Idag är det över 18 månader sen senaste alkoholintaget. Det har varit en fantastisk resa hit och jag har forumet och vännerna här att tacka för mycket. Det har för mig inte funnits någon klar linje mellan att "förändra mitt drickande" eller det "vidare livet". Nu idag ett och halvt år senare känns de som att jag lämnat så mycket bakom mig att jag trots allt kan se det som ytterligare en ny start. Jag kan inte hävda att jag klarat det, men jag har klarat det så här långt. Det är stor tacksamhet jag känner att ha lyckats förändra en så svår sak som ett problematiskt förhållningssätt till alkoholen faktiskt innebär.

Fortfarande kan det idag kännas lite surt att inte kunna, vilja, eller våga dricka i sociala sammanhang eller till middagen. Men det priset jag betalar är så ofantligt mycket mindre än den risk och enorma avgrund och nedsida som riskeras i ett försök. Det är alltså ett lätt val att välja bort alkoholen ur livet. I synnerhet om man tänker på det som var innan, det var ju inget liv, det var ju faktiskt ett rent helvete...

Jag fortsätter att läsa härinne till och från. Det är viktigt att inte riskera att glömma vart jag kom ifrån. Jag vet idag att minnet av hur illa det var, är just det som gör att glädjen över förändringen är så stor. Det är faktisk en stor tacksamhet.

Så nu fortsätter färden på den nyktra vägen.

Lev väl alla!

//PP

PP

Helt utan program. Tidigt i säng, tidigt upp.
Skönt så. Stressfria högtider numera.
Sill kan jag äta när jag vill, det var ölen och snapsen som dikterade midsommarlunchen. Njut av helgen!

...men det var barnen och deras bästa vänner. En ynnest att få babbla över halva natten då och att de alla ville komma och hänga med mor och att deras polare ville det too ? liiite sovmorgon på det, lååång frukost och sen for alla ungdomar vidare till andra polare och gäng i eftermiddags och jag har bäddat ihop bäddsoffor och madrasser och diskat efter hela lasset, ätit rester och sett på film/somnat till film ?

Hej vännen,

hur mår du? Hoppas att du har haft en riktigt fin sommar.

Kram

PP

Bara fina fisken här, firren ☺
Har förståss undrat hur det gått
För dig. Allt ok hoppas jag?!
Kanske kan du inte berätta, ens med ny nick..
Hmm, sommaren var fin, njuter av den vackra sensommaren.
Ta vara på dig vännen!
//PP

Hej på dig,

skönt att du mår finfint! Hur går det med båten?

Tack för att du bryr dig och för att du frågar. Det värmer. Kan tyvärr inte berätta närmare om det hela. Finns uppenbarligen psykopater i min närhet. Igen. Jag verkar locka till mig dem. Som getingar kring ett glas jordgubbssaft på altanen i augusti... Förhoppningsvis lär jag mig upptäcka tecknen lite tidigare...

Hur som helst. Jag mår bara bra nu, trots allt. Det har varit en härlig sommar med en lång ledighet. Nu är jag inne i ekorrhjulet igen, men det känns ganska ok. Går i och för sig och drömmer om att göra något helt annat än det jag gör. Kanske blir det så, kanske inte. Försöker att ta en dag i taget och inte täääääänka lika mycket som tidigare. Man behöver ju inte leva hela sitt liv i huvudet jämt!

Tyvärr inte ett endast ljud från vår gemensamma vän. Det är så sorgligt. F-ck alkohol!!

Sköt om dig kära du <3

PP

Både med sjölivet och det mesta. Jag förstår, involverade mig för många sedan med en kaninkokerska, initialt fantastisk spännande person. Karismatisk, initiativrik, och attraktiv på alla sätt. Senare urartade det och blev riktigt obehagligt när jag bröt. Hoppas du hämtat dig och att du kan ya livet på lagom stort allvar. Allt behöver ju inte vara på liv och död.
Jadu alkoholen finns i livet, skillnadenr att jag inte nyttjar den. Kanske hittar K tillbaka en dag?! Är så onödigt att så många går under. Snart 6 år nu, tiden flyger
Ta vara på dig!
//PP

PP

Det uppmärksammar jag såklart. Ingen annan vet, minns eller förlorar en tanke på att det imorgon är 6 år sen. Trodde nog innerst inne bara halvdant på det själv. Livet med alkoholen började relativt tidigt. Genom tonåren, utlandstudier borjade det med fest, dagarna med alkoholen blev snabbt fler än de utan. Då såg jag det inte som fest. Mer en livsstil och kultur. Det gick nog faktiskt hyfsat ganska länge, jag kan verkligen inte säga nör livsstilen blev ett problem. Men i samband med motgångar gick det allt mer över styr. Under säkert en tioårsperiod var jag nog innerst inne medveten om läget. Ett första försök som misslyckades jag tillbaka innan jag tre år senare tvingade mig till ett nytt beslut.
Någon har salt att vägen tillbaka tar lika långt tid som vägen in i missbruket. Då är ju 6 år inte så långt tid... Har såklart önskat att jag inte försatt mig i beroende, men jag har idag förlåtit mig själv. Sällan mycket sällan kan tanken av saknad dyka upp, det var ju najs med vinfyllda rödvinskvällar och god mat.
Tyvärr är det så, men det är idag enkelt att skjuta tanken ifrån mig när den dyker upp. Det är helt enkelt inget alternativ. Jag vet att jag skulle riskera att falla tillbaka, och det som var önskar jag inte någon. Fortsatt hittar nya medlemmar hit. Jag följer det inte så noga för jag känner inte att jag bidrar eller kan hjälpa någon. Men jag skulle gärna stötta om någon behövde stöd. Det har nu hänt i det verkliga livet, och det skulle jag gärna göra igen om jag fick chansen.
Lycka till du som kämpar. Att det går kan jag lova dig!

//PP

PP

Tack, och tack att du hängde här i början - båda gångerna då det var som tuffast! Trevlig kväll!!
//PP

PP

Och mycket glad för era hälsningar. Ni som just svarar har såklart varit stor del i det stöd jag haft hör på forumet. Era erfarenheter med egna alkohol relaterade problem blev den hjälp jag själv behövde. Det är det fina med forumet. Jag tror att ni håller med om att den styrka och hjälp en tillfrisknande person med alkoholproblem kan ge är oerhört viktig. Insikten att era erfarenheter och ert stöd - antingen via direkt dialog eller er generositet att dela med er av era tankar - har möjliggjort min och andras förändring. Just love it! Glöm inte det, ni före detta fylltrattar!! ☺?
//PP

PP

Mellan Jul och Nyår. Tack för hälsningar det värmer. Hoppas ni har haft en fin Jul utan alkoholstrul?! Det har jag, men fortsatt litenlite släng av medberoende beteende och irritation med anhörig som har problem. Så är det, inte ens mina erfarenheter biter, och jag förmår inte hjälpa. Inget nytt under solen, utan insikt och vilja är det näst intill omöjligt.
Önskar en alla en fin nyårskväll, och det bästa!

//PP