av Gäst

Jag är alkoholist, behöver hjälp!

Gunnar
tors, 2010-10-28 - 18:33

Hej Märta.

Precis som Vana säger så jobbar jag ju nu för tiden, har därför inte möjlighet att skriva här så ofta.

Det går bra för mig. Jag har börjat gå hos en psykolog och det kändes rätt så ok. Får väl se hur det utvecklar sig, om jag tycker det är bra efter nästa besök också. Jag hoppas att jag också blir hel en vacker dag. När jag tänker efter har jag nog inte mått något vidare egentligen på många år.

Jag antar att det är medicinen jag äter (Campral) som gör att jag inte har någon lust att dricka, eller så är det allt annat jobbigt just nu, fast jag tror nog att det skulle få mig att supa till ordentligt i stället så jag tror på medicinen. Jag hade i och för sig lust med ett glas vin i lördags när jag stod vid spisen och lagade helgmysmat. Det blev inget vin utan jag tog en läsk i stället så jag håller mig fortfarande nykter. Jag har slutat räkna dagar utan tar en dag i taget. Ett gott råd från er alla där ute. Det enda jag räknar till är 1, sen börjar jag om :-)

Jag har fortfarande inte fått tag på någon ny bostad men å andra sidan är inte huset sålt ännu. Det tar nog ett tag, har ju faktiskt inte skrivit förmedlingsavtal med mäklaren ännu men ska nog göra det nästa vecka.

Vi, min fru och jag har det trots allt rätt så bra, vi bråkar inte utan är goda vänner och skilsmässan kan inte ta så lång tid att bli klar, vi har ju inga barn, vi är överens om allt så det är nog snart färdigt.

Hur går det själv Märta?

Kram Gunnar

Märta
fre, 2010-10-29 - 10:32

Hej Gunnar

Grattis, det är stora steg du tar hela tiden. Det här med att bara räkna till ett är klokt, en dag i taget gäller ju. Jo, jag mår bra och känner mig starkare för varje dag. Nu tänker jag tillbaka på allt med vemod snarare än sorg och jag är tacksam att jag lyckades vara så stark att jag kunde gå från mitt x. Det har varit en lång och smärtsam resa bort från allt. Men det har det varit värt, i dag mår jag riktigt bra.

Kram Märta

märta
lör, 2010-11-06 - 00:11

Hej Gunnar

Tänker på dig, hur går det med allt? Håller alla tummar för dig/er och skickar en styrkekram

Märta

GunnarW
lör, 2010-11-06 - 08:41

Hej Märta,

Jodå, det går bra. Jag har jobbat ett tag nu och börjar bli varm i kläderna.

Skilsmässan är klar och det känns faktiskt ganska bra. Nästa vecka ska vi skriva förmedlingsavtal med mäklaren om försäljning av huset, trots att ingen av oss har någon ny bostad. Hoppas att det dyker upp nåt snart.

Jag håller mig fortfarande nykter och det är inga större problem. Visst har jag lite sug men jag har kunnat motstå. Jag hade t.ex. stor lust att åka in till stan igår kväll och gå på krogen. Jag gjorde aldrig det men lusten fanns där. När jag står vid spisen har jag lust att ta ett glas vin, det hör liksom till. En ful ovana som måste bort. Jag har väl hållt mig nu i några veckor, vet inte hur länge och det spelar ingen roll för mig. Det är vad jag gör idag som är viktigt. Och idag ska jag vara nykter.

Hur är det själv Märta?

Kram Gunnar

märta
lör, 2010-11-06 - 10:50

Hej Gunnar

Härligt att höra från dig och att du börjar få ordning på allt. Tänker att det ändå gått så himla fort från du började skriva här och var du är i dag. Det är skönt att läsa dina inlägg, det ger hopp till många att försöka ändra sina liv, du visar att det går.

Jodå, jag mår bra, riktigt bra. Jag är inte återhämtad till 100 procent efter mitt förhållande, kan fortfarande bli trött snabbt när jag närmar mig gränsen. Jag saknar det där lilla extra som jag är van att kunna ta till. Men jag lever ett gott liv och jag njuter av lugnet som aldrig fanns då med alkoholen.

I dag är en underbart vacker höstdag här så jag ska passa på att ta en långpromenad, Hoppas att även du får en fin dag

Kram Märta

GunnarW
sön, 2010-11-07 - 09:57

Märta,
Visst har det gott fort. Det kanske inte var så illa som jag ville påskina i början. Jag tog i ordentligt i alla fall för jag upplevde det som att det går åt helvete snart. Jag har min far i tankarna och jag vill inte gå samma öde som han gjorde. Jag började känna att jag betedde mig precis som han, som en alkoholist gör.

Att det gått snabbt för mig att komma så här lång kanske beror på att precis som när jag slutade röka har jag gett mig fan på det, att jag ska klara det, att jag inte ska misslyckas. Jag känner ett stor sug ibland och jag har gått in på flera pubar i stan men vänt och gått ut igen med tankarna "nää, jag ska inte ta den där ölen, jag ska fan inte misslyckas".

Jag sökte mig till vården och jag fick hjälp, kanske inte hade behövt det men varför inte ta all den hjälp man kan få. Att göra det själv är jäkligt svårt tror jag. Och utan det här forumet så hade jag absolut inte klarat det. Det ger mig styrka med era peppande ord ibland, att läsa om era svårigheter och även glädjeämnen. Det känns som att Ni är mina bästa vänner.

Jag var ganska sugen i går kväll igen, hade sån lust med ett glas vin. Jag tog aldrig vinet, jag satte på en film och hela min koncentration gick åt till filmen. När filmen var slut var det dags att gå och lägga sig. Puh, jag klarade ytterligare en dag med sug efter alkohol.

Idag ska jag vara nykter!

/Gunnar

märta
sön, 2010-11-07 - 12:13

Hej Gunnar

Oavsett vad du skrev i början så har du såväl insikt som styrka/envishet. Och dessutom tar du ansvar för din egen problematik, det är trots allt grundförutsättningen för att kunna förändra sitt liv. Att be om hjälp är bra och som du skriver, det finns mycket hjälp och stöd att ta till.

Kan bara hålla med dig om att det är ohyggligt svårt att försöka ta sig ur på egen hand, det gäller både beroende och medberoende. Det är mycket man ska konforontera och bearbeta, skräp som skvalpar i kropp och minne.

Grattis till ytterligare en dag i nykterhet i ditt liv. Jag tycker du är beundransvärd Gunnar som kan stå emot när suget kommer. Det kan vara ohyggligt starkt och lömskt.

Kram Märta

Fenix
fre, 2010-11-12 - 00:45

Hej Gunnar!
Jag bor nära Göteborg, och för en tid sedan läste jag att du önskade att det fanns någon att snacka med som satt i samma sits. Kanske kan vi träffas och ta en kaffe, och se om det kan ge något. Jag känner också att jag skulle vilja ha någon att träffa som vet vad vi pratar om.
Om du är intresserad lägger jag ut en mail-adress som du kan skriva till.
mvh
/Fenix

lillablå
fre, 2010-11-12 - 07:52

Fenix, du är min hjälte!
Men var rädd om dig, kan ni inte skicka ett första meddelande
via Fejsboken, så att ni får behålla lite anonymitet?
vem vet, kanske du får ett av mig? nära göteborg sa du... =)
ha en go helg alla underbara kämpar!
kram!

GunnarW
fre, 2010-11-12 - 21:36

Hej Felix, vi kunde kanske ge det en chans, jag har en adress som jag inte använder mycket och som jag kan kassera om det skulle komma en massa skit i brevlådan. Du kan gärna höra av dig dit, om det finns någon annan i närheten av Gbg som är intresserad av att träffas över en fika så maila gärna.
Adressen temp@westerberg.name

/Gunnar

Fenix
lör, 2010-11-13 - 00:07

Lillablå, hjälte? Känner mig inte så kan jag säga. Mer om detta en annan gång, Men blir glad ändå:-)
Gunnar, jag har också en adress som kan användas i sådana här sammanhang, fenix@telia.com.
Så vi kan höras av när andan faller på. Fenix är förstås bara ett nick-name.
Och heter inte Felix heller:-)
/Fenix

alltid
mån, 2011-08-22 - 06:58

Hej
Han svårt att sluta dricka när väl jag har börjat festa .
Så nu har det påverkat min familj . Vad skall man göra ?
Har jet löfte som man inte kan hålla .

bosse bus
mån, 2012-01-23 - 22:34

Jag är en man som har druckit i över 30 års tid. I början av 2000-talet hade jag nått min personliga botten. Den dagen mellanölet släpptes fritt drack jag varje dag i övet 20 års tid. Först var alkohlen underbar, sedan förskräckligt underbart och på slutet enbart förskräcligt. Total kaos. Mina sista 12 åren klarade jag inte av att jobba. Jag var en A-lagare som satt på parkbänken och söp. Men jag var inte som dom för jag hade lägenhet och det hade inte dom. Dom var alkoholister, inte jag. Jag blev allt sjukare i min alkoholism och det slutade med nära döden upplevelser och ekonomi i botten. Många sjukhusbesök. Läkarna sade till mig att jag var en kronisk alkoholist. Det förnekande jag givetvis. Mina pengar var slut och jag var i så dålig fysisk och psykisk balans. Panikångest och sociala fobier. Dilirium tremens och eptilleptiska anfall. Jag förstod ändå inte hur jag skulle kunna bli nykter. Jag kännde inte till något annat än ett liv med alkohol. Såg mig själv som ett hopplöst fall. Något hände plötsligt och jag tog ett beslut att försöka bli nykter. Kom till behandlingshem och var på mitt första AA-möte samma dag. Idag har jag varit nykter i över 10 och ett halvt år. Hur kunde ett sådant mirakel ske? Jo, jag tog ansvar för mitt liv och gick på AA-möten varje dag i många års tid. Jag har spenderat över 30000 timmar i mitt liv på krogen så då kan jag väl gå på ett möte om dagen. För mig handlar det om, för att bli nykter måste jag bli av med min mentala besatthet och finna den kraft som finns i alla människor nämnligen Gud, sådan jag uppfattar honom annars tror jag att jag är totatalt maktlös innför alkoholen. En dag i taget och endast genom Guds försyn är jag idag nykter. Det finns inga hopplösa fall. Det finns hjälp att få om jag är ärlig. öppen och vllig till en förändring. Att ta ansvar för mitt liv och vara nykter för min egen skull. Tack AA och Gud för mitt nya liv.

Opptimisten
tis, 2012-03-20 - 22:13

Håller inte med detta snacket med Gunnar, tror att det handlar om sympati och att Gunnar är väldigt ensam inom sig själv! Vill han dricka så gör han, kan han inte dricka så gör han inte det! Har du inga pengar tex: Hur ska du kunna dricka?
Mia