av Mirabelle

Jag har hållt till i min tråd i forumet där man reder ut ifall man dricker för mycket eller inte, och det vet jag nu att jag har gjort. Igår kväll fick jag grepp om mängderna. Jag räknade ut att jag har druckit dubbelt så mycket som jag trodde under senaste tiden! De där boxarna är livsfarliga... Jag är iaf inne på min 14:e nyktra dag nu, och redo att hålla det här, på allvar! Kram

Mirabelle
ons, 2018-03-14 - 18:45

Jag lovar, jag ska infinna mig hos läkaren och berätta precis hur det är att vara jag. Sedan får hen helt enkelt hjälpa mig. Jag dividerar förstås med mig själv hela tiden... Är det verkligen nödvändigt... funken kanske går över... Jag har ingen tid att slösa på onödiga läkarbesök... Men nej. Jag har bestämt mig. Det är dags att få må bra, inte bara överleva. Att ta klivet in på vårdcentralen är första steget. Det ska jag ta. Kram på er <3

PimPim
ons, 2018-03-14 - 19:02

Och lycka till hos läkaren!
Tror det är bra att bara komma dig och glöm inte ta upp det här med hormonerna också!
Stor kram ?

Mirabelle
ons, 2018-03-14 - 19:07

Absolut ska jag ta upp det här med hormonerna nu när jag blev medveten om den aspekten! Vilken tur att jag snubblade över ditt inlägg PimPim :)

Mirabelle
tors, 2018-03-15 - 22:20

Jag läste i Emma79s tråd om att bli mer öppen och social av alkohol... Det blir inte jag. Jag är en sån där typ med mycket sprutt i till vardags. Lättillgänglig, pratsam, öppen, rätt intensiv. Jag bjuder på mig själv. Om det är en bra idé eller inte brukar inte visa sig förrän efteråt. Skogstokigt yrväder har jag blivit kallad. Nåväl, med alkohol i systemet blir jag helt tvärtom. Inte blyg direkt. Jag stänger av. Blir tystlåten, stillsam och ointresserad av socialt samspel. Trög. Rörelsemönster, kroppsspråk, talet... allt saktar ner och blir mer återhållsamt. Personlighetsförändringen är omedelbar. Jag måste inte vara berusad. Konstig reaktion egentligen, nu när jag tänker på det. Brukar man inte dricka alkohol för att bli litet mer vågad och i gasen? Fast jösses vem vet hur det skulle sluta... Jag skulle förmodligen gå upp i atomer ;)

Fått nog
tors, 2018-03-15 - 22:23

Omtänksamma snälla Mirabelle tänker på dej nu när du mår dåligt. Kanske har du som jag använt alkoholen som medicin. När det inre trycket blir för stort har det lättat något med några glas vin. Nu när vi inte tillåter oss att dricka ligger ångesten på en konstant hög nivå. Det finns ingen människa som klarar att leva så i längden. Hoppas att du får bra hjälp nu! Kram från en vän.

Mirabelle
tors, 2018-03-15 - 22:59

Vad roligt att du tittar in hos mig :) Tack för din omtanke. Det värmer verkligen! Ja, jag tror som du säger, att jag har använt alkoholen som medicin, bara för att orka med livet så som det har sett ut. Nu är allt på det hela taget rätt bra. Jag har kommit förbi flera stora stressfaktorer, eller stress är för snällt uttryckt... det har handlat om värsta typen av långvarig känslomässig tortyr, inte vanlig hederlig stress. Jag har gjort en del förändringar av livet också, som ger större möjlighet till återhämtning. Bytt till en arbetsplats nära hemmet. Ändrat schema så att jag får en jämn dygnsrytm och arbetsbelastning. Lagt över mer ansvar för familjens logistik på mannen. Fått igång riktigt bra former av särskilt stöd för barnen i skolan, så jag slipper vara oavlönad speciallärare under all min vakna fritid. Nu borde jag ju må bra. Men nej, jag är sjuk i själen, och det var nog rätt länge sedan jag blev det. Det blir bara väldigt tydligt nu. Och jag lyckas inte klösa mig upp ur mörkret på egen hand :/ Men bara jag får rätt hjälp och blir frisk, så finns det ju himla bra förutsättningar att jag kommer att må superbra :) Nu när livet är lättare och jag tar hand om mig själv :)

Odette
tors, 2018-03-15 - 23:09

Vilken älskvärd människa du är.. jag läser dina rader.. känner igen så mycket.. lider med dig men samtidigt är jag inte orolig för dig... det finns en styrka hos dig som jag sällan skådat... beundransvärt .. jag hoppas du får den hjälp du behöver fina du.. jag finns här om du har lust att bolla... mycket av det du skriver stämmer in på tant Odette ;). Varm kram till dig❤️

Mirabelle
tors, 2018-03-15 - 23:23

Jag känner igen mig mycket i din tråd också Odette. Vi är nog samma skrot och korn du och jag <3 Vet inte om det är styrka du ser, kanske mest tjurskallighet och förmågan att göra mig dummare än vad jag är för att stå ut när livet lever rövare. Om man vägrar fatta vidden av en katastrof så drabbar den inte lika hårt... Kom ihåg, bara det vi har rakt framför näsan existerar. Inget annat. Världen kan rasa runt öronen på oss, och vi är lyckligt ovetande. Frånvaro av abstrakt tankeförmåga gör att vi inte kan föreställa oss andra situationer än den vi är i just där och då. Imorgon finns inte. Om en timme finns inte. Glöm inte att öva på att vara korkad! <3

Vinäger
fre, 2018-03-16 - 07:43

Läser att du är på rätt väg, Mirabelle. Önskar så att du kommer fram och får känna att du är tillräcklig med det som är. Det verkar som att du verkligen har gjort rätt vad gäller det praktiska och påverkbara, både vad gäller jobb och familj. Och tagit hjälp! Mer kanske är svårt att göra just nu.

Ta emot hjälpen så förutsättningslöst som du kan, släpp ännu mer runt omkring dig, försök vara lite egoistisk.

Önskar att hjälpen utifrån får börja göra dig frisk inifrån. Det är du så värd, fina Mirabelle! ♡ Kram

PimPim
fre, 2018-03-16 - 08:53

Jag tycker det är fantastiskt att du tagit första hjälpen av vården nu. Jag ser dig framför mig i vad du läser att ditt liv gått i 110 hela tiden och att du bromsar upp dig själv med alkohol tyder bara på självmedicinering. Du har gjort vad du kunnat kan men det räckte inte som du skriver och därför är det så skönt att du tagit HJÄLP!

Jag blir också lugnare av alkohol! Känner mig mer fokuserad efter 1-2 glas tyvärr, men min dilemma är att det aldrig stoppats där utan nästa nästa och nästa glas pimplats upp.

Min partner vill att jag också ska göra det för jag speedar rejält i min hjärna. Jag har inte ens ro att sitta still och kolla på en hel film om jag inte haft vin i kroppen. Det finns alltid något annat man kan göra som tvätt, disk och allt annat evigt plockade i hemmet.

Ta hand om dig ❤️ Kram

Mirabelle
fre, 2018-03-16 - 21:10

Jahapp. Då har jag varit föremål för det årliga utvecklingssamtalet. Prestation = högsta möjliga nivå. Lönepåslaget hamnar där det hör hemma. Hos mig.

Känner ett antiklimax. Vet inte varför. Eller jo... Nu skruvas förväntningarna upp ännu mer. Och jag kommer att leverera vare sig jag vill eller inte :P Dessutom ska man ju visa att man utvecklas och blir bättre hela tiden... Nå, hur gör man det med högsta möjliga nivå som utgångspunkt? Går man vidare till den omöjliga nivån? Anses man stagnerad i sin perfekta förträfflighet och blir utan lönepåslag i framtiden? "Jojo, du presterar perfekt, men det gjorde du ju även förra året. Ingen förbättring. Tyvärr. Ditt lönepåslag går till stolpskottet Berra som lärde sig knyta skorna under året som gick. Stor förbättring där. Utveckling premieras. Fortsätter inkompetente Berra passera milstolpar i den här takten så har han direktörslön den dagen han klarar av att formulera en begriplig mening svart på vitt." Jävla Berra.

Imorrn ska jag träffa två gamla vänner från högskoletiden. De är egentligen de enda vänner jag har kvar i Sverige. Alla andra relationer rann ut i sanden under våra år utomlands. Och jag har inte haft ork, tid, engagemang nog att knyta nya vänskapsband sedan återflytten. Vi ska ut och äta tillsammans. Jag vet inte än om jag orkar låta bli vinet. Bäst att sova på saken.

PimPim
fre, 2018-03-16 - 22:05

...bästa lönen på jobbet! ✨??✨

Helt enkelt! Hur är det med självförtroendet? Du är bäst på det du gör och tillåt dig vara BÄST!
Vi i Sverige är så inpräntade i Jantelagen och till vilken nytta?

Bra jobbat tjejen! Wohooo! ❤️

Mirabelle
lör, 2018-03-17 - 13:33

Jag orkade inte. Eller mer, blev tagen med byxorna nere, trött och oförberedd. Svågern dök upp från långtbortistan igår kväll. Han skulle visst bo här över helgen. Svågern med psykisk ohälsa och sju miljoner tvångstankar. Missförstå mig rätt. Jag älskar människan. Jag är inte överdrivet förtjust i hur makens fokus goes "zoooooom" på lillebror och lillebrors behov. Det finns fortfarande en stor familj med rätt avancerad logistik, diverse särskilda behov, enorma mängder städ, tvätt, matlagning och städ att ta hand om... Nåja, upp ur soffan chop chop. Svåger behöver mat. Vi gick ut på restaurang, för alla våra telningar hade ätit upp vad som fanns i huset. Jag drack ett glas vin på slentrian. Som inte var gott. Sedan en cider. Den var god. Det räckte. Jag sov i tolv timmar på mitt lugnande rus. Vaknade alldeles för sent med ångest. Hur ska jag hinna göra allt som måste göras denna helg? Själv dessutom. När nu maken är upptagen med lillebror och sju miljoner tvångstankar...

Vinäger
sön, 2018-03-18 - 09:33

Fy sjutton vad jobbigt det låter. Bra att barnen ätit upp maten, så att ni kunde gå ut och sätta er vid dukat bord och njuta av något gott. Slippa diska. Strunt i alkoholintaget, verkar inte vara ditt största problem just nu. Missförstå mig rätt, klart att du ska vara på din vakt, men lägg inte sten på börda, som det så fint heter. Skönt att du fick sova iaf.

Kan du inte få din man att ta lite mera ansvar nu? Just nu. Han måste ju märka att du inte är i form. Och trots allt är det hans bror. Fint med omhändertagande av lillebror, men inte på bekostnad av fruns mående.

Säger som du, kanske inte så mycket pepp, bara en snabbanalys.

Fina du, hoppas att du orkar de sista timmarna innan det blir lugnare igen. ♡ Kram

(Pssst! Läste dina ord om barnkalas i Odettes tråd. Snacka om att det kunnat vara jag som skrev. Har också en hel drös med ungar och när de blev äldre var en lättnad att slippa alla partyn.)

PimPim
sön, 2018-03-18 - 10:34

Hur går det för dig och familjen?

Jag hade flippat om någon bara kommit så där och jag inte förberett mig på det. Hjärnan var ju inte inställd på det och då flippar den gärna ur och måste programmera om sig vilket tar energi! Man kan bli helt slut!

Hoppas detta inte sugit ut musten ur dig totalt!

Kram PimPim ❤️

Mirabelle
sön, 2018-03-18 - 10:55

Det stör mig verkligen hur maken blir tonåring på nytt när han umgås med lillebror. Lillebror är inbiten ungkarl, med helt egen livsrytm, oförmögen att anpassa sig till andra. Men min gubbe har verkligen ingen ursäkt. Han är familjefar och make sedan många herrans år. Han vet mycket väl att det inte funkar att bara drälla runt och softa en hel helg och lyssna på musik, utan att göra ett skapande skrammel, medan alla "måsten" läggs på hög och blir ett oöverstigligt berg. Men han glömmer. Suck. Nu tänker jag iaf dra nytta av den extra muskelkraften som besöker oss. Make och svåger har EN uppgift denna helg. De ska åka till tippen med grejer som maken slängt ut på verandan för att slippa ta hand om. De kommer att försöka smita undan, precis som tonåringar... "Jajaja vi SKA, sen..." och så hoppas de att man ska glömma. Men näppeligen. Här glöms inte. Jag kan minsann också vara enkelspårig.

Jag snubblade nyss över en TV-kanal där ämnet var den dynamiska självbilden, grit och framgång. Där togs de olika färgerna på personlighet upp (referens: Omgiven av idioter). Jag inser, återigen, att jag är röd... så röd... och hemma är jag omgiven av gula och blå personer. På jobbet är jag omgiven av gröna personer. Bristen på självständighet och målorientering gör mig galen. Vad jag ska göra med den insikten vet jag inte riktigt, men det förklarar en hel del av frustrationen jag känner alltid jämt och hela tiden. Jobbmässigt har en slags långsiktig plan vuxit fram... En plan som kan landa i att jag får köra mitt eget race frikopplad från alla dessa gröna människor och nödvändigheten att lyckas motivera och dra dem med sig mot målet. Organisationen är under förändring just nu. Spelar jag mina kort rätt och säljer in idén så kan jag skapa en helt ny roll. Annars kan jag faktiskt lämna tryggheten med en fast anställning och börja frilansa. Behovet av folk som mig är skriande, så det blir inga problem att få uppdrag. Däremot innebär det klivet förmodligen ett visst inkomstbortfall. Därför väntar jag och ser om det går att både få kakan och äta den när nu organisationen görs om under det kommande året.

PimPim
sön, 2018-03-18 - 11:32

... för att du lyckas sälja in din idé. Du kan skriva övertygande och då har du säkert talets förmåga också! ??✨

Och nyttja karlarna till det tyngsta arbetet. Det är ju kanon!

Ha en skön dag! ?
Kram ?

Mirabelle
sön, 2018-03-18 - 12:17

Samma karlar som just slank genom dörren, för de kom ju på något roligt de bara måste hinna göra medan svåger är på besök i huvudstaden. Behöver jag enns säga att detta roliga inte var tippen? Jag (numer självutnämnd världsmästare i enkelspårighetens konst) fångade dem i flykten och påtalade att löften ska hållas. Jamen, det hinner vi ju inte nu... Det får bli sen i så fall... Sen. Vilket underbart non comitted uttryck. Mycket användbart för den som vill lova, men undvika att leverera. Jag riktade onda ögats fulla kraft mot maken. Männen blev skitirriterade och drämde igen dörren efter sig. Nå, de tog iaf ungarna med sig på sin rolighetseskapad/undvikandestrategi.