Tredje gången gillt

Jag har som alkoholberoende, eller tydligare som alkoholist, tidigare haft två långa uppehåll från alkoholen. Första gången var uppehållet tre år, andra 16 år. I slutet på båda dessa uppehåll hade jag tankar kring att kunna börja dricka under ordnade former, alltså någon enstaka gång och då med rimliga mängder alkohol. Detta var förmodligen en slags längtan efter att slippa vara alkoholist, att istället få vara "normal" (vad nu det är). Bättre kanske att säga att man ville få uppleva att vara en icke-alkoholist. Självklart har detta inte fungerat annat än en kort tid i början. Sedan har det spårat ur med alldeles för mycket drickande.

Karaktären av mitt drickande är att jag är periodare. Och det beror på att jag dricker såpass våldsamt att jag inte orkar dricka hela tiden. Perioderna varar några veckor, med kvällsfyllor under vardagarna och rejäla fyllor på helgerna. Eftersom jag inte vill dricka byggs en kraftig ångest upp, som dämpas av alkoholen, men som släpps lös ungefär som när en fördämning brister när jag slutar dricka. Sedan mår man väldigt dåligt. Men man återhämtar sig långsamt, och får tillbaka självförtroende och styrka. Då kommer "suget" och längtan efter alkoholen, och man ramlar snart dit igen i en ny period.

De två långa uppehållen som jag skriver om i inledningen har båda föregåtts att ett kraftigt och negativt destruktivt drickande, som kan liknas vid ett nästan livshotande självskadebeteende med alkoholens hjälp. Ja, nästan som en längtan efter att få dö med alkoholens hjälp. Men när man överlever kommer abstinens och ångest av obeskrivlig styrka.

Nu har jag åter igen haft en period med drickande, där det till slut blev ett sånt här sjukt destruktivt drickande. Jag mår till följd av detta fruktansvärt dåligt.

Min stora önskan är nu att få kraft och styrka att för tredje gången bli fri från alkoholen. Och nu för gott.
Ja, jag vet att man inte ska sätta upp långsiktiga mål, utan ta en dag i taget.

Jag har flera gånger varit inne och läst på Alkoholhjälpen. Ett fantastiskt forum tycker jag. Så många nyttiga och tänkvärda saker är skrivna här.
Jag tar själv nu steget och börjar skriva här. Förhoppningsvis kan det vara en hjälp när suget så småningom kommer smygande.

Och en sak har jag förhoppningsvis redan bidragit med: Inte ens 16 års uppehåll kan ta bort alkoholistfasonerna ur kropp och hjärna.

Mvh
Pi31415

I 2,5 år har jag varit nykter och fri nu i slutet på november.
Jag är nykter i dag, och jag kommer att fortsätta att vara nykter.
Dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år.

Nu under hösten har jag verkligen fått testa hållbarheten för nykterheten. Mycket tungt och stressigt på jobbet, personliga motgångar på ett par plan/områden, samt nära anhöriga som varit sjuka. Detta har inte påverkat eller äventyrat min nykterhet. Visst har beroendehjärnan smugit in frestande tankar ibland, men dessa har lätt kunnat avfärdas med sunt förnuft och lite konsekvenstänkande. Jag har istället erfarit nu att man klarar jobbiga perioder i livet bättre, när den tillfälliga och falska flykten med alkoholens hjälp inte finns.

Vilja, beslutsamhet och mycket läsande och skrivande här inne, med ett dagligt ställningstagande, var min metod för att komma loss ur alkoträsket. Nu rullar det på med det nyktra livet som en självklarhet. Min aktivitet här inne på forumet har varit noll senaste halvåret när det gäller skrivandet.
Läser några inlägg och trådar gör jag dock ganska ofta. Men många av de som var aktiva tidigare har slutat skriva, helt eller nästan helt. Man kan innerligt hoppas att de flesta klarar det fortsatta livet utan alkoholen.

Varma hälsningar till alla som kämpar och alla som valt ett nyktert liv

Roligt att höra från dig igen, Pi! Jag är ju en av "gamlingarna" jag också, inte så aktiv på Forumet längre, men går in ibland och skriver, läser lite. Även jag har haft hjälp av att vistas här. Inte så konsekvent som du, men undan för undan har jag etablerat nyktra vanor och tycker verkligen inte det är någon uppoffring! Men visst, – man får konfronteras med mycket som är svårt och som tidigare nödtorftigt dolts i alkoholdimmor. Å andra sidan är det förstås väl värt kampen. Varma hälsningar till dig och alla andra kämpar här inne!

Så fint att höra av dig och ’på samma gång’ andra kära vänner här!
Vi fortsätter vår nyktra, fria livsväg och håller taget!
Varm kram i novembermörkret! / mt

kramen mulletant. Den återgäldar jag omgående.

Novembermörker ja. Det är ju den mörkaste årstiden nu fram till jul, i synnerhet om det inte kommer någon snö.
Men just nu, i denna del av Sverige, belönas vi med en klarblå himmel, en uppstigande sol och en frisk luft med 7-8 minusgrader.
Vädrets skiftningar är ibland som livets gång, grådisiga mörka tunga dagar ersätts av en period med sol och vackert väder.

Kram med klarblå himmel, mulletant

till tid Lilla Pi :-))

Visst är det så att det nyktra livet inte innebär en dans på rosor utan man drabbas, liksom alla andra, av svårigheter i livet. Att då påminna sig om vad som händer om jag tar det första glaset är en ovärderlig hjälp. Kul att det fungerar !!

Kram !!

för den hälsningen Adde!

Du var, och är, en av de stora förebilderna här inne bland de som lyckats befria sig från alkoholens bojor.
Du skriver fortfarande tänkvärda och läsvärda inlägg här och var på forumet. Och du bevarar din nykterhet på ett klokt sätt.
Du är en trygg medvandrare på den nyktra stigen.

Tack!

Så skönt att det går bra för dej! Alltid lika roligt att läsa bevis på att det går att bli varaktigt nykter. Det är då verkligen sant att man klarar av allt bättre när man är nykter! Jag hade ett par år med många svåra saker på en gång för något år sen. Det var inte bara en gång jag tänkte att det var tur att jag hade hunnit få en stabil nykterhet i ryggmärgen för annars hade jag nog supit ner mej helt. Visst skulle det ibland vara skönt att döva och få stopp på surret en stund men hur skulle man då kunna lösa problemen? Livet blir inte automatiskt lyckligt bara för att man är nykter men det går så mycket lättare att hantera svårigheterna. Alla beslut man fattar är på nyktert huvud. Ha det fortsatt gott!

Jo visst går det att nå en varaktig nykterhet, där det första glaset aldrig vidrörs.

Det är bra för forumet, och även statistiken, att vi är några här inne som visar att det går att bli fri från alkoholen och leva i nykterhet.

PP

Kul att läsa att det rullar på för dig! Du har bidragit med en massa kloka och värdefulla råd under din tid här. Önskar dig fortsatt bara det bästa!
//PP

Du var den första som skrev till mig och välkomnade mig hit till forumet för 2,5 år sedan.
Då hade du 2,5 års nykterhet i ryggen. Tiden går, men nykterheten består.

Härligt att vår nykterhet håller..Tänker ofta på hur mycket pengar jag lagt på ”skiten”. Men så skönt att vara fri och ha ett gott liv idag. .Trist att sjukdom drabbar dina nära..Varm kram från mig

Ja visst är det härligt att vår nykterhet håller.

Jag har läst och sett i din tråd att du provat och känt dig för med lite olika jobb. Det är bra och ger erfarenheter. Dessutom visar det också vad många fler möjligheter vi har när vi lever utan alkoholens alla negativa effekter.

Jag har också läst att du har vissa funderingar angående din f.d. och om han kan sluta med alkoholen och att ni kan bli ett par igen. Ja, varför inte? Allt är möjligt. Kanske en orsak till hans fortsatta drickande, förutom det oerhört starka beroendet alkoholen ger, kan vara ett slags trots och anti mot din nykterhet och ditt nya liv och frihet. Men till slut kanske han når en punkt där han trots allt, och förhoppningsvis, vill sluta. Fast, detta är mest spekulationer från min sida.
Hur som, så kommer du säkert att göra lika kloka och förnuftiga val som du gjort hittills.

Du berörde också i något inlägg detta med att det är upp till den som dricker och utvecklat ett beroende att bestämma sig och uppbringa tillräckligt med vilja och kraft för att sluta. Visst är det så. De flesta kan nog med en rejäl kraftansträngning, och tillräckligt mycket grit, slå sig fri. Vi är ju flera som varit/är aktiva här på forumet som lyckats. Och jag känner några i verkliga livet, som dessutom varit riktigt svåra fall, som lyckats. Men man måste vilja själv, ingen annan kan styra ens vilja och förnuft.
Och det gäller att inte vänta för länge. Så länge att skadorna på de inre organen är för svåra och inte kan läkas, då är det för sent. Då har man åkt förbi den sista hållplatsen med alkobussen.

Pi stycken varma decemberkramar tillbaka till dig miss lyckad

Nu är det 3 år (eller 1095 dagar) sedan jag påbörjade abstinenskampen efter min sista hemska fylla.
3 år efter mitt sista glas. Tre år av nykterhet. En nykterhet som jag självklart kommer att fortsätta att bevara.
Nu behöver jag inte längre medvetet göra dagliga ställningstaganden med bl.a. att låta "första glaset" stå orört. Det är en helt naturlig och självklar sak för mig. Men i början av nykterheten var det väldigt viktigt. Beslutsamhet, vilja och ett dagligt ställningstagande var A och O för mig för att lyckas komma bort från alkoträsket.

----

Jag läser i många trådar här på forumet, att en del börjar med, eller ökar, fysiska aktiviteter för att må bättre. För att få kickar och ett bättre mående. Och det är jättebra om man kan hitta stärkande och nyttiga aktiviteter.
Själv ägnar jag mig bl.a. åt hjärngympa i form av problemlösning i matematik med hjälp av dator och programmering. Nu för tiden är det en stor fördel med internet, där det finns mängder av hemsidor för människor med speciella intressen, och däribland flera hemsidor där man kan testa sina problemlösningsförmågor i matematik och programmering.
Det ger kickar och rejäla höjningar av välmående, ja rena euforiska känslor, när man efter timmar eller dagars kämpande med ett klurigt problem, äntligen kan knappa in svaret och få ett svar via internet att man kommit fram till rätt lösning på ett problem.
Är det dessutom på någon sajt med statistik över hur registrerade användare lyckats med problemlösningar, och det visar sig att man tillhör de översta få procenten, eller t.o.m. promillena, bland alla i världen som har detta lite udda nöje, ja då blir den positiva kicken ännu större.
När jag inte ägnat mig åt problemlösning på några dagar, så känner jag en liten olustig saknad. Så en form av beroende skapar denna hobby, precis som många andra aktiviteter.
Men det är ett hälsosamt beroende. Det sliter inte på lever, bukspottkörtel och andra inre organ. Det ger heller inte en trög och seg hjärna, utan stärker i stället hjärnans förmåga till ett intellektuellt, logiskt och spatialt tänkande.
Dessutom är det ett behagligt tidsfördriv. Står man t.ex. i en tråkig kö i mataffären (bolagsköer är ett minne blott), så kan man plocka fram ett aktuellt problem ur hjärnvindlingarna, och vrida och vända på det, för att se om man kan upptäcka något mönster eller någon symmetri, eller om man kan komma på någon sinnrik algoritm för att korta någon tidsödande loop i något program. Vips så har kötiden passerat utan tråkig väntan. Om man sedan är lite disträ när man ska betala och knappa in kortkoden, så må väl det vara förlåtet. Oavsett om personen i kassan kanske i tysthet tänker och tror att man är en gammal trögtänkt och lätt dement gubbe.

----

Kämpa på nu alla som kommit till insikt om att alkoholen skapat ett beroende och vill bort från drickandet. Det går. Med vilja och beslutsamhet.
Det finns ett fungerande liv som väntar på er efter det sista glaset!

Styrka och kramar

alla saker jag ångrar att jag inte gjorde när jag var yngre var att satsa mer på matten på Teknis :-( Nu när jag ser slutet på livet närma sig så sugs jag gärna in i div mattelekar men min nersupna hjärna hänger inte riktigt med. Men skoj är det !!
Och jag tänker på dig varje gång datumet 14e mars dyker upp :-))