av Charlie70

PimPim
sön, 2020-01-26 - 18:55

Och grattis till dina fem veckor! Desto öppnare du är med din son ju starkare blir er relation i slutändan! Skönt att höra att ni börjat prata om det så så smått!
Ha en underbar kväll nu!

Kram PimPim?

Charlie70
mån, 2020-01-27 - 18:50

Tack alla vänner för era kommentarer, svagis, Se klart, Ensammenintestark, Lennis och PimPim! I dag har jag tagit ett stort steg för jag har varit på beroendeklinik för ett första möte. Ingen stor sak egentligen. Vi gick igenom det vi skulle och jag har ju som sagt haft möjlighet att fundera en hel del de senaste åren och särskilt mycket sedan december. Jag vet vad jag vill helt enkelt. Samtidigt har ju jag också den där sårbarheten och bräckligheten som ni andra beskriver. Jag tar inget för givet. Inklusive mig själv och mina nyktra planer. Jag är övertygad om att det är bra att ha en upparbetad kontakt på beroendeklinik att höra av sig till om det behöver pratas eller skrivas ut mediciner eller vad det nu kan vara. Nu är det Go på den i alla fall.

I kväll har jag fyllt i webbformulär inför läkarbesök på beroendekliniken. Ska ta blodprov också. Måste fundera ut en strategi för att inte glömma bort det. Ett sätt är ju att skriva det här :D

Morgonen började med att jag - hör och häpna - FÖRSOV mig! Egentligen skönt för den där förkylningen har påverkat sömnen negativt under helgen. Nu tog jag tydligen igen det i morse. Blev stressad för jag hade tänkt åka till jobbet och sedan kliniken och åter jobb. Efter att jag sansat mig lite mailade jag jobbet och sa att jag arbetar eftermiddag i dag. Jag är ju halvtidssjukskriven nu så det funkar ju om inga möten ställer till det. Morgonen blev betydligt lugnare, vilket passar en nykterist tycker jag. Skönt.

Hann även med ett kort samtal med chefen inför mitt läkarbesök på företagshälsovården i morgon. Chefen kunde ju inte precis säga emot mig när jag tog upp att mina kognitiva svårigheter går ut över jobbet... Det var ett kort, effektivt och bra samtal. Blir bra att prata vidare med läkaren i morgon. Förfärligt detta med utmattning. Skulle aldrig önska min värsta fiende den åkomman.

Förkylning för mig är ju jättebra för suget. Inget problem där i alla fall. Jag stormar mot vecka 6!

Kram!

svagis
mån, 2020-01-27 - 19:23

Det där med försovning är nog ett gott tecken - åtminstone skrev du det till mig när det hände 2 ggr på en vecka :)
Nu har jag vaknat av klockan som vanligt den senaste veckan och det känns tryggt att det funkar.

Men vad stark du är som sökt hjälp på beroendekliniken - grymt!! Bra inspiration för oss andra härinne som ännu inte kommit så långt med vårt mod. Jag jobbar på min "nykterist-identitet" och hoppas det ska hjälpa mig när jag ska på fest på fredag. Försöker framkalla minnen av andra situationer i livet där jag till slut lyckats "bli" något annat än det jag en gång var och fortsätta utvecklas istället för att stagnera. Men lätt är det inte.

Skönt att du klarat av flera av de där samtalen på en och samma dag. De kognitiva svårigheterna får du väl förståelse för och tid att läka hoppas jag.
Jag har kommit igång med mina artros-övningar och idag blev jag uppringd av min jättetrevliga sjukgymnast som ska skicka nya övningar till mig och följa utvecklingen och ringer igen om 6 veckor. Det finns ju hjälp och stöd omkring oss bara vi ber om det - det känns underbart <3
Kram
svagis

Charlie70
mån, 2020-01-27 - 20:20

Tack svagis! Jag skulle inte säga att det är mod utan för mig är det ren överlevnad. Jag har på intet sätt (ännu) supit sönder min kropp. Men jag är övertygad om att jag skulle kunna göra det. Det är ju också så att det inte bara är kroppen som ska överleva utan även relationer. Relationen med mina barn är det viktigaste jag har i livet. Den kan jag bara inte äventyra med alkohol. NEJ, NEJ, NEJ!

Däremot har jag problem med vad jag ska kalla mig. Du har ju bestämt dig för "Nykterist". Jag vet inte vad jag ska säga fortsättningsvis. Förmodligen kommer jag försöka gå under radarn i sammanhang där jag tror en ytlig förklaring krävs. D.v.s. inte delta. Jag är feg. Det är jag faktiskt.

Härligt att höra att ditt finger är under kontroll! Bra sjukgymnast också! En extremt positiv sak som har hänt här i dag är att min flicka fick godkänt färdtjänst. Hon kan inte åka kollektivt längre, absolut inte t-bana. Buss kan gå i bland. T.o.m. vanliga tåg kan vara krävande för henne. Oavsett tar det kollektiva åkandet så himla mycket kraft från henne så det blir liksom inget roligt sen. Men, nu har vi en väg ut ut lägenheten helt plötsligt! Jag fick faktiskt lite julaftonfeeling här och började titta på färdtjänstkartan för att se om vi kan komma till hennes favoritbadhus nu. Och, det kan vi!
Kram!

Rolf
mån, 2020-01-27 - 21:45

Att möte din son i vad han har upplevt och att visa på att du förstår att det är någon som han inte ska behöva uppleva. Vi är mänskliga och gör misstag, det gör vi alla, men att ha styrkan att möta det som vi skäms för och att be om förlåtelse det är inte min erfarenhet att alla har den förmågan.

Kärlek till dig och ditt mod!

Charlie70
tis, 2020-01-28 - 06:41

Inte försovit mig! Nu har jag lagat te och väntar på att mina frallor ska bli varma. Bra att jag kom upp i tid. Det kommer inte hinnas med många arbetstimmar i dag nämligen. 11.00 företagshälsovården, 13.00 samtalsstöd, 15.00 möte på flickans skola, 18.00 stormöte på 14-åringens skola.

Vad säger man? Det är ett himla arbete att bli frisk från utmattning. Två barn genererar också en del möten och alldeles särskilt barn med NPF. Detta är en typ av dag jag normalt skulle avsluta med "ett" glas vin. För att sortera tankar och lugna ner mig och min oro över NPF-barnet. Oro för att jag inte hinner jobba. Kommer dock inte att hända i dag.

Ha det bra till er alla där ute!

Rolf
tis, 2020-01-28 - 07:23

Visst är det förunderligt att vi lägger på oss ett ok av dåligt samvete när vi inte utför det vi har uppfattat som rätt arbete? Vem är det som har bestämt vilket arbete är det som räknas? Vad är rätt arbete och vad är inte arbete? Är det det arbetet som ger oss lön? En dag med bara möten, även fast det är på jobbet kan det kännas som att en inte har fått något gjort, är det arbete? En dag att vara hemma för att ta hand om familjen är det arbete? Vad är det vi har lovat till andra? Har vi lovat mer än vad vi själva har tid till? Eller har vi tid och vi bryter inga löften, men det känns ändå som att vi prioriterar fel? Är det andra som dömer oss, för att vi inte är lika produktiva som den 25 åringen utan barn och är karriärsugen? Gissar att vi känner stress för att vi tar tid från någon som vi har fått för oss att vi ska göra istället? Men vem är det som sätter agendan, är det någon annan än oss själva? Vad har vi lovat andra och oss själva?

Om jag får tycka så gör du ett utmärkt arbete idag, du har valt att prioritera dem som du älskar inklusive dig själv och valt bort andra uppgifter som kan vänta tills imorgon. Hoppas att du kan njuta av att du gör det som du har bestämt dig för att göra idag och se att du är en fantastiskt duktig människa som ger dina barn och dig själv bättre förutsättningar att klara er vardag.

Kram på dig.

svagis
tis, 2020-01-28 - 10:00

Du prioriterar helt rätt för en människa i din situation! Själv har jag också förändrat min syn på duktighetskravet som följt mig hela livet...försöker vara "tillräckligt bra" nuförtiden även om det blev ett slags återfall i duktighet 2019 då jag blev tvungen att ge mig ut på jobbmarknaden och fixa nytt jobb efter 10 år på samma arbetsplats.
Hoppas du får en riktigt bra tisdag!
Kram
svagis

Charlie70
ons, 2020-01-29 - 07:20

Tack svagis och Rolf för era kommentarer! Det känns bra att veta att ni läser det jag skriver <3

I går var en dag som inte liknade någonting. Jag sprang, cyklade och åkte t-bana mellan olika möten hela dagen. Mötena hade ju olika syften och alla var bra. Viktigt. Jag gillar INTE att lägga tid på möte som inte ger mig något. Kom hem vid 20, blöt som en hund och hungrig som en varg. Åt en tallrik musli och störtade i säng. Ok, vad gav gårdagen då? Långt möte med läkaren, jag förblir fortsatt halvtidssjukskriven. Vi konstaterade att jag har ett bakslag p.g.a. oro för flickan och hennes skolgång. Därefter var jag på hab. Samtal med fokus på den lågintensiva oron jag skrivit om här tidigare. Vi börjar närma oss något tror jag. Fick lite litteratur med mig hem som jag ska fördjupa mig i kväll. Mötet på flickans skola föll väl ut. Framåtriktat, lösningsorienterat med korta tillbakablickar med lite surmulna kommentarer från mig som jag fick förståelse för. Vi bestämde oss för en nyordning i våra kontakter. Mycket bra. Mår flickan bra på skolan - mår jag bra. Detta kopplar ju också till min superstora trigger för a. Funkar det inte runt flickan har jag tidigare tagit till a för att lugna tankarna och kunna distansiera mig en stund. Hon är liksom som sammanväxt med mig. Hennes känslor är mina på något sätt.

I dag är det dags för blodprov inför läkarbesöket på beroendekliniken. Jag ska ner till vc och trängas med pensionärerna som gärna vill komma först till öppning. Konstigt att de ska ha så bråttom när labbet har öppet hela dagen. Hade varit bättre att lämna morgontiderna till de som fortfarande yrkesarbetar. Usch, nu blev jag lite gnällig ser jag.

I em ska jag träffa en kompis en sväng. Vi brukar ta ett glas vin när vi ses. Detta är en sådan kompis som jag ska berätta för. Blir den tredje i ordningen. Det kommer att gå bra! I dag ska jag vara nykter.

Ensammenintestark
ons, 2020-01-29 - 07:57

Verkar ju ha varit en riktigt konstruktiv dag för dig! Jag har visserligen inget barn med NPF, men förstår att hennes mående påverkar dig som om ni vore i symbios. Så blir det med sina barn. Säkert bra att vara fortsatt halvtidssjukskriven för att kunna orka med allt.

Och så bra och modigt att berätta för andra om din beroendesjukdom??. Borde vara självklart att kunna berätta, men det vet vi ju att det inte är. Är övertygad om att det kommer att tas emot väl. ??

Ha en bra nykter dag?

Charlie70
ons, 2020-01-29 - 19:29

Ett rejält bakslag i dag, förmodligen p.g.a. den intensiva mötesdagen i går. Det är utmattningen som spökar. Somnade 21 i går och sov gott till 7. Räckte inte. Har varit yr och disig i skallen. Inte bra alls. Blir liksom ledsen över det där att det tar så lång tid att bli sig själv igen. Om jag nu någonsin blir det. Vet inte.

På plussidan ligger att jag inte är sugen på vin och att det är en ny natt alldeles strax. Ny chans att vila. Hejohå.

svagis
ons, 2020-01-29 - 20:44

Är också trött idag och ska strax krypa ner och sova. Även om jag inte somnar direkt så sover jag riktigt gott sen och jag har faktiskt börjat drömma igen :) Inga mardrömmar men däremot absurda grejer.
Hoppas din sömn blir lika god som förra natten då - det låter ju toppen kl.21-7....det blir ju 10 timmar!! Jättebra :) Sömnen reparerar våra hjärnor <3
Kram
svagis

Se klart
ons, 2020-01-29 - 23:12

Vilken kämpe du är,
Så många saker att styra upp och mycket känslor att hantera. Jag ser dig som en amazon som forcerar dagarna och dessutom utan lugnpillret a.
Önskar dig en lite vilsammare avslutning på veckan.
Kram.

Charlie70
fre, 2020-01-31 - 07:28

Denna veckan har varit bedrövlig så tillvida att jag fått ett rejält bakslag i utmattningen. Känner mig ännu tröttare än när jag blev sjukskriven första gången i juni förra året. Till det alla möjliga grejer som yrsel disighet i skallen ont i kroppen ointresse för jobbet, mig själv och omvärlden. Jag går liksom runt och låtsas. Så känns det. Sover mycket och bra. Minst 10 timmar per natt. Vaknar och är minst lika trött som när jag somnade. Hujedamej. Ska detta aldrig ge sig. I dag arbetar jag hemma. Orkar inte ens cykla till jobbet vilket annars är något jag brukar se fram emot. Den där cykelturen alltså.

På alkoholfronten allting lugnt. Likaså med virkningen. Inte orkat sedan jag blev förkyld för en vecka sedan. Trist faktiskt allting. Orolig för mig själv men av andra orsaker än a just nu. Full stop.
Charlie

Ensammenintestark
fre, 2020-01-31 - 07:49

Jag skickar många kramar till dig och hoppas du snart känner livet återvända.
För mig låter det lite som depressionsymtom? Ta hand om dig ordentligt. Bra att a håller sig borta iaf.?

Hoppas du får en lugn och skön helg?

svagis
fre, 2020-01-31 - 13:33

men hoppas det går över snart... yrsel, ont i knät och allmänt visset...men jag orkar handarbeta och spela Pokemon Go så jag lever :)

Hoppas du kan vila dig i form hela helgen och kanske blir nästa vecka bättre. Men vila huvet så mycket du kan! Din utmattning har säkert blivit sämre tack vare de tuffa möten du haft i veckan - så jag hoppas nästa vecka blir lugnare på den fronten också. Var snäll mot dig själv <3
Kram
svagis

Charlie70
fre, 2020-01-31 - 17:04

Tack Espandrill, svagis och Ensammenintestark. Har småjobbat i dag på hemmaplan. Suttit och snörvlat. Krånglat med första färdtjänstbeställningen. På söndag ska jag och flickan nämligen åka och bada på favoritbadhuset! Det var bannemej vågen här hemma från flickan när hon insåg att hon faktiskt kan göra grejer utan att åka kollektivt (vilket hon inte gör). Så kul vi ska ha!

Och ja, jag är diagnosticerad med depression också. För det mesta tycker jag inte att jag är så himla deprimerad med sådana här dagar som är just nu tänker jag att det är klokt att jag tackade ja till antideppen för ett år sedan...

Fredag i dag. Tankar på rött vin snurrar i skallen. Därför loggade jag in här nu. Vi hjälps åt att distrahera de där envisa tankarna. Mitt nya fredag är ju lördag morgon har jag ju sagt. Eller hur! Nu får jag göra mig en flaska bubbelvatten och ställa i kylen. Har också tänkt att jag får öppna mitt fina alkoholfria bubbel som jag fick från jobbet - om jag vill det i kväll. Något kul måste man ju ha....

Jo förresten. Var och tog mina blodprov i dag inför nästa besök på beroendekliniken. Fick frågan om remissen kom från den aktuella vc jag besökte. Svarade nej, varpå kvinnan ropade ut inför andra kunder och personal - Jaha! detta är från xx kliniken! Tack för den. Min rygg valde dock att sätta mig rak och stolt i stolen. Ingen, absolut ingen, ska få mig att känna mig som mindre värd för att jag tar tag i ett livsviktigt problem!

Två dagar till 6 veckor. Det ska funka!