av Andrahalvlek

Sommarbarnet
tors, 2020-11-05 - 11:41

Låter helt underbart!!! Har ofta funderat på att gå med i kör för jag älskar verkligen att sjunga. Sjunger dock hellre än bra, men det hindrar inte mig att skråla på i bilen med orginalartisterna som bakgrundskör på stereon?Det är en befriande känsla att sjunga och dansa också för den delen??

Vad skönt för dig att kunna varva ner lite på jobbet och checka ut tidigt i morgon. Hoppas du får sol och ljus så att du hinner njuta lite av dina extra lediga timmar☀️

Kram⚓️

Andrahalvlek
tors, 2020-11-05 - 11:53

Då är Joyvoice LIVE-kör verkligen något för dig! Då stör du bara grannarna ? Alla kan sjunga är Joyvoice devis. Man kan köpa in sig i en app där man får alla låtar med text och alla olika stämmor insjungna så att man kan träna hemma också. Jag har stämma alt 1, vilket är den vanligaste stämman. Sopran är ljusare stämma, och alt 2 är en mörkare stämma. Man får prova sig fram, känna efter vad som känns mest bekvämt. Man lär sig låtarna genom att härma helt enkelt.

Min plan är att varje kväll träna på låtarna minst en gång här hemma. Då blir det som en sångmeditation ? Just nu har vi fått låtarna ”Ere bara jag”, ”Thats what friends are for” och ”Säg mig var du står”. Efterhand som terminen går fylls det på med två-tre låtar per gång. Hinner man inte titta LIVE på onsdagkvällar kl 19 så kan man kolla på det inspelade efteråt.

Körsång är vetenskapligt konstaterat bra för hjärnans återhämtning av tre anledningar i huvudsak:

1) Man kan inte tänka på något annat när man sjunger.
2) Det är njutbart och roligt att tillsammans med andra skapa skönsång.
3) När man sjunger samarbetar ens två hjärnhalvor på ett läkande sätt.

Kram ?

Torn
tors, 2020-11-05 - 12:13

Det gäller väl att vara själv hemma också förmodar jag. Min fru och barnen hade blivit skogstokiga om jag satte i gång och sjunga för full hals.? Hur är det med din dotter Ah? Och Sommarbarnets hund skulle väl bli livrädd.?

Kram

Andrahalvlek
tors, 2020-11-05 - 16:08

Minns min mammas katt. När min mamma sjöng med högt till Allsång på Skansen på tv så kröp katten upp i hennes knä och satte sin tass framför hennes mun ?

Vi får se ikväll vad dottern tycker. Igår sov hon över på korttids.

Kram ?

Andrahalvlek
tors, 2020-11-05 - 23:14

Idag har det varit väldigt segt. Jag tror att jag varit typiskt luften-ur-efter-anspänning-trött. Efter att jag hade styrt upp med alla utbildningar för två-tre veckor sedan så väntade jag mig en lugnare period förra veckan, men tji fick jag. Efter en veckas full rulle väntade jag mig en lugnare period den här veckan, men tji fick jag. Så idag, när andra på jobbet tog över full-rulle-arbetsuppgifterna, så gick luften ur mig.

Jag har tagit TVÅ höneblundar idag ? Först på lunchrasten och sen efter jobbet. Ändå tror jag att jag somnar innan midnatt utan större problem. Då är man trött. Samtidigt är jag så tacksam över att jag kan sova när jag är trött ?? Och att jag har vett att förstå att det är just vila och sova som jag behöver.

Nu känner jag dock att jag behöver frisk luft, motion och natur också! Så den kvoten tänker jag fylla på rejält i helgen. Det känns som att allt annat kan stå tillbaka faktiskt. Dottern ska till sin pappa imorgon så lördag-söndag kan jag tillbringa i skogen från morgon till kväll om jag vill. Hoppas vädergudarna är hyfsat på min sida bara.

Hittaut stängde för säsongen förra helgen, men jag tänker testa en runda runt en sjö i byn dit dottern ska flytta till våren. Då kan jag passa på och titta på hur långt de har kommit med husbygget också ? Jag har ju sett planritning över lägenheten och det blir ett kombinerat kök och vardagsrum, ett sovrum och ett stort badrum. Sen får alla en egen uteplats utanför. Sex lägenheter plus gemensamt utrymme för umgänge. Allt i markplan.

Det ska bli så mysigt att inreda lägenheten ihop med dottern. Hon sa för en tid sedan ”en matta måste jag ha” så hon har börjat fundera också. En ny säng till henne ska vi köpa, och en soffa. Det behöver vi göra innan årsskiftet så att det kommer på det här årets redovisning.

Just nu har hon pengar på sitt konto, och där gör de ingen nytta. Hon får inte ha en krona på ett sparkonto, för då får hon inte bostadstillägg. Hon får ut 8.800 kr i aktivitetsersättning varje månad. Merparten kommer sannolikt att gå till hyran, så bostadstillägg måste hon ha. Nu betalar hon hyra till mig och sin pappa. Hon betalar 1000 kr/vecka för kost och logi. Totalt 4000 kr, dvs 2000 kr till oss vardera.

Från april ska hon betala både hyra och mat själv. Och kläder och allt annat hon behöver. Det hon får in varje månad ska räcka till alla utgifter. Nollsummespel. Eller minus snarare. Det blir inte mycket guldkant i hennes liv om man säger så. Vi föräldrar får förstås stå för lite guldkant, och hon har inga stora krav eller dyra vanor alls. Utlandsresor är ju en utopi förstås, det får bli en gåva till henne i så fall. När det nu kan bli aktuellt med utlandsresor igen förstås.

Kram ?

Kennie
fre, 2020-11-06 - 09:01

Hej Andra halvlek, ville bara berätta att jag drömde om dig inatt.. Jag var i en stad med min sambo och vi letade efter en restaurang och jag gick och tänkte på om jag kanske skulle dricka ett glas vin ändå.. Och så tänkte jag fram och tillbaks - vin, gott, bakis, dåligt, lite vin bara- tills jag plötsligt kom på att aha, tänk på vad Andra halvlek brukar säga- inte förhandla! Så då tänkte jag ett högt NEJ i huvudet och kände mig lättad. Så tack för drömstöd, ska bli spännande att prova det i vaket tillstånd om behov uppstår.

Andrahalvlek
fre, 2020-11-06 - 10:50

Så glad över att indirekt kunna hjälpa till i din dröm ?

Jag tror verkligen att det är ett bra tänk! Att aldrig börja förhandla utan direkt ryta ”NEJ” när alkoholdjävulen börjar jiddra. Tack för påminnelsen!

Kram ?

Andrahalvlek
fre, 2020-11-06 - 14:54

Idag träffade jag ”min”psykolog. Jag har gått hos henne sen min första sjukskrivning 2007. Jag har aldrig pratat med henne om mitt alkoholintag. Aldrig.

Idag berättade jag för henne att jag är helt nykter sen i våras. Berättade om fördelarna jag har märkt (bättre sömn, sänkt stresströskel och att jag är mycket lugnare). Jag berättade också att jag tidigare har druckit vin 3-4 gg/vecka för att belöna mig, ge mig avkoppling, och somna gott. Och att jag nu upptäckt att jag sover SÅ mycket bättre som nykter. Hon vet ju, precis som jag, att sömnen är grundfundamentet i min tillvaro. Hon om någon vet hur struligt jag haft det med sömnen historiskt.

Sen berättade jag inte mer detaljer om drickandet. Det som har varit har varit, och det ska inte komma tillbaks.

Chill helgkram ?

PS. Nu ska jag ta en lååååång höneblund ?

Pianisten
fre, 2020-11-06 - 15:38

Jag undanhåller också vissa detaljer och det tyvärr på grunder av egen erfarenhet, man är aldrig helt säker i vad man berättar för någon.
Jag berättade i förtvivlan alla detaljer för läkaren jag först träffade vid min krasch förra året. Han var i sin tur så mänsklig och ärlig mot mig att han inte tog med alla saker i min journal för att det jag utsatt mig själv och andra för pga alkoholen skulle kunna leda både till indraget körkort och orosanmälan till socialtjänsten. Man både förstår att dessa regler måste finnas men samtidigt skrämmande att man inte kan känna sig 100% trygg med vad man berättar för NÅGON.

Ha en fin helg :)

TappadIgen
fre, 2020-11-06 - 15:56

Andrahalvlek: Det tycker jag inte är så konstigt egentligen att det inte har kommit upp med din psykolog. Sen är ju alkoholen inte något du behöver diskutera heller. Du har det ju definitivt under kontroll och kan lufta dina tankar om det här.

Pianisten: När det kommer till läkare däremot. Jag var ju på vårdcentralen i somras efter att jag slutade. När jag pratade med läkare då så såg försökte jag verkligen leda dem mot att mina besvär kan bero på ett högt alkoholintag, speciellt under de veckor som varit. Jag minns när jag fick frågan om jag hade ätit något som kunde orsaka mina besvär, men jag avfärdade det som en möjlighet och pekade direkt mot alkoholen. Nu läste jag i min journal för ett litet tag sen och den första läkaren jag träffade en gång såg jag hade underdrivit min alkoholkonsumtion som jag uppgav. Men min andra läkare verkar inte ha gjort det på samma sätt. Han hade förvisso inte noterat några mer exakta kvantiteter.

Dock träffade jag ju läkaren efter att jag hade slutat. Det påtalade jag också att jag hade och att det inte var några problem. Kanske spelade det in, men jag funderade aldrig på möjligheten för en orosanmälan eller så. Men det kanske beror mer på vilka detaljer man berättar och inte om konsumtionen i sig?

Andrahalvlek
fre, 2020-11-06 - 17:16

Min psykolog frågade just om kvantiteter idag. Jag underdrev rejält. Så hårt sitter livslögnen - hur mycket jag drack egentligen. Men jag tycker att jag som har sökt för ångest, utmattning, sömnstörningar i omgångar, någon gång under alla dessa 13 år på allvar skulle ha fått skarpa frågor om mitt alkoholintag. Från både läkare och psykolog.

Visst har jag fått frågan, och underdrivit, och när jag har mått som allra sämst och blivit sjukskriven för utmattningsdepression så har jag ju slutat dricka. Av ren överlevnadsinstinkt tror jag. Båda gångerna. Noll alkohol de allra mest akuta 3-4 månaderna. Sen har jag börjat dricka igen när jag mått bättre.

Min psykolog berättade om ett fall hon haft med en man som åkt fast för grov rattfylla. Han uppgav att han drack för att kunna somna efter långresor med lastbilen. I och med domen slutade han att dricka, och förklarade för henne att han sov bättre än någonsin. Hon refererar till ETT fall i sin karriär. Fatta att väldigt många ljuger om sitt alkoholintag hos psykologen.

Hon sa också att hon vet, rent kunskapsmässigt, att alkohol fördärvar den viktiga rem-sömnen som ger oss viktig återhämtning för hjärnan. Det har jag också läst mig till. Och ännu bättre - jag har verkligen upplevt det ??

Kram ?

TappadIgen
fre, 2020-11-06 - 20:42

Jag har väl underdrivit för mig själv hur mycket jag har druckit. Eller slätat över det, som man kanske kan beskriva det. Jag vet när jag var hos läkaren dock att jag verkligen försökte trycka på att det inte var något normalt intag, eftersom jag var angelägen om att de skulle fokusera på alkoholskador. Den första läkaren jag träffade hade skrivit "druckit en flaska vin om dagen". Om det ändå hade varit så väl. Jag vet att jag hade svårt att ge en exakt siffra, då det liksom blev ett par öl ute och några hemma och någon hos en vän etc. och jag inte hade funderat på det. Jag är säker på att jag sa uppskattningsvis två liter vin om dagen. Hon frågade mig om jag inte blev omhändertagen eller råkade illa ut. Nej, sa jag. Min tolerans var hög nog att det inte var så farligt som det annars kunde ha varit. En natt när jag druckit som mest, den sista veckan, missade jag sista bussen hem efter att ha hälsat på en vän. Jag gick 7km mitt i natten. Hade ju nästan nyktrat till när jag kom hem, kände jag, vilket jag förstås egentligen inte hade.

Jag undrar varför hon skrev ner en flaska vin. Jag ser det som osannolikt att hon skulle ha hört fel. Men varför då?

Sen med en psykolog är det såklart annorlunda. Eller känns det konstigt i efterhand att du inte har pratat med henne om det tidigare och att du underdrev kvantiteter? Jag misstänker som du säger att det förmodligen är väldigt vanligt att underdriva. Jag vet ju inte hur det kommer kännas när jag sitter där själv för första gången med psykologen om en månad. Jag har väl dock i princip alltid annars underdrivit min konsumtion för alla, inklusive mig själv, förutom läkaren. En alkoholist är inte en tillförlitlig källa när det kommer till de egna alkoholvanorna.

Det kanske också är därför jag vill ha ett sätt att kunna bevisa att jag har varit nykter. Genom ett sånt där PEth-prov varje månad. Jag kommer förmodligen aldrig behöva kunna bevisa det, men det hade varit skönt att vet att det fanns där. Men jag verkar vara ganska ensam om att vilja ha något sådant.

Andrahalvlek
fre, 2020-11-06 - 21:48

Allmänläkare generellt är kanske dåliga på att fånga upp missbruk? De kanske måste vara specialiserade på det området för att vara riktigt duktiga på det? Synd i så fall, för det är ju till läkare man går med allehanda bekymmer. Och missbruket av alkohol är väldigt utbrett. Det vore ju önskvärt om fler lyckades sätta stopp innan de når den absoluta botten. Eller beror det på inställningen att man inte ska försöka påverka innan individen själv söker hjälp för missbruk? Att det liksom är meningslöst innan dess.

Drar en parallell till det chattande jag bidrar med för tjejjouren. Några stödsökande som är riktigt svåra är tjejer med ätstörning. De vill bara att man ska bekräfta att de gör rätt, att de inte väger för lite osv. Men så kan vi förstås inte agera, vi måste säga sanningen till dem. Att deras BMI är på tok för lågt, och att det är viktigt att äta åtminstone lite frukost, lunch och middag och att det är osunt att svälta sig och samtidigt träna fyra timmar per dag.

De blir skitarga på oss, kallar oss jävla kärringar och avslutar chatten. Men det råd vi fått från ätstörningsenheten är att vi måste vara tydliga och inte stryka dem medhårs. För om de får höra samma argument gång på gång på gång, från olika håll i olika sammanhang, så kommer de kanske till slut att förstå. Kanske. Det är en vidrig sjukdom.

Själv går jag runt och studerar min omgivning på jobbet. Hmm, kan den och den möjligen ha alkoholproblem? Har identifierat flera stycken högpresterare som jag tror kan ligga i farozonen, men det har inte fått konkreta eller synbara konsekvenser på jobbet än. Men det hade det inte hunnit få för mig heller, så det behöver inte gå så långt.

När jag blir ännu mer lite mer trygg i min nya roll som nykter så tror jag att jag kommer att stå på barrikaderna. Precis som jag har gjort i frågor som rör psykisk ohälsa i flera år.

Pratade med barnens pappa om min nykterhet idag. Han dricker en del. Öl- och whiskyfantast. Jag sa åt honom att han dricker för mig också nu. Då svarade han att jag nog redan har druckit alkohol för en hel livstid ? Och han har rätt. Been there done that. Saknar det inte ett dugg.

Varför köper du inte en vanlig alkoholmätare? Men vem ska du visa resultatet för? Eller vill du bara veta att det faktiskt är sant? En personalkollega till mig har en alkoholmätare i sin skrivbordslåda. De har en medarbetare med alkoholproblem, och dealen är att de när som helst vid misstanke ska kunna be henne blåsa. Det ingår i den behandling som företaget betalar. Men min personalkollega är uppgiven, hon tror inte det slutar bra för den individen.

Kram ?

TappadIgen
fre, 2020-11-06 - 23:02

Det där med läkare är kanske svårt att säga. Jag vet ju att om jag hade varit på vårdcentralen när jag inte var beredd att sluta så hade jag säkert sagt att "Det blir några öl ibland, och kanske några fler så här på sommaren". Men nu ville jag ju att det skulle undersöka sådant som hade just med alkoholbruk att göra. Kanske främst lever men även andra saker som jag tänkte att en läkare skulle veta vad de skulle undersöka. Jag har ju också pratat och diskuterat med de som har olika leversjukdomar och även vissa av dem kan underdriva sitt drickande, vilket kanske vilseleder läkare. Är man 30, 40, upp till 50 kanske, så tänker man kanske att det borde synas på någon om de dricker tillräckligt för att ha problem med t.ex levern. D.v.s på grund av att om det har gått tillräckligt långt med alkoholen så brukar ju även en hel del sociala problem uppstå till följd av det som kanske också gör att man blir mindre noga med hygien och liknande. Men så är det ju inte alltid. Är man då i den åldern och verkar leva ett hyffsat stabilt liv och uppger att man dricker en falska vin i veckan, så har ju en läkare ingen anledning att anta riskbruk och heller inte undersöka det närmare.

Du hade säkert varit väldigt bra på att identifiera de som ligger i riskzonen, utan att känna till deras alkoholvanor. Samt varit en stor hjälp. Du är redan en klippa här på forumet!

Jag vet inte vem det är jag ska visa resultatet för. Jag har visa hypotetiska scenarion som ibland spelas upp i mitt huvud, där man inte tror på min egenrapporterade nykterhet i efterhand. Det ger mig den blandade känslan av förståelse för att de inte tror på mig samt uppgivenhet för att det inte finns något jag kan göra för att bevisa det. Det är väl därför jag menar att det skulle kännas bra att ha det svart på vitt.

Andrahalvlek
fre, 2020-11-06 - 23:02

Jag tog 1,5 timmes höneblund i eftermiddag och ändå gäspar jag nästan käken ur led kl 22.30. Mina fredagkvällar är numer precis som vilka andra kvällar som helst i veckan. Den stora skillnaden är att jag kan stänga av min klockradio och sova så länge jag vill och kan imorgon ?

Jag är helt sömnfixerad. Jag har läst att kvinnor i klimakteriet har väldigt stort sömnbehov. Jag väljer att tro på det ?

Chill helgkram ?

Andrahalvlek
lör, 2020-11-07 - 17:07

En sak som jag pratade med psykologen om igår är min oförmåga att få till en stadigvarande träning. Jag sätter höga mål ”cykla varje dag” och när jag inte lyckas, förstås, så tappar jag sugen och gör ingenting på ett bra tag. Allt eller inget, som vanligt när det gäller mig.

Hon sa åt mig att sätta lägre mål, och rimliga. Till exempel styrketräna, promenera eller cykla 30 min varje dag. En halvtimme hinner jag alltid med liksom. Om inte på kvällen så på lunchrasten eller kanske till och med innan jobbet. När jag hade hund gick jag minsann upp i ottan och tog en morgonrunda innan jobbet. Inte så rask dock eftersom han skulle lukta och pinka på vartenda grässtrå typ. Helst ska jag bli lite flåsig och svettig förstås, det är då det gör nytta.

Hon sa också att det kan vara bra för mig att checka av att det verkligen är gjort, så att jag visuellt ser att det är gjort, känner mig nöjd med det - och att framgång föder framgång. Ni hör att hon känner mig rätt väl efter dessa 13 år ?

Så nu börjar jag med ett system där 30 min aktivitet ger en stjärna på min väggkalender. (Handritad stjärna, klistermärke-guldstjärnorna sparar jag till dottern.) Idag har jag fått två ⭐️⭐️ Jag körde till byn där min yngsta dotter förhoppningsvis ska bo från och med april för att titta på huset som är färdigbyggt nu. Nu pågår arbetet invändigt. Sen gick jag en rejäl runda i omgivningen för att bekanta mig med närmiljön. Och jag såg mitt livs första strömstare ? Två stycken faktiskt! Mäktigt.

Kram ?

PS. Har haft kontakt med chefen för LSS-boendet. De förhandlar för fullt med kommunen och det beräknas vara klart om två veckor. Därefter kommer de som står i kö att erbjudas en plats, och sen skrev hon: ”Om jag förstått rätt står NN högt på den listan”. Det närmar sig skarpt läge ?

TappadIgen
lör, 2020-11-07 - 20:00

Är ju bra att du har identifierat att det är allt eller inget som gäller för dig och att du därmed vet hur du ska göra för att komma igång. Jag har väl också lite av samma sak när det gäller att komma igång med saker.

En promenad, vill jag påstå, gör ju nytta även utan flås. Men såklart ska man försöka få upp flåset med jämna mellanrum. Men härligt att du har kommit igång :)

Andrahalvlek
sön, 2020-11-08 - 15:43

C = Cut down. Har du försökt begränsa ditt drickande?
A = Annoyence. Har du varit irriterad på någon som kommenterat ditt drickande?
G = Guilt. Har du känt skam och skuld för ditt drickande och/eller hur du betett dig som onykter?
E = Eye-opener. Har du tagit en återställare dagen efter?

1-2 JA = Du behöver allvarligt fundera över ditt drickande.
3 JA = Du har alkoholproblem.
4 JA = Du behöver hjälp direkt.

Källa: Alkoholläkare Christer Fjällström, intervjuad i boken ”AnsvarsFULL” av Camilla Kyulenstierna.

Kram ?