av Torn

Andrahalvlek
fre, 2020-05-01 - 11:43

Jag träffade barnens pappa när jag var 20 år. Innan honom hade min längsta relation varit max tre månader. Sen skrällde jag till med 24 år.

Men jag minns en devis från min ungdom: ”Ju mer desperat man är, desto mindre är chansen att hitta någon.”

Så försöker jag tänka nu.

Kram till er båda ?

Kaveldun
fre, 2020-05-01 - 16:51

....denna tråd.
En ( av många) livlinor. Tycker också att du verkar ha hittat så mkt glädje i livet - fisketuren, sömnen, hänga med ungarna.
Tänker ibland att man söker och letar ( på långt håll). Och så finns så mkt nära.
En ( av hundra anledningar) till att jag inte vill dricka var att jag fattade att ingenting - vad det än är - kommer att bli roligt på riktigt - om jag fortsätter med mina vinglas i tid och otid.
Har en idé om att vara tjänstledig ett år och arbeta med ett projekt som ligger mig varmt om hjärtat.
Så tacksam att jag inte tog det steget...::utan istället det större klivet - att sluta dricka.
Först.
Det viktiga först.
Jag vet att nykterhet är en förutsättning för att annat i livet ska bli bra - det lilla livet...och det lite större.

Torn
lör, 2020-05-02 - 08:57

Tack Kaveldun för en fin och tänkvärd kommentar!?Du beskriver så bra, väldigt likt Se klarts sätt att skriva.? Jag tror verkligen att det kommer gå bra för dig nu, det känns så.

Det blev en lång dag på sjön i går. Regn mest hela tiden, men vad gör det när det nappar hela tiden.? Vi fick 7 gäddor, massor av abborrar och några riktigt stora lakar. Sonen var helt slut när han stupade i säng kl halv ett. Det sista han sa till mig var, pappa, snälla, kan vi åka ut i morgon igen.?

Det känns kul att han har ärvt mitt stora intresse. Mitt andra stora ”intresse” som jag hade förr, men inte har nu mera, det kan han skippa. Det hoppas jag av hela mitt hjärta att han gör.❤️

Ha en bra lördag!

Honungsblomman
lör, 2020-05-02 - 09:25

...det vill jag ge min familj. (Hur gammal är han?)
Och wow...vilken storfångst ni fick, vad gör du med alla firrar? Slänger tillbaka, ger bort, tillreder?

Jag har tagit med min familj till en put-and-take sjö och ätit lunch på stormkök ett par helger i rad. Det är stort, då jag är en riktig, riktig stadstös som knappt aldrig var ute i skogen när jag var liten.

Jag är sugen på att köpa fiskekort, familje, för att kunna fiska i den sjön under större delen av säsongen. Maken har alla sorters spön och drag, halva förrådet fylls av det, men vi har bara varit ute två gånger under 20 år han och jag, på mitt initiativ. Varför? Den frågan ställer jag mig nu. Varför så mycket investerat i något som inte blir av. Och varför har JAG inte tagit initiativet att fiska själv? (Nååå...svaret vet jag ju är osäkerhet över hur man "gör"...men det går ju att ta reda på).

Jag skulle så gärna vilja kunna fiska, bli självständig. Dra upp regnbåge och öring själv och tillaga till familjen. GRILLA dem till och med (det är också en sak jag vill lära mig, för att bli självständig - den stora glänsande tingesten som vaktas skyddande av hanen i huset). Jag känner att den här rastlösheten kanske ändå kan medföra att jag rör mig i vidare kretsar i livet.

Angående snarkningarna så håller jag med övriga, bra att hon frågade, men jag förstår att det måste ha känts konstigt att få frågan. Min make, som inte dricker alkohol är i alla fall "periodare" när det gäller snarkningar. För ett par veckor sedan snarkade han så att jag seriöst inte kunde somna...och så har han aldrig gjort tidigare, sedan följde en period av lättare snarkningar och nu på morgonen, då jag varit vaken ett par timmar bredvid honom, har jag inte hört honom snarka alls.
Är du pollenallergisk? Kan det bero på att du har lite svullna slemhinnor i näsan eller så? Just thinking...då jag själv precis fått reda på att jag är gräsallergisk och plötsligt förstår varför jag varit så rajdans trött och "långtidsförkyld" fram på försommaren...hehe.)

Jag hoppas att du får en fin 2 maj!

- - ?
Honungsblomman
Dag 6

Torn
lör, 2020-05-02 - 10:03

Honungsblomman? Pollenallergi, kom just att tänka på att jag ju har börjat få det de senaste åren. Tror det är björk.Tack! Grabben fyller snart 15 år, så han börjar klara att ”fixa” fisket själv. Inte så mycket trasslande med linor och så.

Vi släpper tillbaka det mesta, men i går tog jag upp några fina abborrar som jag ska fixa till middagen i kväll. Hade lovat frugan för att stå för lördagsmiddagen? Vad kul att du gillar att fiska! Tycker verkligen du ska ta tag i det, men en varning, det är beroendeframkallande?

De senaste åren är det väldigt många fler tjejer som fiskar, vet inte riktigt vad det beror på, men jag tycker det är kul och bra. I går låg det en annan båt nära oss med två kvinnor i min ålder som fiskade, dom såg verkligen proffsiga ut, och jag blev lite avundsjuk då den ena av dem fick en riktigt stor gös. Det ekade glädjetjut över halva sjön.

Hoppas du får en fin dag!

Kram

Saskij
lör, 2020-05-02 - 10:33

Läsa i dina inlägg! Än har jag inte börjat fiska men vem vet... Låter så härligt och rogivande. Själv ägnar jag mig åt att vårda mitt hem idag!

Ha en härlig lördag!

?

Se klart
lör, 2020-05-02 - 18:46

Är nog mina minst kunniga områden. Vad gäller fisket är det dock väldigt kul att läsa om dina utflykter och just som du beskriver så låter ser häftigt. För att inte tala om abborre. Så gott!
Min mammas familj kommer från Västergötland men där var det mest åar som jag minns, i vilket fall inget fiske. Har fiskat en del i skärgården men utfallet har varit skralt. Min svåger som fiskar mycket kommer hem med en gädda varannan gång så har sällan sett charmen... Att dela något så häftigt med sina barn kan jag däremot längta efter. Stora nu och prat är centralt liksom middagar och spela spel.
Lägger snart ytterligare en helg till de nyktra, är det inte smått coolt vad vi åstadkommer på den här resan? Önskar dig en härlig kväll. Kram!

Andrahalvlek
lör, 2020-05-02 - 21:11

Att få med sig en snart 15-åring på en heldagsutflykt är en grym bedrift! Njut som sjutton av att han vill hänga med farsan ?

Kram ?

Torn
sön, 2020-05-03 - 07:58

Godmorgon!? Ja Se klart, det är otroligt coolt det som vi åstadkommer. Tänk att det bara är ett par dagar kvar tills vi har klarat 4 månader. Fyra månader utan att ha druckit någon alkohol överhuvudtaget. Känns overkligt på något sätt. För min del är det den överlägset längsta perioden sedan jag fyllde 15 år. Jag har ju av naturliga skäl aldrig varit gravid, så det har ju gått och dricka "hela tiden". Jag vet inte hur det är för dig och andra här av det kvinnliga könet, men jag vet att min fru drack inte en droppe under sina graviditeter och amning.

Skriver nu vidare på min lilla historia om hur jag hamnade där jag gjorde. Från det att jag fyllde 15 år och hade upptäckt att alkoholen gjorde susen mot min blyghet och osäkerhet så blev det alkohol mer eller mindre åtminstone 1 gång per helg. Aldrig på vardagar, det fanns inte på kartan. Ibland gick det nog två helger på rad utan alkohol, men det var väldigt sällan. Så här höll det på under ca 7 år och livet var bra, massor av roliga fester och tänkte absolut inte på att jag hade problem med alkoholen, snarare tvärtom. Jag älskade alkoholen som gjorde att jag vågade träffa tjejer och ha det "skönt" (ni fattar vad jag menar va ?) Jag höll på med mitt fiske och det var inga större problem med bakfylla mm. Inga större skandaler inträffade. Sedan träffade jag en tjej som jag blev i hop med, det gick bra några år och alkoholen var kvar på helgerna. Nu var det standard med alkohol både lördag och söndag + högtidsdagar mm. Jag hade byggt upp ett beroende av alkohol. Sakta men säkert, men helt klart hade det varit svårt att lägga av redan då. Vi förlovade oss och allt såg väl egentligen bra ut, men med tiden började jag få det tråkigt. Mitt jobb på den tiden var enformigt och jag började tycka att min tjej var jobbig. Hon utnyttjade nog min snällhet, och min rädsla för att börja om gjorde att jag drack mer och mer för att "stå ut".

Det tog slut mellan oss efter ca 10 år, egentligen bra, då jag inte älskade henne mer på grund av hennes
dominerande sätt. Nu drack jag förutom varje helg även på vardagskvällarna. Inte så mycket och inte varje dag
men jag var "fast". Jag träffade min nuvarande fru ganska snart efter och det rullade på, vi fick barn,köpte hus. Det var underbart att få barn och jag var lycklig. Med fru och barn blev det inte så mycket festande mer, men det ödesdigra smådrickandet på vardagskvällarna fortsatte av ren gammal vana. Jag var då starkt beroende av alkohol har jag insett. Nu var det alkoholen som bestämde och styrde mitt liv.

De sista 3-4 åren fram till jag äntligen blev fri från alkoholen kallar jag "förfallet" och ska skriva om det
i ett kommande inlägg inom kort.

Tillbaka till i dag. Det är söndagsmorgon och jag är glad och pigg och ska göra lite frukost nu. Övriga i familjen
sover som stockar.Frun hade några "tjejkompisar" här i går kväll och det dracks vin och skvallrades. Dottern hade 4 kompisar här, varav två sover över här hos oss. Jag och min son "flydde" fältet och det blev en fisketur i går kväll igen.?

Ha en bra söndag nu alla fina! Kram /Torn

Andrahalvlek
sön, 2020-05-03 - 08:19

Har du berättat för sonen om när du började dricka och hur det utvecklade sig tills du valde att sluta helt?

Tänker att han ju är i exakt den åldern nu. Om han själv inte dricker så har han ju kompisar som gör det. Så han funderar säkert massor på det.

Jag var 14 år när jag började dricka. Jag har alltid öppet pratat om mitt festande och hur jag sket bort skolan inför äldsta dottern.

Jag tror att hon såg mig som ett avskräckande exempel och gjorde precis tvärtom - började aldrig dricka alkohol och skötte skolan exemplariskt.

Kram ?

Torn
sön, 2020-05-03 - 09:06

Nä, har faktiskt inte talat om det med honom ännu, grejen är att jag av någon anledning klarade skolan
helt galant. Hade näst högsta betyg på hela skolan när jag gick ur gymnasiet (snitt 4,6). Vet inte riktigt
hur jag ska tackla detta. Jag har börjat prata med honom om alkohol och så, och han vet ju om att jag har
haft problem, men än så länge sköter han skolan jättebra och det finns ingen direkt tendens att han vill
testa att dricka. Hmm, tack för input, jag får fundera på detta helt klart.

Såg att du blev besviken i går, men att det har lagt sig. Fullt förståeligt att du blev besviken, särskilt eftersom
det kom oplanerat. Tyvärr är det väl sådana smällar man får ta lite då och då, huvudsaken är att man inte dövar
det med alkohol. Och det finns ju inte på kartan för dig nu. ??

Kram

Vinäger
sön, 2020-05-03 - 14:22

Det är så intressant att ta del av forumvännerna historia. Bakgrunden till hur vi började dricka mer och mer. Har själv skrivit mycket om det tidigare, ska nog leta upp något inlägg och kopiera in.

Ser fram emot att få läsa fortsättningen.

Ha en fin söndag.

Kram

Se klart
sön, 2020-05-03 - 15:55

För att du delar med dig av din historia, det inspirerar att gå tillbaka, och jag påminns igen om vad min (en av de bättre :) terapeut sa till mig för säkert 10 år sedan när jag påpekade att vi var tillbaka på samma plats i historien och rotade, dvs har vi inte kommit någon vart?
Och hon sa att vi ofta återkommer till samma platser men med mer mognad, och förmåga att förstå vad det var som hände och hur det påverkade oss.
Det tänker jag ofta på och det fick mig också att se på livet mer ”cirkulärt” än linjärt. Vi går inte rakt fram och uppåt, utan rör oss kanske mer i cirklar, men mer som en spiral, mot mognad och ro.
Jag använder också det sättet att se på mitt eget jobb och i relation till medarbetare, där särskilt de yngre har jättebråttom fram. Som det ska vara, men jag försöker få dem att förstå att liksom också mogna i professionen ”underifrån”.
Oj vad det här hade varit mycket enklare att förklara irl.?
Haha, ja med det krångliga sagt så blir dina inlägg en hjälp för mig att få tillbaka och fundera över min egen historia och vad den berättar för mig idag, jämfört med för kanske 10 år sedan.
Jag ägnar söndagen åt lite tankar, stirrar på mina plantor så de ska växa bättre och funderar över hur ni alla har det. Skönt att din dag började så bra, och de här tankarna kring hur vi ska prata med våra barn om alkohol kan nog komma alldeles naturligt så länge man som förälder är nykter. Den bästa förebilden. Kram!

Andrahalvlek
mån, 2020-05-04 - 10:00

Ens barn är i allra högsta grad medberoende. De ser mer än man tror. Deras lojalitet till föräldrarna är enorm.

Jag tror att man måste hjälpa dem att uttrycka vad de tyckt och känt angående ens drickande. Man måste ”fiska” lite som jag brukar säga. Ställa öppna frågor.

Det kan vara oerhört smärtsamt som förälder att få höra hur de upplevt ens drickande, men jag tror att det är viktigt för tilliten.

Sen behöver man inte själv berätta så detaljerat utan istället använda enkla ord för att beskriva varför man drack och varför man valde att sluta. Det är nyttigt att tvingas sätta enkla ord på komplexa sammanhang.

Och det är okej att säga ”jag vet inte varför men jag funderar på det mycket, så jag får återkomma.” Vi vuxna har inte alltid alla svar.

Kram ?

Lingonmos
mån, 2020-05-04 - 18:26

Hej
Har följt din tråd och tycker du är fantastisk. Har en släkting med alkoholproblem och skulle verkligen vilja läsa resten av din historia, det du kallar förfallet. Tror det kan ge en del insikter.
Håller tummarna för att du ska fortsätta att må så här bra, ger hopp att läsa.?

Torn
mån, 2020-05-04 - 21:56

Tack för kommentarer! Jag blir alltid lika glad för era kommentarer här. Feedback, tips, funderingar, glada tillrop, kritik eller vad som helst. Allt är välkommet och betyder mycket för mig.?

Lingonmos, ”förfallet” har jag färdigt i huvudet nu, och tänkte skriva om det i morgon. Är själv hemma i morgon, ( permitterad igen?) och det är en fördel att inte bli avbruten av barnen och hustrun stup i kvarten.

I dag var barnen hemma pga studiedag, dagen har rullat på, lite skjutsningar och hämtningar av barnen till olika aktiviteter, matlagning och tid framför datorn med lite hobbyhandel på börsen.
@ Se klart, jag såg att du har börjat också?

Självklart nykter och jag märker att det inte blir så mycket skrivande om ”förändra mitt drickande” mer. Men jag stannar kvar här tillsvidare då det är lite mer fart och jag fortfarande finner det mycket givande.

Har förresten en del funderingar kring mitt kaffedrickande. Har märkt att jag antagligen blivit lätt beroende av det. Förr drack jag bara någon enstaka kopp på jobbet och aldrig något hemma eller på restaurang. Tog hellre en öl extra här hemma i stället. Eller en whisky i stället på restaurang.?
I dag missade jag att ta en kopp kaffe på morgonen och märkte senare av en lätt huvudvärk och trötthet. Och det gick över efter en kopp kaffe! En slump kanske, någon som har erfarenhet måhända?

Kram!

Se klart
mån, 2020-05-04 - 23:09

Mycket mer kaffe även här, inte på kvällstid dock. Då är jag inte alls sugen. Men känner att kaffet blir mer betydelsefullt för att känna mig piggare, kan inte riktigt förklara.
Det är åtminstone godare än förr.
Blir nog inga börsklipp för mig idag, behöver en grundkurs innan jag ger mig in i det, däremot lägger jag mer tid på auktioner på nätet- obs inte ngt nytt beroende men istället för serier och när jag är lite trött för att läsa.
Ja du kanske är vi igenom den största förändringen kring drickandet, men jag hänger kvar ett tag, helt säker, hoppas du med en stund ?

Andrahalvlek
mån, 2020-05-04 - 23:21

Seghet och huvudvärk är typisk kaffeabstinens. Händer mig alltid om jag inte fått de koppar jag brukar få varje dag.

Kaffe är lätt att bli beroende av. Pga sömnproblematik (historisk hoppas jag) dricker jag aldrig kaffe efter kl 12. Men fyra koppar hinner jag nog med innan dess.

Men det finns sämre saker än kaffe att vara beroende av.

Kram ?