@Onkel F Verkligen framsteg! Jag var också skogsilsken i början. Det var den känsla som tog plats allra mest först. Man lär sig med tiden att hantera känslorna bättre. Det är opraktiskt att börja vrålskälla på kollegor.

Kram 🐘

@Onkel F Sådana där dagar när allt går emot en har vi alla någon gång. Jag tycker också att promenader löser många problem. Skönt att du inte kände något sug alls trots det som hänt dig under dagen. Synd att ersättaren inte var en bra vårdkontakt. Låter konstigt att inte prata om alkoholproblemen eller hur det går för dig i din nykterhet om man jobbar på en beroendemottagning.

Nästa gång du och sköterskan träffas tycker jag att du direkt ska säga” Du, det är viktigt för mig att under vårt möte här få prata om X och Y. Kan du bemöta mig på den punkten?” Det är liksom mest dumt mot sig själv att knyta näven i fickan. Man får inte ut de saker av livet som man behöver allra mest.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Du har naturligtvis rätt. Är inbokad imorgon förmiddag hos samma person, vi får se hur det går. Jag hade lite svårt att somna i måndags kväll, låg och funderade mycket på vad jag skall säga säga imorgon. Jag har svårt att låta bli att älta vissa saker. Men jag tror att det är bäst att gå dit förutsättningslöst, utan förutfattade meningar. First impressions last, dock.

Dag 17 på min antabuskur idag. Humöret går lite upp och ned. Kanske inte så konstigt, men lite jobbigt. Igår kände jag mig lugn och harmonisk så att det nästan var magiskt, sedan framåt eftermiddagen kom något slags svårdefinierad olust / oroskänsla. Nästan så att det kryper i kroppen. Jag fick inget sug eller så, men i vanliga fall hade det varit en känsla jag druckit för att bli av med. Nu tog jag ett par Atarax istället. Det funkar. De är väl i o f s ganska ofarliga, men jag behöver lära mig att inte hantera allt med kemikalier. Jag behöver komma igång med meditation igen, den faller alltid bort de perioder jag dricker.

@Onkel F Meditation är grymt bra! Du har ju positiv erfarenhet sen tidigare och då är tröskeln lägre för att komma igång.

I början av min nykterhet hade jag träningskläder på mig typ jämt. När rastlösheten kom gick jag ut och sprang några lyktstolpsintervaller. Sprang två stolpar, gick en osv. Efter en stund blev jag skönt trött. Man tar hjälp av endorfinerna genom att springa sig trött.

Kram 🐘

Fick du inte prata i mötet med behandlaren? Jag tror att de når bättre resultat om vi får prata och de kommer med inspel. Tänker på din historia om kassen - att bli tillrättavisad - och dessutom felaktigt- är en liten jobbig känsla tycker jag. Som när någon tutar utan anledning i trafiken. Kanske är det lättare att gå igång när man inte dricker. Man pratade för många år sedan om Typ A persoligheter. Lite hetsigare, mer benägna att få hjärtinfarkt. Jag tror det går att träna reaktionsmönstren. För man vill ju ha kvar glädjen som kanske också finns där. Tänker att stress är en viktig faktor i det här också. Det är lättare att inte ligga i ytterkant om man har kunnat varva ner.

@Andrahalvlek Tyvärr är jag 15-16kg för tung för att springa, men powerwalks har samma effekt. Det är inga lugna söndagspromenader jag ägnar mig åt 😁Men visst hjälper det. För mig är det nästan meditativt, alla andra tankar försvinner.

@Sisyfos skrev: "Fick du inte prata i mötet med behandlaren?" Jo, naturligtvis. Men behandlaren ifråga verkar inte kunna ha en dialog vuxen - vuxen, hen gör allt för att samtalet skall vara på en förälder - barn nivå. Den här kontakten är bara tillfällig, så jag bara accepterar beteendet och försöker göra besöken så korta som möjligt. Det skulle vara katastrof i längden med en sådan relation.
När det gäller episoden med kassen var det egentligen ännu ett irritationsmoment. Människan stod med min kasse i ett fast grepp i ena handen och hävdar med bestämdhet att jag måste ha något att bära mina varor i 🙄Jag hade på tungan att säga något om att ibland är käften snabbare än hjärnan, men jag valde att hålla tyst.

Jag har lite problem med Antabus den här gången. Jag blir oerhört trött trots att jag har en minimal dosering. Så pass att jag behöver ta en liten tupplur efteråt. Inget jag känner igen sedan de tidigare gånger jag tagit medicinen, men stödet medicinen ger är värt det lilla besväret. Gubben kanske helt enkelt börjar bli gammal 🤣

Hej @Onkel F!

Det är tråkigt att abtabus kan ge den bieffekten men ändå bra att du tar det onda med det goda. Det är just i den känslan mitt eget motstånd ligger men jag säger inte aldrig. Om det skulle visa sig bli mitt enda alternativ till nykterhet skulle jag få lov att fogda mig inför det. Behöver nog dock tömma ut alternativen för mig själv innan jag kommer till beslut om Antabus.

Jag känner mig trög i huvudet idag 🤯
Men hoppas att det ska passera allt eftersom tid går.

Önskar en god nattsömn ❤

@Onkel F Jag blev otroligt trött av nykterheten inledningsvis, utan antabus. Tog en höneblund varje dag. Så det behöver inte bero på antabus. Din kropp och knopp lägger all energi på att läka nu.

Kram 🐘

Hej @Andrahalvlek.

Känns bra att höra ord från er som gått igenom alkoholrehabilitering. Särskilt då man själv är i början av den och precis kommit till beslut. Blir lättare att ta till sig råd när man är framme vid att landa i dem än när man fortfarande har ett motstånd till att helt sluta.

Tack för det ❤

@Natalia skrev: "Hur upplever du förresten abstinenssymtonen nu efter 18 dagar?" Skulle nog säga att den är över. Jag kan ha en vag oroskänsla en del kvällar, men det kan lika gärna vara att jag känner mig sysslolös och lite uttråkad. Något som stör lite är att jag har en del intensiva drömmar om att jag dricker vin. Nästan så att jag är på väg till kylen för att plocka fram BIB-en och hälla upp ett glas innan jag förstår att det var just en dröm. Post-akut abstinens enligt sköterskan (vem annars?😉). Kan tydligen dröja kvar i ett halvår, typ.
Mår bra i det stora hela, och är jäkligt tacksam för att Antabus finns!

@Andrahalvlek skrev: "Din kropp och knopp lägger all energi på att läka nu." Så är det naturligtvis, men den här gången kommer tröttheten som ett brev på posten (innan Postnord🙄) kanske 1 - 2 timmar efter att jag tagit min dos. Oavsett, jag vet sedan tidigare vilken hjälp jag får av Antabus, och den lilla olägenheten tröttheten innebär står jag gärna ut med.

@Onkel F

Liknande drömmar känner jag igen. Det händer att jag drömmer att jag hittar en glämd tablettgömma och sen olika gömmor med samtliga narkotikaklassade mediciner jag använt genom åren. Drömmer att jag blir jätteglad över att hittat dem men hinner aldrig använda dem i drömmen.

Den jobbigaste dröm jag haft skedde nyligt. Ett tag hade jag nämligen 4-5 olika preparat samtidigt, även om alla inte rörde sig om missbruk i felaktigt syfte och var förskriven medicin så hade jag ju ett starkt beroende av dem och alla har varit väldigt jobbiga att sluta med. Drömde att jag fortfarande stog kvar på det höga intaget av samtliga tabletter och att det bara var en dröm att jag ens satt ut den första. Herregud jag vet inte hur många narkotikaklassade tabletter jag slängde i mig per dygn. Det måste varit nära 20 tabletter. Har satt ut en i taget senaste åren. Drömde att jag liksom vaknade gång på gång och varje gång insåg att det bara varit en dröm att jag ens satt ut den första.

Den morgonen vaknade jag omkullkastad och det tog en lång vaken stund i sängen innan jag förstod att det faktiskt bara varit en dröm och att jag faktiskt inte längre använder en enda tablett.

Jadu, drömmar...

Tycker förresten det är lite komiskt att jag blir avis över "din" beroendesköterka. Hade nog aldrig föreställt mig att jag nångång i livet ens skulle ha en beroendesköterska som jag kallar för "min" och än mindre sitta och skriva på ett forum för alkoholberoende och känna att Onkel F's sköterska minsann verkar ha en bättre arbetsmetod 😄

Livet tar sannerligen oväntade svängar. Men nu har jag äntligen hittat ett eget bra samtalsstöd också...
"Min psykolog " 💕

Kram

Men fyy vad illa till mods jag blev när jag kom att tänka på den mardrömmen. Har ju liksom gjort tväta avslut med varje preparat så utsättningen har varit galen minst sagt. Gud vad jag är glad att dom är helt borta 🥰

Dag 19 med Antabus och utan alkohol, det känns riktigt, riktigt bra. Några få små moln på min i övrigt klarblåa himmel, men det är hanterbart. Så här har det varit varje gång jag medicinerat. Det svåra har ju, uppenbarligen, varit att inte falla tillbaka i gamla mönster. Men det känns som om jag har accepterat tanken på min oförmåga att hantera alkohol på ett sätt som jag inte gjort tidigare.

Något jag märkt av under de här veckorna är att jag har svårt att komma igång och få saker gjorda. Skjuter upp hela tiden. Det kan vara så på jobbet också ibland. Jag har inga problem med att göra det som är "akut", men det händer allt som oftast att jag inte slutför uppgifter med en gång, utan hoppar på nästa sak som kräver mer omedelbar uppmärksamhet. Jag har sett det som att det beror på stress, men det kanske ligger något annat bakom.
Läkaren på mottagningen har uppmanat mig att göra något slags utredning, MINI tror jag att den kallas, men jag har avböjt. Det jag inte vet om har jag inget ont av, typ. Jag kanske borde göra den trots allt, jag kanske är en värre knäppgök än jag kunnat ana 🤪🤣
Det är skönt att vara ledig och ta det lugnt, tyvärr (?) får man tid över till att fundera på hur man fungerar.

@Onkel F

Mini är bara grundutredningen som indikerar om det ligger grund tull en omfattande neuropsykiatrisk utredning. Mini är inte tidskrävande. Den görs på ett besök så det skadar inte. Jag tänker väl att det kan vara bra att känna till om det föreligger en neuropsykiatrisk diagnos för att lättare förstå sig på vad det kan vara som spökar för en, lättare förstå sig på sig själv och hur att lära sig hantera vissa områden av sig själv.

En vidare omfattande neuropsykiatriska utredningen, om så skulle indikeras, är däremot längre. Men ingen skada skedd med en Mini.
Jag säger kör ✌️

@Onkel F Skönt att det känns bra, fortsätt så. Ett tips för att faktiskt få saker gjorda är att skriva ner sakerna som ska göras och sedan notera både dag och klockslag. ”Mån kl 16 diska”. Så brukar jag göra när jag hamnar i lite apati. Ibland ställer jag till och med larmet i mobilen.

Kram 🐘

@Onkel F

...och du är ingen knäppgök.
Du behöver inte vara orolig för Mini.
Det är en längre hög med kryssfrågor. Inget som kräver mer än att svara på dem. Inget som kräver någon förberedelse eller oro alls ❤
Sen sammanställer läkaren dem i efterhand. Inget att oroa dig för.