Hej fina forumvänner! Nu är jag tillbaka efter en tids självlurendrejeri. I stil med ”jag har kontroll, kan dricka litegrann” ”ska bara” osv.

Nej. Nu är det nog. För gott.
Jag har inte kontroll.
Jag kan inte dricka litegrann.
Jag SKA inte ha med alkohol att göra.

Liten och bortgjord. Behöver kärlek och tröst.
Men nu jävlar! Nu är det nog! Första dagen idag!

Nu har jag anmält mig till programmet här på AH också! Ska sjukskriva mig idag (panikångest igår) och bara vara hemma och fokusera på mitt nykterhetsarbete. Repetitio repetitio repetitio.
Det här kommer bli så bra!👍🏻🙂

Jag är såklart bakfull idag men har tänkt få till lite motion idag ändå. Blir promenad med hunden och kanske en kort löptur. Innan A blev mitt största (och enda) intresse höll jag på med träning, simning eller dans men nu på sista tiden har jag varit glad om fitbiten räknat 10000 steg. Så deppigt! Men nu är det ändring på det. Måste få min panikångest under kontroll och börja träna.

Jaha. Har gjort motivationsdelen här i programmet. Skönt att få ner det på pränt. Helt sjuk hur jag hållit på! Brutna revben, ramlat i trappor och slagit i både det ena och det andra. Och gjort andra och mig själv besvikna såklart. Skönt att det är över. Är dessutom 36 år nu då det kommer bli massa fina nyktra år framöver. Tänk bara om jag fattat beslutet tidigare… jaha. Den här gången ska det hålla. Jag tänker i vilket fall inte sluta skriva. Jag har skämts klart.

Jag har kopierat min gamla trådstart här nedan. Min historia.

Hej alla kära som tillhör detta underbara forum. Jag har funnits i bakgrunden och läst och följt många av era resor och idag känner jag att jag vågar ta steget.

Jag är i 30-års åldern och har nyligen börjat inse att alkoholen inte gör något gott i mitt liv. Jag drack mitt första glas vodka med vänner när jag var 15 och det var magiskt. Sen vaknade jag i spyor och tänkte med spänning på nästa fest. Redan då kanske jag borde förstått av det var fel inställning men det gjorde jag inte. Som 18-åring drack jag väl ”normalt” men blev ofta fullast och gick all in. När jag började plugga i en studenstad drack jag hejdlöst och ofta men det var ju det man gjorde och reflekterade aldrig över det då. När det inte var fest var jag såklart nykter och pluggade hårt (all in där med) och konceptet ett vin till maten eller dricka med sambo framför tv:n hade inte utvecklats hos mig än. Dricka A gjorde man på fest, ett eller två glas på en middag med familjen var ju så lite att det inte var värt det. Tyckte jag. Jag fick pojkvän och då började det drickas i soffan också på helgerna ( öl och vin). När förhållandet tog slut drack jag väldigt sällan, gick in i en depression (var nog därför det tog slut, jag förändrades och han fattade ingenting, blev sur för att jag inte ville ha sex typ) och åt mediciner i ett par år. När jag var 25 hamnade jag i en riktig svacka. Träffade en ny kille spm hade en traumatiserade familj. Pappan hade supit ihjäl sig när han var 5 och mamman blev enligt honom avståndstagande och försökte nog sitt bästa med honom och hans syster som var sjuk i en psykisk sjukdom, men det verkade inte ha räckt, han mådde i alla fall inte bra. Jag blev nog medberoende på ett sätt, försökte anpassa mig och ”fixa” honom. Samtidigt hade jag ångestattacker och vi festade mycket på helgerna i ett kompisgäng och drack dessutom vin i soffan på torsdagar. Vintorsdag hette det. Jag drack alltid för mycket och fick grov ångest, sprang och gömde mig för gästerna på toaletten på fester för att kunna andas. Ville springa ut i snön och frysa ihjäl (ville inte dö direkt men ångesten var så stark och jag kunde inte stanna där jag var på nåt sätt, var tvungen att fly, göra något drastiskt). Min kille tröttnade på mitt beteende och jag gjorde slut så småningom. Slutade dricka så destruktivt efter det, men blev fullast på studentfester och utekvällar i några år. Började dricka lite närsom, kunde åka till systemet efter jobbet och sätta mig i soffan med en flaska vin en tisdag helt själv). Tyckte in det var konstigt, hade ju ett stressigt jobb. Bodde själv i en liten studentlägenhet.
Träffade min sambo som jag lever med i dag (han dricker normalt) och allt blev stabilt. Dock dricker vi rätt mycket (riskbruk) under maj-juli de senaste åren men det var ju sommar och lite vin här och där var ju inte så ovanligt tyckte jag. Företagshälsovården som var inkopplad pga mitt utmattningssyndrom tyckte att min alkoholmarkör var förhöjd och jag var nykter i 3 mån. Jag var otroligt kränkt över det och att dom tyckte jag var ”nån slags alkoholist” när jag i själva verket drack precis lika ofta som mina kollegor och blodprovet dom tig var ju efter sista april (stor stor fest i min stad). Var helt nykter för att visa att de hade fel och dagen efter sista superfina provet firade jag med vin (!) Noll insikt.

Sen har det gått ett år eller två, har druckit på fester och vin varje helg, ofta med målet att bli riktigt berusad (två flaskor vin att dela på plus några starka öl och folköl i fall det andra tagit slut). Har druckit ett sexpack folköl efter jobbet ibland. Drack två flaskor vin hemma en eftermiddag efter jobbet och ringde min syster för att fyllesvamla. Hon ringde min mamma som ringde min sambo som fick åka från jobbet för att sköta om mig. Jag hade dessutom ramlat och slagit mig(minns inte det) men dagen efter gick jag till akuten och fick reda på att jag hade två brutna revben). Har nog aldrig skämts så mycket inför min sambo och familj. Var det botten? Nej vi gick på semester i år och vi drack två-tre glas vin varje kväll i flera veckor. Efter denna årets semester började jag få dåligt samvete över hur min kropp mår och gjorde en lista av vad alkoholen ger mig och vad den tagit och oj vad jag blev förvånad av hur lång listan med obehagliga saker blev. Jag bestämde mig för att testa att vara nykter framöver och har inte druckit sedan 10 augusti. Vet inte vad jag vill ned detta inlägg, kanske bara skriva av mig och försöka se på det utifrån. Jag har insett att jag är en problemdrickare. Resan börjar nu.

Jag kan ju lägga till att jag varit deprimerad i två omgångar och gått in i väggen två gånger. Jag har börjat snusa hejdlöst och dricker sjuka mängder sockerfri energidryck för att orka jobba. Jag har en bisarr mardrömsproblematik med så störda drömmar att jag fått PTSD av flashbacks från dessa. Jag äter maxdos SSRI och sover på Imovane. Som jag äter som godis ibland pga ångest. Senaste veckorna har det blivit mycket hemma ensamdrickande och gärna i solen på balkongen när jag jobbat hemifrån. Får lätt i mig ett sexpack folköl på några timmar och det är ju så smidigt eftersom det alltid finns på Ica… kräks ibland eftersom jag druckit så snabbt också. Det har känts som ett tvång att bara få i mig dom. Nu är det slut med det och dagens plan är att köpa hem ordentliga mängder alkoholfritt och reclaima balkongen som en nykter plats!

Jag tror det blir en bra dag idag. Jag har några surdegar på jobbet jag ska ta tag i. Har köpt mineralvatten och passionsjiuce. Det är ju så mycket man valt bort när man valde A istället. Försöker hitta bra alternativ nu. Jag och sambon ska på fest på lördag (ska fira en ny kollega) och då behöver jag ha förberett med bra A-fria alternativ. Tycker fortfarande att helg=A för mig men jag får lära om och lära nytt. Finns ju så mycket annat kul man borde kunna hitta på i stället för att stänga av hjärnan i soffan och sen sova. Hoppas jag får mer energi på sikt, nu känns det rätt segt. Men är hoppfull och bestämd.

Hej, bra med alkoholfritt alternativ. Man får ha lite tålamod i början och se igenom när beroendet försöker luras med att inget är kul utan alkohol. Det kändes så ett tag tyckte jag, men för varje grej man gör nykter blir det lite lättare nästa gång. Och jag tycker det är viktigt att tänka att det är just NU som fönstret att bli nykter är öppet. Tar man inte tag i det direkt finns risken att det går ett år innan man är redo att försöka igen. Så kör järnet, låt inget tvivel stoppa dig.

Hej Kennie och tack för ditt inlägg, det värmer!
Jag lyckades med mitt mål på 3 månader förra gången jag var här och känner ingen mig med att det blev svårare efter ett tag. Jag tyckte nog lite synd om mig och när de 3 mån var över så gick jag snabbt över till riskbruk på helgerna igen. Med risk för att låta stursk nu så känns det annorlunda nu. Har funderat på mitt drickande i flera månader och nådde en slags botten i måndags. Den här gången sätter jag ingen tidsgräns. Den här gången har jag själv valt att sluta, inte efter rekommendation av vården. Jag känner mig grundad att det här inte är en vit period, det här ska bli min nya livsstil. Men jag kommer få arbeta hårt för att nå inställningen ”jag slipper” istället för att vara avundsjuk på andra som kan dricka. Jag ska skriva ner mina funderingar här. Tack!

@Inombords Hej! Jag har inte varit på detta forum tidigare, men försökt dra ned på alkohol många gånger. Har dock haft tankar på att det är synd om mig och att jag saknar att få dricka. Denna gång kände jag också annorlunda, jag var fast besluten på att byta livsstil och insåg att jag inte kan dricka och är beroende. Denna gång har jag inte tyckt synd om mig själv eller saknat att få dricka, jag tycker att det är skönt att slippa dricka. Jag har så positiva tankar om nykterhet så de negativa får inte plats i min hjärna. Det blev också sant, jag har bytt livsstil och mår så himla bra på alla sätt och vis. Jag har nu varit nykter drygt 7,5 månader och kommer att vara det för resten av mitt liv😁

Lycka till och kämpa på!💪🌺

Ja det blev en bra dag idag faktiskt. Fick lite ångest när en jobbgrej blev svårare än jag trodde och vet att dead-linen för den andra går ut nästa vecka. Jag har mycket att hinna med. Efter att en hastig promenad och några andningsövningar inte gav resultat gav jag upp och tog en tablett lugnande. Då släppte rastlösheten och jag lyckades göra lite till (obs jag jobbar hemifrån, tar aldrig lugnande när jag är på plats) så det gick ändå bra. Jag vet att läkemedel inte är för alla men för mig är de viktiga i ekvationen. Kanske efter en lång tids nykterhet att jag klarar mig utan, vem vet. Som sagt ändå en bra dag och nykter! Som jag ska vara nu. Mitt nya liv!

Hej Vår2022! Vad kul att du skriver! Åh det låter ju alldeles underbart! Precis dit jag vill komma! Är ju på dag 2 idag men följer i dina fotspår hoppas jag. Jag tror den där känslan av verkligen vara färdig med A är nyckeln den här gången. Nu är det nog. Grattis till ditt nya liv!

@Inombords Grattis till dag 4 idag🥳. Hoppas du fick sova gott. För mig började det vända vid dag 4-5, ångesten som beror på alkoholen började släppa och abstinensen lättade. Kämpa på, det var en sådan seger av att ha klarat av första helgen. En nykter helg och att vakna nykter varje morgon, kaffet smakade så gott!💪💕

Tack fina Vår2022! Jag har inga problem med ångesten nu, min sista fylla var på tre snabba bräddfyllda vinglas så jag mådde inte så bra i tisdags men bra sen dess. Har inte druckit varje dag men ofta för mycket och av dåliga anledningar. Anledningen till att jag försöker mig på helvitt den här gången är att jag mer eller mindre hela tiden längtar efter ruset och avslappningen och jag har en tung period framför mig på jobbet. Vill inte dras ner ytterligare men vet att jag har det i mig. Så nu är det rätt bra. Kommer på mig med att få mystankar om några glas på uteservering osv men eftersom det slutar i att knäcka sexpack på balkongen en arbetsdag kl tre så får jag helt enkelt låta bli. Har bunkrat för en nykter kväll på lördag och hoppas att det går bra. Tack för omtanke! Heja dig!

Jag såg att det varit nyttiga diskussioner här och var om bemötande och olika ”sanningar” och det är fint att vi är respektfulla mot varandra. Tycker att det är ett fantastiskt forum med underbara personer och det hjälper så många!
För min del så vill jag gärna ta del av alla era resor oavsett mål och delmål och jag vill bara meddela att jag inte tar illa upp av bryska uppvaknanden eller egna övertygelser. Jag vill höra allt och få många intryck. Måste göra arbetet så att säga! Tack för att ni finns!

Har haft svårt att fokusera på jobbet idag. Det är som att ju mer jag har att göra desto mer paralyserad blir jag. Jag skulle behöva vara lite mer presterande nu men jag antar att allt som snurrar i huvudet om mitt nykterhetsprojekt kanske tar mycket energi. Sambon och hunden är hemma och jag har varit och handlat 4.5 L ramlösa i olika smaker. Sitter i TV-soffan som vanligt en fredagskväll men i mitt glas är det alltså mineralvatten. Min sambo dricker finöl men det känns helt ok. Idag känns det enkelt att avstå. Och jag kommer vakna nykter imorgon!