Släpp taget om viljan att ha, ta och få, släpp inte in!

Jag är din kombo, glöm inte det min vän. Din vante, din tröst, en osynlig röst...

...sch. Det är bra så, nu, ta inget, inget mer, så fortsätter vi vidare vi...

Det där behövde jag höra. ♡ Känns lite som en överreaktion nu, men jag blev verkligen exakt så besviken som jag skrev. Tänkte först inte berätta, men det är ju just sådant här forumet är till för.

Har mått dåligt sedan i morse, är ordentligt trött och slut efter tre dagar med huset fullt. Inget försvar, men kanske en förklaring. (Skulle självklart inte velat byta bort dessa glädjefyllda dagar.) Några är fortfarande kvar, men lugnet har ändå börjat sänka sig. Saknaden efter alkohol och rus blev plötsligt påtaglig, mycket starkare än på länge.

Självklart tar vi nya tag, jag tror och hoppas att detta var en parentes. Tog ju ingen fylla. Blev inte ens berusad, bara jädrigt skrämd och skamfylld!

Kram till den som liksom jag vill ha och behöver en! ♡♡♡

... känns nu avlägsen. Särskilt tankarna som kom. Tänker att det var en prövning som jag skulle igenom. Tackar högre makter - eller mig själv? - för att den i så fall blev mycket lindrig.

Nu har jag i alla fall inget sug, men är fortfarande rädd och förvånad över det som hände. Hur mycket jag än har läst om att många trillar dit och ger efter förstod jag nog aldrig att det skulle ske efter bara fem veckor. Har ju känt och känner fortfarande mig helt övertygad om att jag fortsätter mitt liv som nykter.

Inom mig känns det som att jag utmanade det hela när jag var som mest sårbar och det dessutom inte fanns starkare dryck i närheten, en slags broms mitt i allt. Det har det gjort tidigare, bland annat vin och starköl i lördags, och då tänkte jag inte ens tanken. Det var som att ett par folköl inte var någon fara, speciellt när det inte fanns flera. Analysen kanske haltar, men jag tror att det undermedvetna agerade så.

Nu lämnar jag dock det tack och lov lilla snedsteget bakom mig och fortsätter på den helvita banan. Ska jobba i mellandagarna och nyår blir lugn och nykter.

Kram från en ödmjuk, lite tilltufsad men ändå rätt så stark Vinäger

Det är den jäkla adjävulen som gör entré , titt som tätt. Bleknar med tid i sin framtoning. Är själv inget proffs på att hantera den, men tragglar vidare mot den frihet, jag vet väntar där framme. Kram

Känner mig trött, ledsen, nere - totalt orkeslös! Vill bara gråta...

Tänker på alkohol hela tiden, åker en omväg för att inte passera systemet, sitter på händerna för att inte leta folköl och mera Benzo. Som väl är har mannen fortfarande nyckeln till flaskorna.

För bara några dagar sedan var jag glad, stolt och hjälpte till att välkomna och peppa många andra här. Nu vill jag helst inte kliva ur sängen. Jobbar - och det funkar - men redan på hemvägen kommer de destruktiva tankarna.

Är som sagt helt slutkörd. Kopplade det först till alkoholstoppet, men tror inte att det är så. Däremot har jag länge tagit till alkohol när livet (inte minst vad gäller arbetet) blivit övermäktigt. Där finns den stora skillnaden.

Har, som jag berättat tidigare, ett arbete med mycket ansvar och där en del obekväma besked måste tas och ges till medarbetare. Tack och lov drog jag tillbaka min chefsansökan, annars hade jag haft ännu mera jobbansvar nu. Är nog dags att tänka på mig själv, annars kommer jag inte att orka.

Oj, vilket dystert inlägg det blev, men tyvärr är det precis så jag känner just nu.

Ha det gott alla kämpar och håll gärna en tumme för att jag tar mig igenom detta.

Snart 50

Håller tummar och tår att du tar dej igenom detta. Du verkar vara så stark o övertygad i ditt beslut, jag tror på dig. Döm dig inte för hårt...Rom byggdes inte på en dag.
Kram

Skillnad

...att göra och vara...den vi vill vara, för att komma till den punkt där det till slut är lätt. Mitt i en förändring svajar vi. Balansera min käraste, balansera och du får balans ❤️

Skillnad

Tack för fina ord hos mig! Tillåt dig att vara utan prestation ✨

Era ord betyder mycket. ♡ Att känna att det finns de som bryr sig - några som vet hur läget är. Hoppas snarast på en förändring inom mig. Kram till er

Spöketimig

När man inte vet vad man ska skriva som pepp och stöd så kan ibland en cyberkram iallafall vara ack så välment❤️Kram och heja dig