Mycket klokt av dig att skippa den träffen. Du har ju absolut inget att vinna på att gå ut med henne nu. Det gäller att fokusera på sig själv. Du kan ju testa att umgås med henne längre fram när du har längre nykter tid i ryggen. Kanske tycker du hon är trevlig att umgås med då. Om inte, så finns det väldigt många fina plantor här på jorden.?

för det goa förmiddagsskrattet efter din beskrivning av vad du skulle ha skrivit till henne :-))
Och jag blir lite road av att inse att även Mjölby har ett uteliv :-))) En ort som har en grotesk klump i infarten och som måste förklaras av ansvariga : En potatis :-)))
Ett tips är ju att åka till Mellansveriges mest kända blomsterhandel straxt utanför och ta en fika och köpa nån fin växt bara åt dig själv !

Ha en väldigt skön dag och njut av värmen för det verkar bli sista dagen på ett tag nu.

Även om du gjorde helt rätt i att inte svara henne så, av hänsyn till henne, så måste det ha varit befriande att formulera svaret.

Ungefär som när jag spelar ”Resten av ditt liv” med Timbuktu 20 gg i sträck och tänker skitarga tankar om en skitdejt. Det är bra att få det ur systemet!

Kram ?

Vad kul det är att läsa era kommentarer kring mina tankar och påfund. Härligt att jag kunde ge lite skatt också.

Känner mig säker i att vara nykter Mic, känns som jag fortsätter från förra gången. Men det är när de riktigt svåra (psykiskt tunga) perioderna kommer för mig som jag vet att det kan bli svårt.

Adde... ja, den där jädra potatisen, vilket påfund. Och så klär de ut den till en gris också. Det säger väl allt om den hålan.

Har haft en lugn dag här annars, ska strax ut på kvällspromenaden då det inte är riktigt lika varmt just nu. I morgon ska jag tvätta klockan 07, varför jag bokar så tidig tvättid kan man ju undra... jo, jag bor i ett hus med bara pensionärer och de tvättar tydligen 2 gånger i veckan, så det finns bara obskyra tider. Tur att man är en sån som inte dricker så man faktiskt kan tvätta klockan 07 på morgonen ;) Det sätter vi på plus-listan

Ne, nu drar jag till skogen..

Vaknade innan klockan ringde, mobilen hade laddat ur så det hade väl inte ring i vilket fall. Är inte det lustigt, måste ha någon inre klocka för försover mig aldrig, även om klockan stannat.

Tvättar nu och har ätit frukost. Kollar lite på youtube och ska se vad dagen bjuder på. Inget inplanerat. Promenad i kväll är bestämt i alla fall. I morgon börjar jag jobba igen, men kan jobba hemifrån så det blir ändå lugnt. Är ju hemma för det mesta ändå så kan lika gärna jobba då :)

Väljer att inte dricka i dag, istället njuter jag av sista semesterdagen för nu :)

Jag trodde den skulle börja funka nu som nykter men är tyvärr fortfarande beroende av en klocka om jag ska vakna innan 8/9.
Tror jag ska inleda min semester så småningom med att sova sova sova. Längtar efter att få sova klart! Om det finns något sånt ?
Tycker du är så himla bra med dina planer för dagar och konsekventa tänk, ville bara säga det. Min mamma hör till pensionärerna som tvättar för jämnan.. hon bokar tid för två grytlappar ?? ha en fin dag!

Vilken härlig tråd du har och grattis till dag 17 som nykter! ? Känner igen mig så galet mycket i det du skriver, både om att vara ensam-drickare, känslan av att vilja ställa in när man bestämt något, trivas med att vara själv men känner sig ändå till och från otroligt ensam.

Jag hänger på dig, några steg bakom - dag 2 idag för mig.

Jag önskar dig en fantastisk bra nykter söndag och sista semesterdag ☀️

Lyssnade på Alkispoddens 100:e avsnitt i går. Mycket jag känner igen där även om inte allt stämmer in på mig. Lyssnade mycket på den podden förra gången och det hjälpte mig, speciellt med tacksamheten.

De pratade om lycka vs. att vara lycklig. Det är ofantligt spännande tycker jag. För det är just så jag uppfattar A, eller mitt förhållande till A. A ger mig ofantlig tillfällig lycka. Men jag kan bara bli lycklig när jag inte dricker A, eller när jag aldrig dricker A snarare. Det är en ständig kamp, lycka är ju en tillfällig känsla som kan uppnås med en tillfällig fylla men nästa steg, nästa level, bara uppnås genom att leva ett äkta liv, ett liv som inte påverkas av beroende vare sig det är till jobb, mat, droger, A eller andra människor.

Sedan funderade jag också mycket på med detta att älska sig själv, det har jag aldrig gjort. Mestadels pga. mitt utseende. Rent objektivt så ser jag inte helt förfärlig ut, men tror jag blivit skadad av min omgivning ganska tidigt. Det är en ganska stor grej, som jag inte orkar ta nu, men det kommer en vacker dag. Har säkert skrivit lite om detta i den andra tråden. Har i vilket fall alltid avskytt allt på utsidan med mig själv men inte reflekterat så mycket om insidan och har aldrig känt att jag direkt gjort bort mig, varken nykter eller full. Jo, nån gång såklart, men då var det extremfall.

Jag är ju väldigt självständig, och trivs ganska bra i mitt eget skinn i min ensamhet, då det inte finns några andra yttre faktorer (och främst andra människor) men så fort andra kommer in så blir jag så osäker i mig själv och känner obehag och vill mest bara fly från allt. Det är väldigt konstigt att jag kan ha ett socialt jobb där jag samtalar med framförallt ungdomar och är väldigt respekterad och gillad av dem och min arbetsplats. Har mycket information och står på scen mycket, är spindeln i nätet också - vilket jag faktiskt tycker är kul. Men det är teater, eller en annan sida av mig som tar mycket energi, och utan den skulle jag inte kunna ha det jobb jag har. Då skulle jag vara långtidssjukskriven och sitta hemma. Sån tur att jag ändå har den där sidan, och att jag trots att det kan vara jobbigt älskar mitt jobb och känner att jag faktiskt bidrar till andras hälsa och framtidsutveckling. Att jag även får träffa människor, vilket jag tycker är jobbigt, har jag även lärt mig är superviktigt. Så fort det är lov/semester en längre tid, när jag är borta från jobbet så mår jag ofta väldigt dåligt och har druckit på det. Men inte denna sommaren, och förra, då tog jag det som en fördel och jobbade på och med mig själv i stället.

Så hoppas med detta att bli mer lycklig framöver, att tänka på att lyckan är tillfällig och lycklig kan inte uppnås med A. Även att börja älska mig själv mer för den jag faktiskt är. Utredningen kommer förhoppningsvis visa vem det är - för jag har för det mesta ingen aning ;)

Glömde nästan att gå in här... fortfarande nykter, känner mig peppad för en ny vecka och att gå in i 3v nykter. Maten går superbra, har gått ner 2,8kg sen i onsdags, men mycket är nog vatten och utrensning, men ändå positivt.

Var ute på en långpromenad i går, men det började illregna, alltså himlen öppnade sig. Hade tagit med mig en regnjacka som jag knappt fick igen som tur var. Blev ändå ganska blöt. Men när jag gick där och regnet haglade ner runtomkring mig och jag hade 30 minuter hem och ingen återvändo. Då tänkte jag ändå "fan vad skönt med regn, att jag kan uppleva det här, hade jag suttit hemma och druckit hade jag ju inte vetat hur det är att leva". Det är en sån liten grej men det var ändå så skönt.

I dag har jag börjat jobba igen, men tog mig en liten sovmorgon, bara för att jag kan. Jobbar hemifrån i två veckor men kan komma och behöva åka till jobbet för lite möten, men det är lite osäkert ännu. Iof. skönt att komma iväg och faktiskt möta människor, just nu är jag ganska isolerad med mig själv. Snackar med mina två vän-grupper på messenger och med min mor i telefonen. Men har inget behov av att göra något mer. Jag vet att jag är konstig, men att vara själv, att vara ensam... är den skönaste känslan jag vet (i de flesta fallen). Så okomplicerat, jag behöver inte tänka, jag är 100% avslappnad och bekväm i mig själv.

I vilket fall.. har gjort en lång lista på arbetsuppgifter till jobbet (då de vanliga samtalen uteblir när det är sommar), så ska sätta mig och planera upp mina veckor och göra ett schema (som jag ändå inte kommer hålla) ;)

Väljer att inte dricka i dag, istället kör jag på med bra rutiner, som börjar fastna lite nu :)

Har inte fått mycket gjort i dag, suttit och pillat med lite små grejer med jobbet men får liksom inte ro i kroppen. Borde väl gå ut på en promenad nu istället.

Känns som jag har sug, dels efter A (eller mer efter känslan att unna sig). Har funderat på detta och det jag blev mest tillfredsställd av med A, var att jag visste att jag skulle få dricka. Att mina planer hade gått ihop. Sekunderna när man satte sig ner och hällde upp i glaset - DET var den bästa känslan. Smaken kvittade - det var in i dimman jag ville. Har inget stort sug efter A, kanske 3/10. Så ingen chans att jag skulle dricka, men har sånt behov av att unna mig. Eller så här.. jag har noll motivation att göra något - för jag har inget att unna mig med nu. Jag äter inte onyttigheter och jag dricker inte, det är de två sakerna som jag ALLTID unnat mig.

Försöker jobba med tankarna om att unna sig och varför det inte är en bra grej, men då jag bor själv och inte får så mycket besök så är det svårt att hitta motivationen. Det är ju bara jag som ser om det är stökigt hemma, om inte sängen är bäddad. Visst får jag lite mer sinnesfrid när det är "perfekt", men inte så mycket så det är värt att lägga energi på det. Men det SKA ju vara så att man har det ordnat hemma. Brukar alltid tänka att ens hem reflekterar ens inre.

Sen är jag nog även lite rädd för om jag tar in vanliga storstädning som jag brukade göra (för att då förut unna mig efteråt) så kommer jag inte fixa det. Är rädd att det kommer kännas så tomt och meningslöst. Svårt att förklara. Det är mångfacetterat, har ju ingen startmotor heller så det kan ju bara vara det nu när jag är så mycket hemma.

Usch vad jag babblar.

Någon som har några bra tankar hur man bör tänka för att få bort den där känslan av att man ska unna sig..?

Hej!
Jag har ingen bra idé egentligen, annat än jag tänker att... vi har så svårt ha tråkigt, och det har (för mig) i alla fall varit en bra inkörsport till att få något att hända. Som du skriver - kanske mer förväntan när jag cyklat ner till bolaget, öppnat första flaskan, första klunken, sen dimman...

Och nu. finns inte ens det att unna sig. Kanske är det helt nödvändigt att inte ibland unna sig fast man har lust till det. Bara ha urtråkigt, tycka det är jobbigt, för att, sedan, förhoppningsvis hitta något som gör en glad eller uppfylld. Det går ju inte beställa riktig lycka som det gick med A... Den stod ju alltid redo, kom så ska jag göra dig glad, så glad du glömmer allt och dig...

Jag vet att det inte riktigt är svar på frågan omkring detta med "att unna sig"....

Babbel från min sida :-)

Jag har aldrig haft särskilt mycket drömmar men det som jag har velat ha över allt annat i världen är en hund. Så fort jag flyttade hemifrån och började plugga när jag var 20 år köpte jag en hund. Han levde tyvärr bara 4,5år pga. medfött fel men har även en nu, som bor hos mina päron. Min hund som bor hos mina päron är världens finaste hund och jag skulle så gärna vilja ha honom här på heltid då jag känner att jag faktsikt orkar det nu. Är inte deprimerad och känner att jag har mer kontroll i mitt liv. Dock så har han bott där några år med deras hundar och jag tror inte han skulle må bra av att flytta till en lägenhet. Nu kan han med kompisarna springa utomhus när han vill. Det är en väldigt liten hund. Min största dröm har alltid varit att ha en golden retriever, de kräver väldigt mycket motion vilket jag vet. Men nu nä jag var ute i spåret i kväll så kom jag och tänka på en sak. När jag firar ett år som nykter så ska jag seriöst inventera mitt liv, och känner jag då att jag är trygg i min nykterhet och kan ta hand om en hund, kan lösa det då jag även jobbar mycket, då ska jag skaffa mig en golden. Men det får ta ett år. Måste liksom bevisa för mig själv att jag dels har fysiken att ta hand om en sån hund och orken vilket jag bara kan ha om jag är nykter.

En annan framtidsdröm jag alltid har haft är att ha en egen pool, lite svårare att fixa såhär på 5:e våningen ;) Men förhoppningsvis så kommer jag känna mig trygg efter några år av nykterhet att jag kan klara av ett litet hus (och en pool). Men det kan endast ske om jag är nykter!

Under min barn- och ungdomsår hade vi katt. Under alla år samboende med barnens pappa tjatade jag om hund, men han ville inte.

Hösten 2014, då vi varit separerade ett år, skaffade jag hund. En sjuårig omplacering, en svart mellanpudel. Han var min match in heaven ❤️

Vi fick drygt fyra fina år ihop. Tyvärr fick jag låta avliva honom i augusti 2018 pga tumör i munnen ?

Bra att ha en hund som ”belöning” efter ett nyktert år! Det vill jag också ha. En grå storpudelvalp blir det nästa sommar! Börjar spara pengar nu!

Kram ?

Hej!

Jag har läst igenom början och slutet av din tråd. Det verkar vara som att du mår bättre nu än för några veckor sedan. Du skulle kunna unna dig något som inte involverar mat eller dryck. Ett förslag är att gå att få massage, kolla på något roligt klipp eller att vara i naturen. Det är sådant som får mig att må fysiskt och psykiskt bra. Vad kul att du vågar drömma igen. Jag önskar dig lycka till på din framtida resa.

Många kramar

Helt sjukt att det redan är 19 dagar. Är inte förvånad att jag fixat det, mest förvånad att det gått så himla snabbt.

Tog lite sovmorgon i dag igen men ska strax sätta mig med mitt jobb och vara produktiv. Jobbar verkligen dubbelt så snabbt när jag inte blir störd när jag väl kommer igång. Måste bara äta frukost först, rutinerna måste hållas till varje pris.

Annars så regnar det ute, älskar det - och det är inte så varmt. Man kan ju tänka att det är synd om alla som älskar att sola, bada och alla ungar. Men ungar kan vara ute i regnet, det är inte kallt och de andra ska ändå inte vara i flockar vid badstränder just nu - så jag rättfärdigar mitt narcissistiska tänk ;)

Väljer att inte dricka i dag, istället jobbar jag och i kväll så ska jag åka till min mor och äta och umgås.

28 dagar med Sandra Bullock är också inne på husdjursspåret :-)) I slutet får en man rådet att skaffa en krukväxt först och överlever den första året så fixar han att skaffa hund :-)) Och det gör den !!

Jag har haft katt sen jag var ca 28 år och alltid trivts med det och har tidigare haft planer på att skaffa hund inte minst för att bryta ensamheten. MEN......nu när jag kan uppleva friheten med pensionen och att inte vara låst av flaskan så har jag avskrivit de planerna. Att inte behöva ta hänsyn och ansvar för/till nåt annat levande väsen slår allt. Men visst...tanken är ju inte heldöd....

Adde.. så sant. Har ju alltid sökt efter något men snabbt lämnat tanken och "saken" när jag inte märkt att tillfredsställelsen av att ha det inte var varit värd det som man var tvungen att lägga in. Ja, förutom A nu när jag tänker till.. haha, vad konstigt. Men det har ju varit för att kunna fly också.

Men det är därför jag tänker om ett år.. och då ska jag inte bara göra det, jag ska utvärdera och fundera om det är just det som skulle göra mig lycklig. För jag vill åt att bli lycklig, inte den tillfälliga lyckan.

Kan säga att denna dag har varit ganska fruktlös hittills, det händer inget på jobbet. Hoppas att det drar igång lite mer i morgon, det borde det göra, men mår ändå bra och det är skönt att inte stressa.

Maten går också bra, har lånat min mammas Viktväktarkonto så använder det, det är nedrans mycket inspirerande människor där med, ungefär som här... fast de kämpar mot en annan djävul, en mindre skadlig i många fall - men inte alla.

Känner mig lite ensam, men vill inte umgås med någon, trots det ska jag till mamma i kväll och äta, kanske ta en promenad med hundarna... det blir mysigt och lagom.

Sommaren är verkligen bästa tiden att vara nykter på för mig, då jag kan fokusera bara på mig och så hinner jag ta itu med alla tankar och inte stressa och ta dubba snabba beslut pga. stress och yttre faktorer.

Nej, nu ska jag sätta igång en podcast och fixa det sista på jobb-listan för i dag

Usch vad jag avskyr mig själv ibland. Skiver detta gråtandes. Jag är så barnslig, varför är jag sån här!?

Hade bestämt att åka hem till min mor i kväll för att äta, mysa med hundarna, kanske kolla någon serie med mamma och ta en promenad tillsammans. Skulle ge mig av men precis då ringer hon och säger att ett par släktingar också ska komma förbi, de bor längre bort men var på genomresa. Min första instinkt är NEJ! Jag vill inte träffa någon annan än min mamma, jag har inte ork just nu att göra mig till och inte kunna vara mig själv till 100% som jag är med henne. Jag blir jätteledsen och arg. Låser mig helt, det blir suddigt och huvudet blir helt svart. Det är så svårt att förklara, det är inte en ångestattack - har haft de så jag vet. Men jag låser mig, jag kommer inte ur känslan. Sa till min mamma att jag inte kommer och hon blev besviken men förstod, jag blev arg på henne men bad sedan om ursäkt för jag vet att mina känslor inte är normala i detta fall.

Men även nu efter, en timme senare - är jag handlingsförlamad, gråter fortfarande och så dränerad på energi. Jag vet inte vad jag ska ta mig till? När det blir så här brukar jag ibland slockna av utmattning, eller drick/äta på det. Jag tänkte tanken, men hade inget sug efter det alls. Tanken kom också att jag borde hoppa från balkongen - men det är ju heller ingen vidare bra idé liksom. Så jag skiter i det med. Det är ju bara tankar - en känsla. Det agerar man ju inte på håller jag ju på att lära mig.

Lite skönt att ändå skriva av sig detta, även om det låter helt absurt. Men det är väl just en sån här grej som gör att jag ska få en utredning. Jag kan inte hantera förändringar, om de inte ges "i tid". Så har det nog alltid varit. Och sen har nog mycket annat byggts upp och jag har taggat hela dagen för att åka till min mor och sedan blir det förstört. Har lagt så mycket energi på att göra det så att nu kommer jag inte orka något på flera dagar känns det som. Hoppas jag kan ta mig ut på en promenad i kväll, måste väl dock äta något innan dess men är apatisk just nu och kan varken tänka ut vad jag ska äta, hur jag ska göra det, eller hur jag ska lyfta rumpan från soffan.

Bästa med detta - inget sug - INGET SUG! Vill inte dämpa känslorna, även om det inte är kul just nu.

Min nyktra tid innebär att mina känslor har gått helt bananas. Och jag har ingen misstänkt diagnos. Jag har tidigare ”bara” dämpat alla känslor med alkohol.

Usch vad svårt för både dig och din mamma. Spontant känner jag att hon borde känna dig så väl att hon tackade nej till släktingarna, eftersom hon vet hur du funkar.

Samtidigt svårt att tacka nej när släktingar hör av sig så i sista minuten. Eller visste din mamma tidigare så att hon kunde ha förberett dig tidigare? Och hon trodde kanske att du skulle tycka att det var roligt att träffa dem.

Oavsett om/när du utreds för diagnos så måste du lära dig leva med dina egenheter. Vi har alla egenheter som vi får lära oss att hantera, att leva med helt enkelt. Många av oss behöver mycket struktur, förberedelse.

Du är dock klok nog att kunna se på det utifrån. ”Nu överreagerade jag, och det här var orsaken, och nu får jag be mamma om ursäkt”.

Utan att vara expert på något sätt så tycker jag att du agerade på bästa möjliga sätt efter förutsättningarna faktiskt.

Så otroligt skönt att utbrottet inte triggade suget efter alkohol ?

Kram ?

AmandaL

Heja andrahalvlek ?? Du skriver så klokt, jag ville så gärna skriva något bra själv men kunde inte formulera mig så fint som du gjorde! Jag imponeras av ditt lugn och uttryckssätt.

Och kära ensam1984, jag känner igen mig i din känsla. Jag har tidigare blivit jätteledsen när någon lämnade mig, kunde inte hantera att saker blev inställda då jag kände det som att någon inte ville vara med mig. En gång när jag och min mamma hade varit här tillsammans och hon gick hem tidigare än vi bestämt satt jag och grät i trappan och skrek efter mamma, panik, jag grät och skrek rakt ut ”mamma” ”mamma” ”mamma” helt okontrollerbart, jag kände mig övergiven, jättehemskt. Jag tycker dock att mina känslor blivit lugnare sedan jag blivit nykter, att jag inte får samma känslodippar längre, så även dom har blivit bättre sen jag blev nykter.
Hoppas att du har lyckats ta dig för någonting nu och att din hemska känsla i kroppen har lugnat ner sig, jag känner även igen det där med att jag fått gå och lägga mig efter ett sådant känsloutbrott, totalt slutkörd, i säng klockan 19:00 eller jättefull samma tid.. blä! Hoppas hoppas du orkat vara nykter, det mår du bäst av och hoppas hoppas så mycket din hemska känsla trappats ner ??