Grattis kära @andrahalvlek 🥰🥰🥰
Och vilken andra halvlek det ser ut att bli.
Så mycket som är på plats nu, och så mycket som hänt de här två åren och som vi har fått vara med på för att du är världens bästa på att dela med dig. Så händelserikt det är att få hänga med dig. Tacksam!
Du är en förebild (och en lill-syrra på samma gång). Hurra hurra hurra hurra för dig 🥳 🌱
Ps. Tack för att du orkar komma ihåg de där skitdagarna när alkoholen gjorde oss och livet ovärdigt.

@Se klart Tack ❤️ Jag tror att det är nyttigt att påminna sig. Och att det är lika nyttigt att blotta sig för nykomlingar, som kanske tror att allt varit en dans på rosor för mig. Jag har kämpat mig hit. VI har kämpat oss hit - tillsammans 🙏🏻

Kram 🐘

Grattis i efterskott och det är så befriande att läsa upplyftande framgångshistorier !
Och ja !! Att påminna sig och ha värstingrejerna när till hands är ett enkelt sätt till att inte börja dricka igen ! Ha det bra !!

@Andrahalvlek skrev:"Det var nog då jag på allvar förstod att dricka lagom inte var min grej. Sluta totalt var enda sättet, eftersom jag inte själv vet när det ballar ur. "

Tänk att det ska ta sådan tid att förstå att man inte kan dricka lagom. Men som tur är trillar polletten ner så småningom för de flesta. Jag funderar på om det kan ha lite med åldern att göra, det är många 50+ I forumet som blivit helt vita. Som givit upp tanken på ett normal drickande.
Jag själv var 50 år och 5 månader när jag äntligen bara gav upp, fick den där härliga känslan av frihet att aldrig mera behöva förhandla med mig själv hur många glas jag får dricka, som ändå alltid blev flera.
Det kanske är så oxå att många börjar tänka mer vid 50 och inser att man inte är odödlig längre. På Hälsan brukar de börja visa sig särskilt om man druckit för mycket i många år.
Jag fick veta i helgen att en gammal vän till oss oxå blivit nykter, då var han 51 år och har nu varit nykter i 3 år 👍🏻😀
Kram 💕 sländan

@Sländan Det har jag också tänkt på, att många är runt 50 år gamla när dom hittar hit. Jag var 49 år och 11 månader. I minst 25 år så visste jag innerst inne att jag drack för mycket, men vägrade ge upp försöken till att dricka ” normalt”. Jag trodde det skulle bli tråkigt att inte dricka alls, och åkte alltid dit på: Jag kan sluta om jag vill, jag gör det senare.😬 Men sakta och säkert blev det ju bara värre och värre. Tråkigt blev det ju definitivt inte när jag väl slutade dricka helt. Snarare tvärtom, jag har aldrig mått så bra som nu.😍. Kram

Tror också ålder kan spela in @sländan. För mig har det haft betydelse, jag har inte tid med fler bakis-dagar. Jag vill verkligen verkligen göra allt jag kan för att hålla mig frisk. Och ju mer jag läst in mig på kroppens fysiska åldrande och alkohol så har det varit ytterligare ett skäl.
Jag tycker inte att det är snyggt att vara full i någon ålder. Men upplever att det påverkar utseendet ännu mer ju äldre vi blir.
Jag tror också att det är kämpigare att sluta vid kanske 35? Längtan att vara ”normal” kan vara väldigt stark, viktigare att höra till, socialt. Därför är jag extra extra impad av alla som tidigt tar tag i sitt beroende.
För min del sammanföll det också med tiden för barnbarn. Vill vara en mormor och farmor att räkna med. Alltid.
💯🌱

Härligt att få känna sig lite ung är bara 39 ;) Jag vet inte om det är mer eller mindre kämpigt i någon ålder men kanske så ser utmaningarna lite olika ut? Tänker att det sociala trycket kan vara lika stort oavsett ålder men kanske ser lite olika ut.

@starten på det nya Det finns bara en sak som jag ångrar! Att jag inte slutade dricka tidigare, vid 39 tex 😉

Jag tror som ni att förfallet blir tydligare med åren, på utsidan. Och även på insidan! Varför ska jag hålla på och försöka dricka måttligt tills jag har druckit mig sjuk?

Men jag hade också svårt att förstå hur ett nyktert liv skulle bli. Upplevde det som orättvist att ”alla andra” kunde fortsätta dricka, men inte jag. Nu har jag helt andra glasögon och kan se flera i min omgivning som hade mått bra av att ta samma beslut.

Man kan inte förstå hur det är att LEVA nykter. Man måste uppleva det. Så prova tre nyktra månader - det är mitt grundtips till alla som funderar.

Först därefter är man redo att ta nästa beslut - fortsätta nykter, försöka dricka måttligt, eller återgå till hur det var förut. Alla gör sitt eget val, vi kan berätta hur vi upplever det.

Kram 🐘

Drinktips: Funlight Ice Tea med smak av persika. Inte riktigt så söt som vanlig saft. Ser lite ut som vitt vin, vilket kan vara bra om man vill ”smälta in” och inte outa sin nykterhet så tydligt i vissa sammanhang. I början kan det kännas jobbigt att behöva prata om det.

För egen del kan jag behöva ett alternativ till min ständiga rödgrapefruktdrink. En hel del Falcon smakfull alkoholfri blir det också.

Jag har verkligen försökt att bli en tedrickare, men den vanan tar sig inte. Antingen är tet för varmt eller för kallt enligt min smak. Och vanligt vatten dricker jag litervis av dagtid och till träning. Jag vill ha något annat kvällstid framför tv:n. Iskallt, i ett stort ölglas så jag slipper fylla på så ofta 🤣

Intensiv jobbdag, men flowet infann sig och då är det en fröjd att jobba 😍

Kram 🐘

Vilket insiktsfullt, naket och gripande inlägg, om din 50-årsdag. Jag känner igen, det att vakna, och inte veta vad som hänt. Minnesbilder som snurrar i skallen, och man känner att allt blev som man absolut inte ville. Barnens som vill oss väl, och vi bara blir fulla, och verkar strunta i deras ansträngningar och kärlek. Vilken tur, att vi kan vända blad. Vilken tur att relationer kan läkas. Och vad starkt av alla, som vill förändra livet till något bättre, och gör det!💫🌟🌟🌟💫. Så bra jobbat Andra Halvlek. Grattis i efterskott.🍃💕🍃

Tack @miss lyckad ❤️ Jag är så innerligt tacksam att min äldsta dotter inte förstod hela vidden av den fyllan på min 50-årsdag. Det räckte att jag förstod det 😔 Men visst är det märkligt att man gå, stå, prata och fungera nästan normalt på fyllan och inte minnas NÅGONTING 😱 De sista timmarna på kalaset är helt raderade ur skallen.

Kram 🐘

Ja jag har liknande erfarenheter- minns noll från vissa timmar sena kvällar. Men andra har knappt upplevt mig särskilt berusad. Så obehagligt när man begrundar vad det handlar om i tillvänjning.
Nu är vi här! Eventuell glömska kan skyllas på stress och ålder eller ibland rent ointresse. Kram 🥰

På fredag ska jag göra något helt nytt. Jag ska gå på teater självsam 😍 Bio har jag gått på självsam tidigare, men aldrig teater. När föreställningen kom upp i mitt flöde kände jag SÅ starkt att jag ville se den. Och jag orkade inte jaga runt för att få med mig någon kompis. Mina kompisar är helt galet uppbokade, en del får man bestämma med ett halvår i förväg 😔

Efter pandemin har jag bokat upp mig på lite. Fucking Queen Gardell den 6/11, och då går jag men en kompis, och konsert med Peter & Bruno den 29/1, och då ska jag gå med två andra kompisar. Sen dök den här föreställningen upp i mitt flöde raskt därpå, så då köpte jag biljett till mig själv enbart.

Sen dök det upp en föreställning med Marianne Mörk, där hon gestaltar ”Britt-Marie var här” den 10/11, så då köpte jag biljetter dit också. Självsam. Jag tänker att upplevelsen delar man ju med alla i salongen. Om jag bara ska se sådant som jag lyckas locka med en kompis på så blir jag ju begränsad. Jag har verkligen saknat scenkonst 😍

Att man nu kan smittas av corona trots att man är dubbelvaccinerad (som @Se klart ❤️ ) gjorde mig dock lite tveksam. Jag trodde jag var safe nu 😢 Men jag ska gå på det som jag har bokat, men sen ligger jag lite lågt ett tag. I december är det ju så mycket jultjafs ändå så den månaden kan jag ligga lågt. Plus att jag har insett att fredagar inte är bra dagar att boka upp sig på någonting egentligen i och med mitt nya jobb. Jag vet ju aldrig riktigt när jag slutar då, eftersom vi har extra mycket att göra just på fredagar då vi gör två tidningar.

Men nu är det gjort - och nu ser jag verkligen fram emot att se föreställningen ”Starkskör” av och med en lokal förmåga som heter Emma Berg. Hon gjorde två-tre föreställningar precis innan pandemin, som jag missade, och nu när jag fick en ny chans så högg jag den direkt. Har hört SÅ mycket gott om föreställningen. Jag gillar underhållning som väcker känslor och tankar inom mig, som inte bara är roliga i stunden.

Från början skrev hon en bok, som sen blev en föreställning: ”Syftet har varit att öppna upp, visa sårbarhet och allt det som är djupt mänskligt. Att få känna igen sig och hitta samhörighet och styrka. ​En arena där det som händer, händer just då, just där. När vi skalar av. Vågar vara i det vi är. En fristad från masker och rustning.”

Kram 🐘

@Se klart Jo, så är det 🤣 ”Har jag sagt det?” Rätt vanlig kommentar från min sida tyvärr. För att inte tala om allt jag glömmer att jag sagt. Min äldsta dotter suckar och säger ”Det där har du redan berättat” alldeles för ofta. Åldrandet är obarmhärtigt, men vi är nyktra 😍

Kram 🐘

PS. Min mamma tar dock priset. En kväll ringde hon lite random och ville kolla läget, vad som hade hänt sen vi hördes sist typ. ”Men du ringde ju igår och frågade samma sak!” Ridå. Hon vägrade gå med på att hon faktiskt hade ringt kvällen innan. Ska jag bli sådan? Vojne, vojne.