av Gäst

dricker jag för mycket

måne
mån, 2011-02-07 - 07:58

ville bara titta in o säga hej
livet flyter på i dur o moll
men är nykter o lugn
tar en dag i taget
o det känns helt ok
vårkänslor fick man i helgen,då vi haft sol över vår kobbe
ljuvligt
värmer i själen
lite promenader
sett en bandymatch ,grabben har spelat
handlat lite o hunnit träffa syrran med hennes familj också
dottern har vart hemma hela(?!) helgen o vi såg melodifestivalen
hela familjen,med popcorn o läsk
helt vanlig helg,
utan alkohol,maken har inte deuckit nåt heller
blir mindre o mindre för honom också
o han mår bättre av det också
vi trevar lite
har faktiskt haft ganska bra samtal sista dagarna
han är en klippa
gör allt för mig,o försöker förstå mig så gott han kan
o det älskar jag honom för
vem har en dans på rosor
efter 19 år
vi kämpar,o vi finns kvar för varann
viktigast av allt
stoor kram till er alla
hur mår ni
surran,Mie,Vana,pia,Katarina,,alla
Carpe Diem Måne

Fenix
mån, 2011-02-07 - 09:23

Du glömde Fenix Måne. Buhhh...
Jag tillhör också den lyckliga skara som vaknat nykter i dag och har beslutat att det så ska förbli i dag.
Kram dill dig och alla
/Fenix

Fenix
tors, 2011-02-10 - 09:13

Tusen kramar själv Måne,
jag kände mig som en fåne,
när jag inte fanns med på din lista
trodde jag att jag dig skulle mista
när jag nu sanningen kan förstå
flyger jag åter upp i det blå.
/Fenix

måne
tors, 2011-02-10 - 14:12

härligt med ditt rim till svar
ta mig tusan du poetens ådra har
med humorn i behåll
du roar mig ,ditt fågeltroll
åter upp i det blå
vänta på mig
jag hänger på!!!

hur mår du annars,hur lever livet?
kram Måne

måne
fre, 2011-02-11 - 08:50

gomorron
ny dag som tornar upp utanför mitt något skitiga fönster
jag älskar solens strålar men ack så de avslöjar damm o smuts
städa är inte mitt prio ett nuförtiden,missförstå mig rätt
jag håller en ok standard, i guess
men går hellre ut o går
läser en bok
pysslar med min lilla (han gör allt vad pyssel innebär!!,leker med lera.målar,klistrar,plockar med allt,han älskar dessutom att baka,farsan hans
är ju kock o bagare i grunden,så.
hellre att han ärver den ådran,än min missbruksådra,hemska tanke)
ledig idag,jobbar helg
blir lugnt,ska gå ut med jycken o lillgrabben,äta lite lunch
läsa lite,okej,en maskin tvätt måste nog in också
o en repa med dammsugaren i köket,lots of hundhår!!
annars bara andas långsamt
vara här o nu
vara tacksam
över tre friska barn
en go make
ett ok jobb
goa vänner här på forum,NI ALLTSÅ;JUST DU SOM LÄSER NU!!!
att jag kan finna ett inre lugn now and then
turbulent ibland
mörk i sinnet
men så är jag
det vet jag
o det går över
äter mina tabletter som funkar bra
håller mig på banan
vill inte sluta än
förut var själen 90% svart
idag känns det som 40% typ
allt har sin tid
men jag är ödmjuk o tacksam över just denna dag
fastnade för detta citat

"var den förändring du önskar se i världen"

carpe diem Måne

lilla jag
fre, 2011-02-11 - 11:57

Jag sitter med gråten i halsen å är bakis sen igår... Jag har gång på gång sagt till mig själv att jag inte ska dricka över huvudtaget!!! Men lik föbannat så tänker jag "Äsch... Jag klarar VISST att bara dricka ett glas för att det är gott!"... Men det GÖR jag inte!!! Slutar alltid med att jag dricker massor o får minnesluckor o helsike... Nu sitter jag med en liten bebis hemma och är mammaledig... Jag har så fruktansvärt dåligt samvete så jag vet inte vad jag ska ta mig till! Jag har hållit upp i omgångar och då har jag mått så himla bra! Känt att det är så skönt att slippa ångest för saker man sagt och gjort i fyllan. Jag sårar min man (fast han vet inte om det) och jag är så rädd att jag inte ska få bukt me det här innan min bebis blir såpass gammal att han förstår va mamma gör... Och jag är rädd för att bli sjuk av mitt beteende! Äter mediciner (SSRI) och fick ta blodprover när jag provade ut dem,,, visade sig att mina levervärden var dåliga! och jag VET att det beror på alkoholen... jag är så himla rädd för vad som kommer hända! rädd för mig själv... Snälla hjälp mig nån!!!

måne
lör, 2011-02-12 - 06:45

lilla du
känner så väl igen mig i dina rader
din ångest
din förvivlan
din tro om att det går att dricka ett glas för att det är "gott"
jo just det ,vi vet ju alla hur det slutar
i tårar,ågren,rädsla o avsky inför sig själv
vakna med bultande hjärta
vad gjorde jaG
vad sa jag
hur kom jag i säng
såg nån av ungarna mig ragla
det värsta av allt är ju att ens barn får se sin mamma full
usch,,
jag har tre barn,15,13,o fem år
har nu inte druckit på några månader
men är ödmjuk o försiktig
tar en dag i taget
äter också ssri,o de funkar ju väldigt dåligt ihop med alkohol
man blir ju galen,,,,
o du har rätt,,man mår så mycket bättre efter en tids nykterhet
vad är det då som får en att falla åter o åter,,,
lömsk är den,,alkoholen,maktfull
men det hjälper att skriva lite här få lite stöd,en rad av nån som förstår
här dömer ingen någon
tusen kramar till lilla du
Måne

lilla jag
lör, 2011-02-12 - 11:47

Det känns sååå skönt att det finns andra med samma problem
(inte att jág tycker det är kul att folk har problem!)
Men man kan lätt känna sig ensam eftersom det inte pratas om sånt här öppet...
Jag mådde så dåligt igår att det kändes lite som om botten var nådd på sätt
och vis... Så med darrande hand o massor av nerver ringde jag en kontakt
per telefon! Det är första gången. Och så fort han svarade så brast det för
mig och jag grät rakt ut... Det var precis som om jag i den stunden insåg och
erkände för mig själv att jag har allvarliga problem!

Jag är så innerligt less på detta jäkla ångestfyllda liv!
Mannen jag pratade med (kan kalla honom "O") behöll lugnet
och stöttade mig otroligt! Det var en otrolig känsla att sätta ord
på det som tyngt en så länge... Att få ur sig alla hemligheter, som
man jobbat så hårt för att dölja. Man blir ju väldigt bra på att ljuga och
hitta på alla möjliga ursäkter för att kunna dricka :-(

Efter ett långt samtal, hade jag fått både stöd, tips och råd om träffar
att gå på i närheten där jag bor. Det känns väldigt läskigt att gå till
ett möte, men det är ju också ett steg som gör att man liksom
"stänger" möjligheter för sig själv att trampa snett igen...

Jag ska ta en dag i taget o försöka hålla kontakt med människor här
på forumet. Igår var en vit dag och det blir det idag med!

Kram

måne
tis, 2011-02-15 - 07:54

strongt lilla du
att ringa någon
jättebra gjort
modigt
att börja inse
erkänna för sig själv
är det viktigaste
man har ju ljugit för sig själv såå länge
man är som två personer
o de kommer liksom inte överens så länge man inte har kommit
till insikt om hur illa det är
jag har erkänt för mig själv,för er ,min make
jag är alkoholist
nämnt för en del närstående
inte sagt det rent ut men nämnt att jag har svårt att sätta gränsen
en början i alla fall
även jag är nykter
igår idag
o hopefully tomorrow,
en dag i taget
återigen,,välkommen hit
hur mår du idag vännen?
kram Måne
till dig också Victoria,hoppas allt är väl med dig

viktoria
tis, 2011-02-15 - 08:16

Godmorgon Måne : )
Tja, vet inte...alllt är inte väl, förutsättningarna att klara motgångarna är dock avsevärt bättre som nykter än full eller bakfull...

Min lillasyster är svårt sjuk, har varit det i snart 2 år, och kommer inte finnas i mitt (eller någon annans) liv så länge till. Smärtan är enorm, overklig...Paradoxalt nog är det i övrigt i mitt liv lugna gatan just nu, allt liksom bara flyter sakta på. Kanske är det något/någon som hjälper mig att sätta ena foten framför den andra för att kunna gå igenom detta utan att gå sönder helt och hållet...
Kan inte låta bli att tänka som så, att kanske fanns det någon mening med att jag drevs till att ta beslutet att sluta dricka, att min arbetssituation förändrades drastiskt (mot min vilja - men i slutänden till stor gagn för mitt välmående och min livskvallitet) Som om jag är lite bättre rustad, på någe vis, för att våga och orka vara i det som sker nu. Inte fly, det är så svårt ibland, utan stanna kvar i det olidliga...andas...gråta...känna precis det som känns, låta det komma och bara försöka stå kvar...rotad i den verklighet som inte alltid kan kontrolleras. Jag kroknar och böjs i stormen..men hoppas att mina rötter är så pass förankrade nu att jag inte blir skvatt galen *ler lite...*

Inser att livet ser ut så här...också...det är en del i paketet vi köpt när vi väljer livet. Men jag ska inte fly....

Adde
tis, 2011-02-15 - 09:26

dig Viktoria för ditt starka inlägg.

Jag har inte varit i närheten av din situation personligen men jag kan mycket väl sätta mig in i den rent känslomässigt. Jag har upplevt smärtan hos nära vänner som genomlevt ungefär samma sak och sett hur de, av alla, har haft den mest konkreta inställningen till livet. Jag blir imponerad och konfunderad över hur de kunnat stå starka fast det, som du säger, stormar runt dem.

Mitt beslut om att ta en behandling föregicks av en radda händelser som jag inte delat här men som sammantaget innebar att jag hittade min nykterhet. Med facit i handen så kan jag nog se att "någon" har lotsat mig till en rad beslut och visat mig vägen. Och då menar jag inte min hustru !! Mitt nya liv i nykterhet har haft sina upp och nergångar och jag har blivit förvånad hur "lätt" jag klarat dessa jämfört med mitt tidigare liv. Vad som sen är hönan eller ägget är jag inte på det klara med men jag tar tacksamt emot den styrka som min nykterhet skänker mig.

Och som du skriver så är det så viktigt även för mig att känna min känslor, stanna kvar, inte fly, och som du så bra uttrycker det :
rotad i den verklighet som inte alltid kan kontrolleras

Tack igen Viktoria för att du hjälper mig i min vardag så jag kan lära mig av dig.

Det är så mycket värt för mig.

måne
tis, 2011-02-15 - 11:57

Victoria
tack för,som Adde skriver,ett väldigt starkt inlägg
har själv två systrar som står mig nära,,,,
kan inte göra annat än ge dig en varm tanke
att se en nära försvinna inför sina ögon,
oändlig smärta
skönt att du för övrigt har det lugnt
så du kan få gå igenom detta med alla dina sinnen närvarande

stoor kram Måne

lilla jag
tis, 2011-02-15 - 15:38

har haft en lugn o skön dag idag... några turer med bilen och inte en tanke om att dricka alkohol igen...
Inte än iaf... Jag är glad så länge känslan håller i sig, men är lite
rädd för vad som händer den dagen jag blir sugen igen...
För den lär väl komma är jag rädd. men jag ska stå på mig å
ska på mitt första AA-möte på torsdag!

viktoria
tis, 2011-02-15 - 22:19

det berör mig så oerhört att ni ser mig, och att ni tog er tid att läsa och svara...känner erat stöd, och är så tacksam för allt jag har idag. Så tacksam...

måne
tis, 2011-02-22 - 13:27

hur gick ditt möte lilla du?
hoppas det gav dig styrka att gå vidare,
berätta!

Victoria vännen min
ge o ta
är vad vi finns här för
o du ger jättemycket genom att bara vara dig själv
och det är så skönt att vara sig själv efter en tids nykterhet
man läker inombords
varma kramar Måne

Mie
sön, 2011-03-06 - 13:18

Läser om er som trevar fram på stigen utan alkohol.
Känner att det finns en kraft & vilja.

Styrka & energi till er att forts framåt.
.../ kram från Mie <3