Hej,
Har en liten tråd under Vara måttfull. Det funkar nog inte för mig att ”dra ner”, har jag insett. Vågar inte tänka ”aldrig mer alkohol”, men vill vara helt utan i 3 månader som start. Någon som vill följas åt?
Jag kommer skriva lite dagbok här. Min största oro är hur jag ska hantera ångest och stress. Har förstått att A skapar oro och ångest, men har inte riktigt smält det än. Svåraste tiden är 17-19. Har en känsla av att livet blir tråkigt utan A, men vet nånstans att det inte stämmer. Känner mig nervös!

Jag kommer lyssna på podcasts (finns många på engelska om man söker på ”sober”), läsa på om hur A påverkar kroppen, stretcha/träna efter middagen och unna mig en sak (nya kläder eller så) per avklarad månad. Låter lite fånigt när jag skriver det, men så tänker jag.

Om tre månader hoppas jag att jag:
- är piggare & gladare
-mindre ont i kroppen
-lugnare
- jämnare humör
-mindre svullen
- ingen panik/hemska tankar på natten

Är förväntansfull! Någon som vill testa detta med mig? Kram Mollie

@Mollie87 Hej bra gjort att vara nykter i 3 månader och sikta på mera.. jag tänkte själv ändra min tanke till att jag vill sluta dricka.. och vara nykter i 90 dagar till att börja med.. har problem med att dricka lagomt och söker oxå att hjärnan går saktare och lugnar ner sig! Kämpa på 👍🌟

@Mollie87 Så glad jag blev av livstecken från dig! Jag har varit inne i din tråd då och då under hela din frånvaro och undrat över hur det går för dig.

Jag förstår att det måste kännas patetiskt att försöka dricka måttligt, all energi som går åt till att planera, känna efter, hejda sig själv och allt det där. Så mycket lättare att bara inte dricka alls.

Underbart att du denna gången satsar på sex månader och att boken ändrat till ”vill inte!” Det är det absolut bästa! När vi inte längre vill är det lätt att avstå.

Jättebra att skriva dina tankar så bollar vi med dig det du vill bolla❤️

För mig går det bra, idag har jag 150 dagar ifrån alkohol, bästa jag kunde ge mig själv var att bli nykter på heltid❣️

Kram

Tack!!! @Himmelellerhelvette Du är verkligen så trevlig och vänlig. Får verkligen anstränga mig att ”komma ihåg” det här med att jag inte vill dricka (som jag inte vill när jag tänker på konsekvenser, kort- och långsiktiga). Idag har jag haft en emotionellt krävande dag: drama inom släkten och mycket att ordna. Tänkte genast, åh ikväll blir det 1/2 rött och då känns det bättre. Men räckte faktiskt med att tänka på hur trött, torr i huden etc jag kommer vara imorgon för att känna: nä, jag kanske hinna stretcha 20 min efter middagen istället. Blir rädd när jag tänker på hur mycket jag druckit, under 20+ år och hur mycket jag skulle ha fortsätt att dricka… Vill inte mer!

Har du skaffat några trevliga nya vanor/hobbies? 🌸🌸🌸

@Mollie87 Tack🥰
Jag är också rädd för konsekvenserna. Jag känner att jag inte är återhämtad än. Mitt immunförsvar är i botten, blir sjuk bara jag tittar på någon som är sjuk känns det som, vansinnigt frustrerande!

Jag hade den känslan du beskriver många månader, att jag inte vill dricka för jag inte vill ha konsekvenserna. Nu tänker jag inte ens på det. Jag tänker bara att jag inte vill dricka om jag behöver tänka på det och där stannar det. Det har blivit så normaliserat att jag inte dricker så jag behöver inte ägna det några tankar. Det är väldigt skönt!

Min stora nya hobby just nu är att läsa böcker om personlig utveckling och kost. Jag har börjat meditera och försöker lära mig hur det fungerar😁Jag har haft hjälp av det när jag känner mig väldigt trött eller ledsen så jag börjar nog få lite kläm på det.

Sedan älskar jag att träna och yoga men eftersom jag blir sjuk hela tiden blir det väldigt hackigt och det gör mig nedstämd, just nu är jag näst intill deprimerad, är så trött på att vara sjuk!

Stor kram❤️

@Himmelellerhelvette
Vad spännande med meditation! Det vill jag också testa. Hoppas att du blir frisk och kry snart. Jobbigt att vara sjuk så länge och framförallt att känna sig deppig och nere. Hoppas att det lättar snart.

@Himmelellerhelvette
Vad spännande med meditation! Det vill jag också testa. Hoppas att du blir frisk och kry snart. Jobbigt att vara sjuk så länge och framförallt att känna sig deppig och nere. Hoppas att det lättar snart.

Idag känner jag mig glad och nöjd. Tänker på att jag är så tacksam för allt jag har och att jag verkligen vill förändra mitt liv. Hoppar fram och tillbaka i tanken om mitt drickande verkligen var så farligt och vem vet, kanske inte extremt mycket nu sen jag fick barn, men det som stör mig är besattheten av vin. ”När ska jag dricka igen? Ikväll? Nä, inte bra för imorn har jag ett viktigt möte. Men imorn då passar det.” etc. etc. Tänker att jag ska skriva ner saker jag gjorde eller varit med om när jag var full, det mesta för längesen, kanske 10-15 år, men en del även nu senaste åren:

•Blivit påkörd av en bil (klev tydligen rätt ut i gatan)
•Haft sex som jag ångrat och inte ens minns (innan jag träffade min man då såklart)
•Tagit droger: köpt själv och tagit på fester utan att ens veta vad det är (usch)
•Rökt cigaretter trots att jag ”slutat röka”
•Berättat alltför privata saker för främlingar/bekanta/vänner
•Följt med främmande personer på klubbar och efterfester
• Lämnat ”tråkiga” vänner på restauranger och gått vidare ensam ut i natten
• Druckit när jag varit ensam hemma med barnen (inga mängder, men absolut för mycket för att kunna köra bil)
•Druckit i hemlighet. Tyvärr ALLTID gjort detta. Känns hemskt och så sorgligt att erkänna detta. Huttat vin/sprit/drinkar när ingen ser.
•Druckit före och efter kvällar på stan. Vem dricker ens vin ensam hemma efter en utekväll? Efter att ha druckit i 6 timmar på krogen? Usch. Vet att min man reagerade på det när vi var på en av våra första semestrar tillsammans. Var ute bara vi två i södra Italien och delade säkert på en flaska vin eller två på någon restaurang, men jag skulle tydligen ändå ”ta en drink” när vi kom hem till hotellet. Minns att han sa typ: ”Du är enda jag vet som dricker EFTER en kväll ute”
•Skickat pinsamma SMS.
•Druckit mycket i ensamhet. Var nästan mitt favoritupplägg för kanske 6-10 år sen (efter klubbliv, innan barn). Dricka ensam på landet, röka cigaretter och läsa böcker/prata i telefon. Drack gärna en flaska vin och säkert någon drink ENSAM. Älskade dessa kvällar. Ingen som räknar glas och fritt fram att röka fast att jag då hade slutat…

Hua, så ska det aldrig bli igen. Vill vara fri, frisk och stark. Älskar min familj så mycket och vill bara göra allt för att vara världens bästa fru och mamma.

Hej,
Jag känner igen mig i flera av de saker du skriver. Och jag tror den där tanken om att drickandet inte var så farligt är förrädisk. Den där besattheten du beskriver, att fundera på när man kan dricka, är en varningssignal. Och min erfarenhet var att efter småbarnsåren blev det mycket lättare att dricka igen. Barnen sov hela natten, ingen som behöver en på samma sätt längre. För egen del började jag dricka mer då. Och alkoholen blev viktigare i mitt liv, långsamt och utan att jag riktigt såg det. Jag tänkte att jag som motionerar, lagar ordentlig mat och alltid städar innan jag går och lägger mig efter en fest, inte kunde väl jag ha riktiga alkoholproblem.. Men gångerna jag drack för mycket och fick minnesluckor blev fler, och till slut fattade jag att jag måste göra något.. Nu är det snart tre år sedan jag var full senast, så glad att jag lade om mitt liv och förhållande till alkohol. Så håll i nykterheten är mitt råd.

@Mollie87 Ja testa det, man behöver göra det varje dag säger dom som vet😁 man kan börja med en liten stund varje dag och sedan utöka successivt.

Tack, jag hoppas verkligen jag kan få bli frisk och hålla mig frisk nu❤️

@Mollie87 Det låter verkligen härligt att du fått ny styrka och motivation!
Jag jämförde också mycket och dividerade med mig själv om jag verkligen drack så mycket så jag behövde sluta helt. Det som fick mig att inse det var när jag kom såpass långt ifrån A att jag kunde se helt nyktert på hur jag hade druckit innan. Precis som du i smyg, efter festen, innan festen, ensamdrickandet var fantastiskt när ingen kunde hålla koll på hur mycket att bara få vara ifred och njuta, helst om jag då var ensam dagen efter med och kunde fortsätta dricka när jag ville och inte behövde tänka på att någon tyckte jag tog första glaset för tidigt på dagen, men när jag sedan behövde bli nykter för mannen kom hem igen var det inte så mysigt längre, då kröp jag ut mitt skinn av ångest!
Att hela tiden tänka på när jag kunde dricka nästa gång, fy va stressigt, bara en lång väntan på att det skulle bli fredag, endast för drickandets skull!

Livet är mycket enklare när man aldrig dricker, man behöver inte ägna det en enda tanke och ingen energi.

Kram❤️

@Mollie87 Kan bara instämma med @Kennie och @Himmelellerhelvette. Tankarna om att jag kanske ändå inte dricker så mycket…det är förrädiskt. Det är nog ett slags försvar som sätter in, man vill inte tänka om sig själv som alkoholberoende. Man sköter allt som måste skötas och fasaden utåt är fin. Man är inte nerdekad och har inte supit bort allt. Det kan inte stämma då att man drack så extremt mycket, så farligt var det väl ändå inte? Det är detta som är förrädiskt, man kan lätt börja intala sig att man kan nog ändå dricka lite, bara ibland och till slut är man på ruta 1 igen. Många här vittnar om hur de trott att man kan hantera sitt drickande efter en tids nykterhet, men då återfallit i drickandet igen. Så även jag, vid tidigare försök att dricka måttligt. Det som också blir jobbigt när man har dessa tankar att det inte var så farligt, är att det kan skapa sug för man spelar sig själv ett spratt genom att släta över sin konsumtion och sitt beroende.

Det du beskriver, som hände för länge sedan, men även att en del som hänt senaste åren, beskriver ett osunt förhållande till alkohol som bör tas på allvar. Jag tror precis som @Himmelellerhelvette säger och som också hände mig, var att efter en längre tids nykterhet så kan man tydligare se hur stor konsumtionen egentligen var. Min konsumtion blev normalitet och idag förstår jag inte hur jag kunde dricka så mycket och på det sättet.

Men som du säger, du vill vara fri, frisk, stark, bra mamma och fru, det blir du som nykter❤️

Idag känner jag mig lite skakig. Känner ett enormt sug, trots att jag tänker på allt det negativa med alkohol. Vill bara ha vin. Varför? Vill stressa ner, landa efter jobbet. Försöker gräva lite djupare: sov dåligt, stress i två olika nära relationer, känsla av att vilja gömma mig, stress över stora projekt jag delvis är ansvarig för, ont i kroppen, hungrig, trött, känner en oro i kroppen.
Hmm, vill komma bort från att räkna dagar jag inte druckit då det bara känns som om jag då tvingar mig själv att avstå. Jag vill känna att jag inte behöver dricka. Att jag slipper. Men ikväll känns det inte så. Ska sätta fart med middagen nu och fokusera på något annat. Kram Mollie

@Mollie87 Räkna inte dagarna om det inte känns bra, om du blir nyfiken på att veta framöver kan du bara gå tillbaka i din tråd.

Du är sugen på flykten som vinet hjälper dig med känns det som men du kommer inte kunna fly för alltid så du får härda ut. Är något gott, promenera, bli jätte mätt, är du det dämpar sig säkert suget, lägg dig tidigt. Det kommer bli bättre❤️
Kram