Tack snälla @Vinäger❤️
Ja det här med att bli nykter var verkligen bara det första steget. Det är allt det här andra, orsakerna till att jag drack som är det stora jobbet! Det ena har ju lett till det andra i flykten från de jobbiga känslorna och allt detta ouppackade bagage behövs gå igenom. Jag kan inte fortsätta ha ouppklarade händelser och relationer om jag ska kunna släppa taget om dom och gå vidare. Jag kan inte längre välja att lägga locket på utav rädsla att då tillslut må dåligt och ta till flykten genom alkohol igen.
Men allt har sin tid, jag packar upp en sak i taget ur min ryggsäck, ibland lägger jag tillbaka något som blir för tungt just nu och plockar upp något lättare, ibland är det något/någon annan som bestämmer vad det är dags att ta tag i. Som just nu är det att någon satt sig lite på min självkänsla, jag har utav någon anledning släppt in några kommentarer från en person som pratar nedlåtande åt mig och om mig, om min kompetens på jobbet, jag vet inte varför det gått rätt in i mig? Jag känner att jag vill bevisa att jag är mycket duktigare än han får det att låta som, jag ogillar skarpt att jag tagit åt mig så här jättemycket! Känns som jag bara är en liten lort! Att jag bara trott jag är jättebra på mitt jobb men att han väckt mig ur drömmen ”du är bara…”

Åh som det irriterar mig att jag känner mig så ledsen över detta? Någon som förstår varför just detta gått så djupt in i mig? Jag har en otrolig prestationsångest på jobbet har jag märkt, trodde jag var helt stabil i tron på mig själv, på min kunskap och erfarenhet. Hjälp mig gärna nysta i vad det kan vara. Kram

@Himmelellerhelvette God morgon! Jag här igen😁. Jag skrev ett inlägg i min tråd 4 januari om min upplevelse och projektion av att jag inte duger, du kan läsa den om du vill. Tänker att det handlar om den bräckliga självkänslan som lätt poppar upp när den kommer i kontakt med nedlåtande kommentarer. Den bräckliga självkänslan är något vi får jobba med och försöka förstå att kommentarer faktiskt inte är sanningen, men att den träffar vår sårbarhet och lätt får oss att vackla. Bakom kommentaren kan det finnas vad som helst, missunnsamhet, avundsjuka, egoism eller illvilja. Och det handlar om den personens dåliga självkänsla och dess metod för att stå ut i det, är att ge sig på andra. Man blir ett lätt byte och tar kommentaren som en sanning och projicerar genom att se på sig själv genom dennes ögon.

Om en person vill väl skulle det se helt annorlunda ut. Konstruktiv dialog och feedback med ett gott syfte. Sanningen har man inom sig själv om vem man är. Och det är den sanningen man ska lyssna på. Tro på sig själv och inte låta andras dåliga självkänsla nästla sig in inom oss. Inte låta gammalt lagrat eko om att man inte duger heller vara en sanning. Ta tillbaka makten och skriva sin egna sanning, sin egna berättelse om sig själv och vem man egentligen är. Stå på sig själv och kliva över skitsnack. Kanske frågat ut personen mer och ställa efterföljande frågor. Jag förstår inte riktigt vad du menar, kan du berätta mer? Osv. Berätta hur man själv upplever det när en person kastar ur sig saker, att en konstruktiv dialog vore att föredra.

Viktigaste är att inte ta andras kommentarer som en sanning, för egentligen vet de inte ett smack! Så stå på dig och tro på dig själv och din sanning. Du vet bäst! Kram❤️

@Himmelellerhelvette ❤️ till dig! Oh vad jag även här känner igen mig i dig! Du har fått en stöttning av @vår2022 som som vanligt är klockren.
Du känns verkligen som min andra del…. Vi verkar ha samma utmaningar i livet fast vid olika tidpunkter. Jag har gott självförtroende, vet att jag kompetent osv… men vid minsta kommentar eller konstig blick blir min självkänsla obefintlig och jag börjar tvivla likt dig. Du är ingen lort, du är ingen fejk (då hade du blivit avslöjad för längesedan då du ju är i min ålder ☺️). Jag brukar försöka att liksom gå utanför mig själv och analysera. Tänk om det hade varit din väninna som kommit till dig? Jag tror att det just är denna känslighet/sårbarhet som i kombination med att jag växt upp med en psykiskt sjuk förälder som ligger till grund för min ätstörning och mitt beroende. Oh vad jag önskar att jag känt dig irl. Jag skulle ge dig en stor kram, gå genom händelseförloppet i detalj för att undanröja alla tvivel och sedan lagt upp en strategi för att på ett smart och vänligt sätt bemöta skitstöveln. Pratar han mycket om andra också eller är det bara om dig? Jag är på jobbet aldrig bättre än min senaste prestation och om jag gjort något mindre bra är det med mig läääääänge, då behöver jag 10 superprestationer som kompenserar…. Stor kram till dig, du är inte ensam om att ha det så om det nu kan vara till någon tröst! ❤️🥰❤️🥰❤️

@Himmelellerhelvette Du har fått många bra svar, och det är absolut din självkänsla du behöver stärka. Du vet att du kan ditt jobb och gör det bra, oavsett vad kollegan insinuerar. När folk beter sig så känner de sig hotade, de försöker utöva sin makt och är i grunden avundsjuka. Kanske har de hört någon chef prata mycket gott om dig ❤️

Mitt bästa tips är ett jobbmotto som jag försöker leva efter: Man ska inte gyttjebrottas med grisar. Hur man än gör då går man dem till lags. Det bästa är att i väldigt snäll ton säga typ ”Tycker du det? Vad tråkigt.” Inte gå i klinch, inte ifrågasätta, inte gå i försvar. Bara se till att ha så långt som möjligt till den personen som det går framöver.

Visst var det så att du hyfsat nyligen bytt arbetsplats? Ofta kan man uppleva en smekmånad, då alla är gulliga mot den nya, och man har så fullt upp med jobbet att man inte hinner läsa av stämningarna riktigt. När man väl börjar göra det finns det alltid några fula fiskar som får luft. Du är ett hot mot deras ställning på jobbet. Låt dem lida, det är inte ditt ansvar att bära.

Tänk på dem som små grisar som gillar att kleta ner sig med lera, men dig ska de inte locka med i gyttjeleken. Formulera några snälla neutrala svar i skallen, så kommer de automatiskt när du behöver dem.

Kram 🐘