av Dompa

Hej! Mitt nick är efter en mousserande dryck. Djävla illa valt, då jag själv mest kan liknas vi en avslagen mellis. Jag är halvny här. Har hukat under en stark kvinna vid namn lillablå på anhörigsidan. Men nu tror jag mig vara redo. Jag måste vara det. Min historia är på inga sätt unik. Ni kommer dessvärre ändå få ta del av den. Just nu behöver jag bara lite teknisk support och sen följer booooooring./R

Dompa
lör, 2012-05-12 - 12:05

Tio minuter kvar till ankomst...orolig, spänd och peppad. Om mindre än en kvart kramar jag om mina kära. Hela klanen möter upp. Tacksam.

Tacksam eftersom livet är så snällt mot mig. Jag har mina anhöriga. Jag har er på forum. Det slår mig att jag får oförtjänt mkt cred för att jag är så "duktig"... Missförstå mig inte...jag behöver all pepp. Men när ni skriver om och om att jag är stark. Det är inte sant. Jag har inget val...om jag inte kickar alkohol så förlorar jag min familj. Så stark är jag inte. Jag har ställts inför ett ultimatum. Så ngn hjälte är jag inte...kanske en liten envis krigare.

Tågresan har jag surfat omkring här på forum. Här finns förutom den kärlek, pepp och acceptans som blivit min "vardag", så mycket smärta och ensamhet. Så många rop på hjälp. Jag vet att det kan vara svårt att ta till sig andras smärta när man själv har ont...men här försöker vi. För de som orkar och har tid så rekommenderar jag att även läsa lite på anhörigsidan... Kanske behöver vi se vad vi gör mot dem? Inga pekpinnar...bara mkt förvirrade tankar.

Shit, nu är jag rädd. Tåget saktar ner... Får man åka en station till? Haha, fegar...ska kliva av!
Vi hörs /R

Nynykter
lör, 2012-05-12 - 12:14

Bra att se det som en resa, inte en kamp. För mig är det en resa utan mål. Som en oändlig härlig tågluff.
Jag har varit på resa i verkligheten också. Åkte tåg igår natt. Kom på varför jag hatar att åka tåg på fredagar. Det blir nämligen ofrivillig after-work och fredagspub. Jag åkte första klass för att få lite lugn och ro. Jo tjena. Där satt affärsresenärerna och pimplade taxfree-sprit, trugade en kvinnlig kollega som inte ville ha. Affärsresan som jag var på erbjöd många tillfällen till alkoholintag. Jag tyckte inte det var besvärligt. Beställde bara något alkoholfritt. Det jag vill säga till dig Dompa är att jag kände mig mycket, mycket lycklig och lättad över att inte dricka. Så det är en angenäm resa också även om det finns gropar i vägen. Men vi skriver här när groparna och stenbumlingarna kommer!

Jag gläds med dig, att du får komma ut till friheten och ongarna.

Styrkekram från Nynykter

Lelas
lör, 2012-05-12 - 12:33

Välkommen hem, Dompa!

Det där med att vara stark, ja... Jag håller fullständigt med dig om att det inte är känslan av att vara stark som driver oss framåt. Många gånger har jag fått höra "vad du är stark" under min och pianomannens resa mot nykterheten. Och trots det har jag verkligen känt mig allt annat än stark.

Jag tänker att det är tvärtom. Det är att våga vara svag som är rätt väg att gå. Det är när vi tillåter oss att vara svaga och rädda som vi ser klart på vår situation och också inser att vi måste förändra den. När vi kämpar för att vara starka så är vi inte mottagliga för hjälp och förändring.

Så tänker jag. Kram!
/H.

PS. Du vet väl vad Nasse i Nalle Puh säger? "Det är ingen konst att vara modig om man inte är lite rädd."

Stigsdotter
lör, 2012-05-12 - 15:37

Jag hoppas du får en lugn och skön helg med familjen, massor med god mat, solsken och kramar från ongarna <3<3<3

Stigsdotter
sön, 2012-05-13 - 02:44

....och säger god morgon & lämnar en nykter varm kram ! För snart vaknar väl du nu när klockan snart är 3 (forumklockan går på vintertid) Själv har jag kommit in i något slags andra andning. Sov länge i morse och har nu suttit och läst och tittat på TV - det är skönt att vara för sig själv när familjen gått och lagt sig.

Min gammelkisse ligger på en kudde i soffan, drömmer att han är ute och slåss tror jag, det kommer konstiga ljud från honom :-)

Men nu är det läggdags för mig. Hoppas du haft en skön dag!

Dompa
sön, 2012-05-13 - 06:13

Godmorgon! Vaknade inte förrän fem imorse...den gamla vanliga morgontrötta jag börjar komma tillbaka. Ja gårdagen; Det var härligt att krama om ongarna. Fick dock en chock när jag klev av tåget, min 11-åriga tjej hade färgat sitt blonda vackra hår i en nyans som hon kallar strawberry! Hon som var så fin i sitt naturliga hår...men jag var en bra farsa och ljög; "skitsnyggt" sa jag. Sen åkte vi hem till oss hela familjen.

Svärfamiljen var med. Hustrun hade ingen lust...vilket var skönt. Hade en härlig dag med mat och prat. Ongarna var så glada med att få komma hem. Jag tror det var viktigare än gamla farsan...att få vara i sina egna rum. Jag möblerade om mitt rum - Nynykters råd -, nu står där bara en enkelsäng, mot en annan vägg. Kunde inte förmå mig att sova i samma säng som den vackraste legat halvpackad i i tre månader.

Barnen snusar i sina rum just nu, det känns härligt. Det första jag gjorde när jag vaknade var tassa in i varje rum och bara titta. Officiellt flyttar de hem först nästa vecka. Soc ska komma på besök på tisdag och se att jag bor ok. (Tur att jag inte slängt tv:n). Så ikväll "mister" jag ongarna igen. Två dygn till hos svågern.

Det är ju inte optimalt eftersom den vackraste just nu kamperar i hans lillstuga på samma tomt...om hon bara kunde kampera nykter...men det tycks inte gå. Hon är förbjuden att komma till stora huset när hon är påverkad, men ongarna och svärbarnen ser ju henne ändå. Inte bra. Har följt Lelas råd och hintat ordentligt om anhörig stöd...det föll i god jord. Dessutom letar soc lägenhet åt frun. Jag vet att även jag borde stötta men efter överläggning med svågern har vi kommit överens om att det inte lönar sig. Jag bara provocerar henne och behöver all min energi för barnen. Det känns hårt...efter ett äktenskap...att svika. Men...

Idag ska vi ha en ridutflykt med picknick, jag, ongarna, svägerskan och hennes barn. Det blir en utmaning. Har bara ridit ett tiotal ggr och aldrig med brutna tår. Men det ska bli härligt. Älskar att se min lilltjej på sin stora häst, samtidigt som jag blir livrädd. Men svägerskan - hästkvinna - säger att det är ok. Får lita på det.

Morgondagen ska jag ägna åt att rensa här hemma. Allt som påminner om det gamla fula ska bort. Den vackraste ska komma över, så att vi får snacka utan barnen. Får se OM hon dyker upp. Har laddat med Naltrexon.. känner än så länge inget sug...vi får se imorgon. Tror dock det kommer att gå bra. Har så mycket att förlora.

Nynykter, även på min tågresa söps det. På en lördagsförmiddag. Hade fattat det på flyget...man kanske är lite flygrädd, men tågrädd? Det är bara att inse att när folk är lediga så dricker dom. Punkt. Tack Stigsdotter för den nyktra kramen, vad gott du luktade...inte avslaget vin :-)

Snart ska jag fixa frukost åt mina vackraste ongar. ( Jag fattar inte att jag och den vackraste lyckats avla dem. )Jag är mycket, mycket lycklig.
Ha en härlig dag/stay sober! /R

ÄnnuEnVindåre
sön, 2012-05-13 - 11:28

att höra att du är glad!

Det här blir en fin söndag!

VD (som vaknat pigg och nykter även jag)

KRAAAAAAM

Lelas
sön, 2012-05-13 - 19:21

Härlig läsning, Dompa!

Och du... du sviker inte den vackraste för att du inte löser hennes problem. Det är inte din sak att leta bostad åt henne, eller att på något annat sätt försöka förändra hennes situation. Hon har ansvaret för sitt liv, och du för ditt. Tillsammans har ni ansvaret för världens vackraste ongar - men eftersom hon inte verkar ta det ansvaret på allvar så vilar det på dig. Men HON är sitt eget ansvar.

Så, tänk inte att du sviker henne, det gör du inte.

/H.

kalla
sön, 2012-05-13 - 19:57

En kille som rider med brutna tår, är det säkert att du är på riktigt ;-)Blir så glad när du mår bra hoppas att resten av dagen har varit bra. Du fixar det här, håll focus och ta ett steg till på resan//Kram Kalla

lessenfrun
sön, 2012-05-13 - 20:42

Blir så glad för att du känner dej lycklig!
Du och dina barn, ni fixar det. Som du kämpat är du bara värd medgångar nu.

Jag fattar att du fick bita ihop inför Strawberrybruttan.. men sånt där brukar ju inte bli så långvarigt. Lite identitetssökande kanske.
Minns när min dotter plockade ögonbrynen själv första gången. Jätte snyggt. Verkligen... ;)
Stor varm kram.

Stigsdotter
sön, 2012-05-13 - 23:12

Jättebra idé att rensa och möblera om, göra lite nytt. Håller med Lelas, du sviker inte den vackraste. Eller kanske så här: du kan hjälpa henne genom att hjälpa dig själv, ta hand om dig och sköta om era små, ta hand om dem tills hon är sig själv nog att dela ansvaret för dem - är det inte bättre att tänka så än att känna dig hård som inte aktivt stöttar henne.

Hoppas tårna höll för ridturen - jag har alltid velat lära mig rida, det verkar så häftigt vara ute i naturen till häst (fast hästar är lite läskiga också :-O

Lycka till med samtalet, hoppas den sköna dyker upp och att ni får ett bra samtal! <3 <3 <3

Dompa
mån, 2012-05-14 - 07:25

Överlevde ridturen...med brutna tår. Haha kalla, visst finns jag på riktigt...i all min ynkedom. Ngn Byggare bob är jag inte...han finns redan på forum ;-). Det var ingen Marlboro kille som var ute och galopperade över vidderna igår. Jag skrittade på lite lugnt. Mitt i gruppen av barn som alla var mkt duktigare...

Nu laddar jag för denna dag. Den vackraste och min "date"...nu är det ju inte en date. Snarare blir det ett krigsslag. Jag vet att jag för tillfället gör "rätt" när jag inte engagerar mig i hennes välmående/tillfrisknande. Men det är ändå skönt att ni skriver det...för skammen finns där. Mest för att det var jag som drog igång allt. Vi hade kunnat leva på som vanligt, jag med whisky i soffan, hon med vin i köket. Hur många familjer har det inte så? Men jag orkade inte. Orkade inte...först senare trillade polletten verkligen ner.
Vad gör vi mot barnen? Det var då jag outade mig själv...och hon lämnade oss. Så ni förstår att mitt samvete tynger där. Jag borde hjälpa till...men det ska jag inte.

Nu sitter jag här i mitt eget kök med min kaffemugg och är nöjd. Det kommer att bli jobbigt idag...men jag fixar det. Om några dagar har jag mina ongar här på heltid...för soc besöket kommer att gå bra, det vet jag :-). Kommer att fortsätta behöva erat stöd...blir nog en del tuffa stunder ensam med tre barn...och ingen tröstflaska. Ha en skön måndag. Arbetsdag för de flesta. Klockan 10 sänder vi all vår styrka till Mr Pianoman!!! /R

Magnolia
mån, 2012-05-14 - 07:30

lycka till idag! Själv blir jag hemma med magsjuka barn - blä :(

kalla
mån, 2012-05-14 - 09:29

Jobbig dag du har framför dig, men du får tänka att man måste bli frisk själv först innan man kan hjälpa någon annan. Att bli nykter för sin egen skull tro jag är ett stort steg, för att lägga ansvaret på respektive, barn och andra skadar dom bara. Sen hänger vi alla upp vår nykterhet på olika saker men ansvaret måste vara mitt.
Förhoppningsvis kommer din fru dit en dag, men alla har sin lägsta nivå och det är svårt att veta när den kommer.
Så klart du fixar det här,du och ungarna kommer att vara på en spännande resa och vem vet vid någon station kanske din fru kliver på igen//Kram Kalla

Stigsdotter
mån, 2012-05-14 - 14:02

Kanske kommer du hit nu lite omskakad efter ert möte...ställer fram en kopp varm choklad och kramar dig om du behöver. Sätt dig ned och prata av dig om du vill. Jag hoppas det gick bra och att ni fick ett vettigt samtal utan anklagelser och tårar. Kanske har hon hunnit tänka lite på sitt håll?

Annelie 60
mån, 2012-05-14 - 15:38

men din tråd innehåller så mycket tro hopp och kärlek så det var fin läsning trots lite oro i botten. Jag är övertygad om att det blir en happy end för dig.

Kram!

Socker
mån, 2012-05-14 - 15:49

Berätta att jag läser här hos dig! Blir så imponerad över hur du peppar i trådarna. Du verkar vara en underbar person. Önskar dig allt gott! En stot varm kram och massor av hejarop!!

Nynykter
mån, 2012-05-14 - 21:10

Nä, det var nog tur att du inte följde mitt råd och slängde ut TV:n. Soc hade ju dömt ut dig direkt som klart olämplig förälder. Tanken var förstås att bryta soffa-TV-whisky-cirkeln, men när jag tänker efter är det lite enklare att slänga ut whiskyn än att slänga ut soffan och TV:n :-)
Det verkar som om du har en hel del energi trots brutna tår och annat. Härligt att läsa om hur du tar hand om dig själv och barnen! Jag håller med vad andra skriver om att du inte kan ta ansvar för den vackraste, men kanske är det bra att vara lite mentalt förberedd på att det nog kan bli fler turer i själva skilsmässokarusellen. När ena parten i en relation förändras och balansen rubbas kan det utlösa motreaktioner hos den andra parten. Särskilt om relationen är dålig eller oflexibel. Men det klarar du så länge du är nykter!(Kanske är det dumt att skriva det, att ta ut bekymmer i förskott, men det är en tanke som återkommer hela tiden hos mig, så nu skriver jag ner den ändå).
Kram från Nynykter