@Pianisten Härlig läsning! Jag upplever det på precis samma sätt. De som dricker blir tröttare och segare och orkar inte lika mycket som mig själv. Dagen efter såklart, men även under tiden som alkoholen intas. Detta gäller även vid tillfällen som nyår och midsommar när det ofta dricks mer, och blir sent. Jag mår toppen, och är pigg och glad. Och det känns på något sätt som om att jag får ut mer positivt jämfört med de som dricker. Riktigt gött är det också att man är så klar i skallen hela tiden. Man har liksom ett övertag gentemot de andra i diverse diskussioner och aktiviteter.😂

Så den där föreställningen som jag hade innan jag blev helt nykter. Att det skulle vara tråkigt, stämmer inte för fem öre för min del.😃

Ha det bra!

@Pianisten Åh, vad glad jag blir för din skull. Du har samlat fina nyktra erfarenheter i din ryggsäck. Erfarenheter som kommer att göra den fortsatta resan ännu lättare.

Just nu befinner du dig på punkt 3 i Annie Graces framgångsrecept: Identifiera dig som en person som inte dricker alkohol.

Det där med att tvinga fram förståndet när känslorna stormar känner jag igen. För mig blev det enklare när det faktiskt blev ett principbeslut. Jag dricker inte alkohol. Punkt. Det är ett gift som förstör våra hjärnor och som även kan leda till cancer. No way att jag skulle befatta mig med det, nu när jag vet allt som jag vet om alkoholens skadeverkningar.

Modigt att du berättade om din psykiska hälsa och hur alkoholen påverkade den negativt. Sådana samtal är oerhört givande, och man växer enormt mentalt. Du har kanske sått ett frö hos någon annan!?

Hur är det med din bror?

Kram 🐘

@Pianisten Vilken härlig läsning om hur du tänkte och hanterade och balanserade dina tankar och känslor. Hur frisk och fräsch du var jämfört med dina kompisar på resan. Jag som ofta varit som dina kompisar förr, kunde riktigt känna hur bakis och illa de mådde, hua!

Vad fint att du kan berätta om din historia om psykisk ohälsa för kompisarna och anledningarna till att inte dricka. Det blir så genuint och äkta och går rakt in i hjärtat. Man kommer in varandra närmare i det äkta livet.

Jag har också varit på resa i höstas med vänner i en stuga där de drack. Det var ett bra övningstillfälle på att testa sig själv och sina tankar. Första dagen lite konflikter i tankarna, men efter en stunds resonerande med sig själv inse att jag endast kommer att må dåligt när första glaset passerat, att det kommer att sluta precis som det alltid gjort med ångest och skam. Min resa blev toppen och den gjorde mig ännu starkare och mer motiverad till att nykterheten är det som ger mig mervärde i livet och är en livsstil som jag ska fortsätta med.

Bra jobbat och ha en fin påsk 🐣

@Pianisten Härlig läsning❤️Jag tog mig också igenom en resa där alla drack och svajade något om jag kanske skulle trilla dit men efteråt var jag stolt som en tupp! Och det var bara de första dagarna jag var lite rädd sen gick det som du beskriver och jag mådde så otroligt bra av att hålla mig nykter! ❤️

Hallå hörni! Tack för era fina ord och pepp från senast ❤ Kan inte riktigt fatta att det är sant men i fredags firade jag ETT HALVÅR nykter.
Skulle ändå inte säga att jag identifierar mig som nykter än. När folk frågar säger jag inte så än -"jag dricker inte", jag säger att jag dricker inte >just nu< och mår väldigt bra av det. Vad framtiden ger återstår att se... kanske är det nån slags försvarsmekanism, jag har verkligen inga planer på att dricka igen men när jag väl uttalar de orden så känns det lite oåterkalleligt, att jag blir en bluff om jag skulle bryta det.
Det är skönt för frugan känns faktiskt ännu mer fast i sin nykterhet. Jag bollar ibland mina tankar med henne att "kanske", nån gång skulle kunna hända igen men hon känner inga såna behov nu och det hjälper mig i mina tvivlande stunder. Medans jag håller kvar snuttefilten att "kanske nån gång igen" så fortsätter jag ju ta mig igenom nya nyktra erfarenheter och låter ett sånt beslut växa.

Det har varit lite mindre träning på sistone. De senaste veckorna har jag känt att livet är så roligt, massor med planer och saker att göra. Mycket trädgårdsarbete har det varit så man håller igång fysiskt ändå och är ute i friska luften. Kanske fel, kanske rätt men har tänkt att när man känner och mår så och håller igång ändå så kanske inte träningen behöver ta lika mycket plats.
I helgen var det dock ganska fullproppat med andra saker så jag hade inte mycket tid för roliga planer. För ovanlighetens skull var det säker därför jag kände mig lite låg igår och ungefär samma känsla fanns när jag vaknade imorse, väldigt omotiverad på veckan. Jag kan inte minnas när jag kände så sist men det väckte lite osköna minnen från förr då det där var vardagsmat och det slår mig igen vilken enorm skillnad det är på mitt liv nu. Därför blir det ett träningspass efter jobbet idag, det bästa receptet för ett dåligt humör!

@Pianisten Grattis till första halvåret som nykter! 🥳🥳🥳 Du behöver inte bestämma hur du ska göra längre fram. Nu, nu, nu är kanon i alla lägen.

Men jag kan locka dig med att andra nyktra året är wow 🤩 Då tänker man knappt på sitt icke-drickande längre. Väldigt sällan åtminstone. Man lägger sin energi på att leva livet - och bli hög på livet!

Kram 🐘

Tack @Andrahalvlek. Nä man behöver ju inte det om det fortfarande känns lite skrämmande. Mitt mående talar för sig själv och som jag märkt under tiden som gått, när känslorna kommer, när man tänker att åh nu vore det gott, jag då kan man genom förnuftet komma fram till att det faktiskt inte kommer ge mig något, det är bara luftslott. För varje gång man gör så kommer det sätta sig i bakhuvudet lite mer och tillslut är det i ditt undermedvetna en given sanning.

@Pianisten Grattis till 6 månader🥳Känslan av aldrig mer infinner sig när det är dags, det sjunker in mer och mer successivt. När jag nådde 6månader kunde jag heller inte tänka aldrig mer. Nu har jag bara dagar kvar till 9 månader och känner verkligen hur jag fylls på med ”aldrig mer” känslan hela tiden. Jag har sagt till min man att jag kanske aldrig mer kommer dricka. Men jag tror jag är mer säker för mig själv än jag uttrycker det för honom. Jag har alla fall sagt att jag vill testa en nykter semester, så tre månader till är mitt nästa mål. Jag gillar milstolpar😁

Kram

@Himmelellerhelvette då är vi på ganska liknande väg ju 😃 Milstolpar gillar jag med, halvåret har liksom varit självklart länge för mig. Det är nog bra när man kommit en bit på väg för att driva en vidare mot "aldrig mer känslan". Ett år kommer du fixa galant nu ju 🙂
Ser också en nykter semester framför mig som en glädjefylld tanke. Hoppas det skall göra att jag för första gången kan koppla av på riktigt och komma ned i varv. Är ju en väldigt rastlös person som har väldigt svårt för att sitta bort dagar men jag önskar att jag ska klara att unna mig det detta året. En målbild av en bok i hängmattan i skuggan av vårt äppelträd 😍

Då var det fredag igen 😊
För ett par månader sedan köpte jag en pastamaskin och jag har verkligen blivit helt såld på det. Fast jag fattar knappt grejen själv, det är inga astronomiska skillnader mot vanlig torkad pasta men ändå nått gör det så roligt att jag stod och knådade degen innan jobbet imorse. 😄
Det är så härligt för matlagningen är ett intresse som verkligen växt tillbaka från att jag tyckt det varit tråkigt några år. Kanske nykterhet, vem vet? Nu längtar jag i alla fall hem till att börja mangla min deg, eller vad man säger. Små mikroglädjestunder i livet 😊

Jag och frun är lika på många punkter, det är skönt. Vi har inte haft några vänner hemma på middag eller likande på evigheter eller varit hos någon annan. Orsaken är till allra största del att vi duckar för det, vi älskar våra lugna familjekvällar hemma själva, känner inte alls behovet. Igår fick vi frågan av ett par vänner vi umgås med då och då om vi ville komma på middag imorgon. Vi brukar fira lite högtider, har varit på semester ihop och lite sånt. Vi båda var helt överens, spontant ville vi inte, men känner båda precis samma sak. Vi drar oss mer och mer undan och förmodligen, med all rätt, kommer folk med tiden sluta höra av sig och det vill vi ju inte heller. Det känns som vi både vill ha kakan och äta den lite. Så vi bestämde oss i vilket fall för att tacka ja, mot vår magkänsla.

Vad tycker ni, är det rätt eller fel?

@Pianisten När man har ett bra förhållande kan man bli lite slö..:) Varken vänner eller teater, livemusik eller annat lockar alltid. Men oftast brukar vi tycka att det är värt det. När vi väl kommer iväg. Man behöver trots allt lite nya impulser och tankar:) och vänner.

@Pianisten När man inte är sugen alls brukar man ha som roligast 🤗 Och man blir mer nyfiken på vad andra har att berätta när man är helt frivilligt nykter.

Skönt att du och din fru har det så bra tillsammans, det glädjer mig verkligen.

Kram 🐘

Tack hörni för lite pepp i helgen. Vi gick som sagt på middagen och det var trevlig. Jag håller med om att jag har upplevt att nyfikenheten och intresset för motparten är bättre med några nyktra erfarenheter i bagaget, man är ju klarare i knoppen och tar in och lyssnar på ett annat sätt.
Som vanligt så uppdaterar man sig om läget med varandra vad som hänt och skett och samtalsämnena avbyter snabbt varandra men vid en viss punkt sinar min nyfikenhet och kallpratet får gå in. Det är då känslan av att bara sitta av en tid infinner sig och jag gärna tackat för mig på stunds men det funkar ju lite sådär under en middag 😁.
Jag har inga problem med att skapa konversationer det gör jag varje dag i jobbet men när jag är ledig och får välja så har jag inget behov av att prata för pratandets skull. Jag är nöjd med så lite och det är min fru också. När vi är ute på tumanhand kan vi sitta långa stunder tysta och bara njuta av omgivningen och sällskapet, inget konstlande.
Nåväl, ibland får man väl ta sig de där tillfällena för att vara lite proaktiv. Alla vill ha vänner och det är en ge och ta relation, man kan inte ha vänner bara när det passar en själv även om det passat mig bra.

Ja @Andrahalvlek jag och frun har det bra nu. Du som hängt med ett tag vet ju att det varit rejält upp och ner och var en hårsmån ifrån separation för ett par år sedan. Saker och ting har lugnat ner sig. Allt det där som skavt finns fortfarande men jag tror min fortsatta personliga utveckling lett till att jag upplever mycket mindre grubblerier och att älta saker. Jag har känt det lättare att fokusera på det som är bra. Jag tror inte jag trycker undan det andra inom mig. Jag vet att de delarna finns kvar men det kan inte vara ett evigt velande. Ingen vet vad som händer längre fram men nu lever vi här och nu.

@Pianisten Toppenbra inställning! Man blir mer chill som nykter 😎 Lite mer laidback, jagar inte upp sig för småsaker. Låter folk vara lite som de är. Fokuserar på deras goda sidor.

Ett tips är att ta med en lek, quiz eller ett sällskapsspel på nästa middagsbjudning. Bara sitta och tjöta timme efter timme är tradigt, allra helst om man är nykter.

Kände du efterhand under kvällen att du helt tappat kollen på alkoholen? Hur många glas de andra druckit, hur tillgången på vin såg ut egentligen?

Den iakttagelsen var drabbande minns jag. Så mycket tid och energi jag har lagt på att fundera över alkohol. När köpa? Hur mycket? När dricka? Hur mycket? Fylla på glaset nu eller senare? Allt det är puts väck!

Kram 🐘

Lustigt du nämnde sällskapsspel, det var just en tanke jag själv hade efter kvällen, något att aktiveras kring när samtalen sinar 🙂 Det tar jag med mig till nästa tillfälle!
Jag kände faktiskt hela kvällen att jag knappt tänkte på alkohol, vid detta tillfället var det var en ickefråga. Mannen ifråga är dessutom en i vårt grabbgäng så han visste redan sedan vår träff tidigare i år att jag inte drack. Han hörde av sig innan och frågade om jag ville ha alkoholfria öl och det är inte första gången det händer att vänner gör det. Det är lite förvånande till en början att många verkligen respekterar ens nykterhet så snabbt. Alkoholfria öl är något jag verkligen kommit att gilla också så det gör att jag inte alls känner mig gå miste om något.

Däremot noterade jag en bit under middagen att det stod 5 tomma starköl-burkar framför mannen i huset och innan det hade vi haft en lång stunds fördrinkar och tilltugg med öl, bubbel och vin. Där kunde jag relatera till när drickandet börjar tappa kontrollen och förståndet över hur mycket man dricker försvinner. När en burk dricks ur öppnas nästa utan fördröjning och man bara fortsätter. Jag hade druckit 3 öl under ca 3 timmar och det var enbart för det var gott och jag blev törstig, så skönt att inte behöva bry sig. Jag hade kunna dricka 5-10-15 öl om jag ville men varför skulle jag det.

Fredag igen denna veckan! 😊
Känner mig som en av få som sitter på jobbet idag... ganska ensamt som säljare. Ute i butiken ekar det mestadels tomt. 3 samtal. 2 besök på kontoret.
Men jag ser det positivt, jag får ju två "fredagar" denna veckan. Fick även gjort massor tråkigheter på min to-do lista igår så nu är det bara roligt kvar inför den riktiga helgen!

Har varit rätt förkyld i veckan, så frustrerande för jag vill så gärna ut och löpträna, jag har nämligen precis fått ett mål som jag är supertaggad för! 😊 I lördags var vi och kollade på landets största halvmaraton - Göteborgsvarvet. Min frus bror springer varje år och vi brukar vara och heja på. Varje år så spritter det i benen när jag ser alla deltagare och den otroliga stämning det är kring hela evenemanget men jag har alltid varit för snål för att anmäla mig, jag menar betala massa pengar för att springa 2 mil. Men nu kände jag att nästa år ska jag bannemej vara med så medans järnet glödde anmälde jag mig! 😃
I söndags stack jag ut och körde en runda och det kändes så jäkla bra, sen ett dygn senare kom förkylningen 😠 Som sagt supertaggad och det känns riktigt motiverande att få en variation mot den annars ständiga styrketräningen.

Sommarvärmen börjar komma till oss 😍, dock ganska tokiga temperaturvariationer på dygnet nu. 18° igår på dagen och 2° i natt. Ändå börjat kunna skörda lite grönsaker i trädgården, igår blev den en rabarberpaj och sen några sparrisar som kommer läggas på grillen idag. Det nyktra liver leker.

Tänkte på det du skrev om extrovert och introvert i någons tråd. Jag har hört att man som introvert kan lära sig att agera extrovert, men att det kräver otroligt mycket energi. Det betyder dock inte att man ska kura i sin grotta ständigt och jämnt. Då och då, helst planerat, ska man agera extrovert som man lärt sig för att sen krypa tillbaka i sin grotta igen.

Jag är nog extrovert, jag får energi av att umgås med andra. Jag brukar säga att jag samlar på relationer. Jag kan tjöta med tanten i kassan likväl som med kollegor på jobbet osv. Jag längtar efter umgänge med andra och behöver därför planera in den typen av möten regelbundet.

Jag har stor behållning av att umgås både med min mamma och mina ex-svärföräldrar liksom med min yngsta dotter som har en utvecklingsstörning. Då tar jag en mer vårdande roll, men det är spännande att se hur relationen utvecklas och förändras över tid. Båda mina döttrar har flyttat hemifrån och jag bygger nu en vuxenrelation till dem. Min mamma och ex-svärföräldrar är äldre och rollerna blir då lite förändrade, det är jag som hjälper dem istället för tvärtom som det har varit tidigare.

En sak har jag märkt. Det krävs kvantitet för att få kvalitet i umgänget med åldrande föräldrar likväl som med små barn. Och stora barn också. Vill man prata om annat än vädret och senaste tv-serien man sett så krävs det att man träffas med viss regelbundenhet. Och det vill jag. Jag vill prata lite mer på djupet med mina närstående.

Jag är dock inte en person som måste ha folk omkring mig hela tiden. Jag trivs bra i mitt eget sällskap också. Självsam. Och jag behöver vara själv, flera timmar dagligen. Putsa min fjäderdräkt mentalt, lägga alla fjädrar på plats, ladda batterierna inför nästa träff med omvärlden.

Som nykter blir man duktigare på att lyssna inåt. Vad behöver jag? Vad mår jag bra av? Man blir också duktigare på att stå upp för sina egna behov, sätta tydligare gränser. Det här är okej, det här är inte okej. På jobbet, hemma osv. Allt för att hitta balansen, den viktiga balansen mellan plus och minus.

Kram 🐘

Bra inputs @Andrahalvlek. Att som introvert lära sig att bete sig utåtriktat är definitivt fullt möjligt och har blivit något av en livsstil för mig. Som jag nämnt flera gånger tidigare har jag haft väldigt svårt att acceptera min introverta sida. För att generalisera så styrs samhället av extroverta, de är de framgångsrika cheferna och ledarna och bakom dem sitter de introverta med våra styrkor att strukturera, planera, kalkylera och ta fram lösningar.
Att vara utåtriktad engagerar människor, bygger broar, relationer och öppnar mycket dörrar och möjligheter i livet men extroverta och introverta är fullständigt beroende av varandra. Jag och min kollega är ett lysande exempel. Han är utesäljare, klippt och skuren för sin roll. Jag är innesäljare. När han kommer in på kontoret skiner alla upp. Han pratar, skojar och sprider glädje och skratt. Han bjuder på sig själv och omtyckt av alla. Han är ute och träffar kunderna på plats, samlar information, tar in nya affärsmöjligheter och bygger nära relationer. När det är dags att genomföra affärer kommer han till mig. Jag tar fram förslag och fakta. Gör kalkyler, projekteringar och färdigställer offerter och lösningar. Vi tar tillsammans fram en lösning för kund som gör att affären blir komplett.

Jag har under lång tid tränat på att få bort de lite obekväma intryck en introvert kan ha och sociala koder. Vara avslappnad. Undvika armarna i kors. Ögonkontakt men inte stirra. Vissa intresse för motparten. Ställa mer frågor än att prata om sig själv. Inte bli nervös av tystnad. För att ta några exempel...
Det finns väldigt många grejer att träna på om man verkligen vill och läser lite och det fungerar verkligen. Det man gör varje dag blir man proffs på och det jobb jag tagit som säljare är ett lysande exempel på det. Att träna på extroverta beteenden är väldigt energikrävande men som alla andra vanor så blir man genom ihärdighet tillslut proffs och jag skulle säga att det inte tar så jättemycket energi för mig längre.
Men jag kommer inte ifrån den innersta genuina personligheten att jag egentligen inte är så intresserad.
När jag får välja då är jag mest med min familj eller själv.

@Pianisten Men det viktigaste är ju att man är medveten om det och kan ta hänsyn till det. Min äldsta dotter psykologen är precis som sin pappa introvert. I rätt sammanhang, ihop med familjen och nära vänner, är hon sprallig och babblig som sjutton. I större sällskap mer obekväm.

Hon har en hyfsat extrovert mamma att studera så hon har lärt sig agera extrovert. Att hon är utbildad psykolog och intellektuellt medveten gör nog sitt till också. Hon kan utan problem ta för sig i jobbsammanhang, vara driven och pushig när det krävs. Föreläsa inför kollegor eller föräldrar, inga problem. Otroliga pedagogiska skills har hon också.

Men när hon är ledig behöver hon umgås med sig själv och möjligen sin sambo. Gå i naturen och måla eller brodera. Njuta av tystnaden. Så det ena behöver inte utesluta det andra. Bara man är medveten om det och inte försöker förändra sig utan accepterar att man funkar som man funkar. Ser till att ladda batterierna så ofta som man själv behöver, på det sätt som funkar bäst.

Kram 🐘