Klögg-klögg, klugg-klugg, klygg-klygg, kligg-kligg, klagg-klagg… så låter det tidigt på morgonen när mamma fyller en termos med kaffe. För mig är detta fortfarande ett ljud som ger positiva vibbar. Det betyder att allt är väl och att pappa ska gå till jobbet. Stormen är över. Tills vidare… Pappa brukar komma hemraglande mitt i natten och ofta vill han prata med mig. Om jag har låst dörren till mitt rum händer det att han försöker sparka sönder den. När jag är 7 år säger jag ”snälla mamma kan vi inte flytta ifrån pappa?”. Jag kan inte föreställa mig hur hon mådde då, men jag vet att hon bland annat kände lättnad: jag fick henne att ta sig i kragen och att slutligen säga till sig själv att det nu var nog!

Vi flyttade och pappa försökte hålla kontakten: när han hade supit till sig mod ringde han oss - oftast mitt i natten. Ibland dök han upp, vi bodde ju inte långt ifrån varandra. Som jag skämdes när jag klev på bussen efter skolan och han satt där och gapade. Jag var bara arg på honom och ville inte prata: “ring när du är nykter!”. Det gjorde han ju såklart inte - då skämdes han, det fattar jag ju nu.

Såhär i efterhand har jag insett att även mamma använde flaskan som tröst emellanåt. Måste ha varit tufft att gå från hemmafru till ensamstående förälder med liten lön. Efter fredagsmyset med vin och läsk till maten somnade hon tidigt. Jag förstod inte varför hon sov så länge dagen efter.

Själv började jag dricka i tidiga tonåren, hängde med de stökiga men skötte själv skolan. Jag drack lika mycket på helgerna som de andra men min mamma blev aldrig kallad till föräldramöte för att jag skolkade. Jag pluggade och festade vidare. Tänkte aldrig tanken att jag kanske borde akta mig för flaskan med tanke på mitt arv - man kan tycka att jag borde blivit avskräckt av far min men inte då. Den duktiga flickan med hyfsad karriär blev jag.

Det har ofta hänt att jag druckit för mycket - sagt och gjort saker jag inte bort, fått ångest dagen efter. Dricker så gott som varje dag för att klara av vardagsstressen som småbarnsförälder. Jag blir en snällare mamma med längre stubin. Det händer fortfarande ofta att jag får för mycket, jag önskar att det satt en ängel på andra axeln som knäppte till mig på kinden och sa att “nu räcker det, inte fler glas nu!”. Det enda jag har är en liten alkodjävul som ser till att jag, “vid festliga tillfällen” inte stoppar så länge det finns kvar i flaskorna. Jag är alltid sist av alla i säng.

Nu när jag är 40+ krisar jag ordentligt. Vet inte vad jag vill med någonting här i livet, vet inte vilken ände jag skall börja dra i. Orkar inte engagera mig. Saknar min mor och undrar varför jag sörjer när det gått 9 år. Nu när det är försent önskar jag att jag hade låtit min pappa delta mer i mitt liv, nu när jag dricker själv har ilskan försvunnit - jag förstår att det inte är enkelt att bara “ta sig i kragen”.

Eftersom jag oroar mig för att föra över hopplösheten till mina barn, jag kan ju inte presentera livet som någonting bra för dem! söker jag hjälp och får konstaterat att jag lider av depression och att jag behöver se över mitt alkoholintag. Eftersom jag dricker för mycket får jag inte medicinera mot depressionen (men det är kanske lika bra).

En fråga läkaren ställer är ju såklart “hur länge har du känt såhär?”. “Alltid” tänker jag och försöker spåra tidpunkten när jag började må dåligt och ifrågasätta meningen med mig själv, livet och allt. (Vad är meningen?!!). En tanke som börjat gro är “vad är hönan, vad är ägget?” Jag tror ju att jag dricker för att jag är deprimerad men kanske är det istället så att jag mår dåligt just för att jag dricker? En oerhört svindlande och hopplös tanke - vad mycket tid jag har slösat bort på att må dåligt i så fall, helt i onödan!!

När mamma gick bort i cancer slutade jag röka, bl.a. med hjälp av ett diskussionsforum likt detta och jag blev därför glad när jag hittade hit. Har insett att jag nu har snurrat runt här på forumet av och till under det senaste året. Kanske har beslutet att ta tag i mitt alkoholproblem behövt mogna fram, kanske bidrar det att kroppen börjar säga ifrån, jag tänker i alla fall att det nu är dags att jag presenterar mig.

Jag hoppas att ni vill följa mig i sökandet efter mitt nyktra jag, efter henne som kan leva i stunden och vara tillfreds med livet utan att förstöra sig med gift. Det här är min historia. Det här är min tråd.

Nynykter

Vilka härliga regnbågsfärgadee bubblor som når mig (Nää nu fick jag en bild i huvudet av My little pony. Bort med den! En av mina döttrar visade mig förresten en film på youtube där My Little Pony förvandlas till bestialisk mördare. Det börjar gulligt och fint men sen...Huga! Lite kul också)
Härligt att läsa om din bubblande lycka. Jag känner igen det där lyckoruset. Drabbas av det även nu, över tre månader in i nykterheten. Jag blir så glad bara för att jag finns till. Känner tacksamhet för mina fina barn, solen, snittblommor, forumet, fina tekoppen...Att det skulle vara tråkigt att vara nykter stämmer inte. Jag trodde det förut, tyckte verkligen det skulle vara ett hemskt öde att inte kunna dricka alls. Jag hade fel.
Rosa såpbubblor och en regnbåge skickar jag till dig!
Kram från Nynykter

Dompa

Din tillkommande är lat. Borde fixa hemma, borde jobba lite. Passa på när ongar är i skolan och regnet öser ner. Men jag jobbar ju vid datorn...och här finns forum. Nej inte bara det...känns lite pointless nu mitt jobb. Jag förstår ju vad vi gör...och att det måste göras...men måste jag göra det?

Nej, jag vill vara en hemmaman som väntar hela dagen i hängmattan på att lilla fästemön kommer hem från jobbet och kör igång grillen. Kanske kan jag orka ge våra 30 katter mat!

Allvarligt så har jag lite svårt att fokusera eftersom det är ju bara en tillfällig lösning...att jag jobbar kvar på mitt nuvarande jobb. Här kan jag ju inte stanna i långa loppet. Fram till hösten måste jag börja göra skäl för lönen. Det innebär tjänsteresor...för en ensamstånde farsa? Visst har jag svärfamiljen som ställer upp. Men det är inte rätt mot dem. Att J skulle ha stagat upp sig tills dess vågar jag inte lita på. Ja, ja "Time will tell".
Bara köra vidare just nu.

Tack Gode Gud (hepp?) för att jag iaf. är långledig juli och augusti. Tid att tänka efter...nu när jag inte behöver spendera hela semestern med att pimpla vin, dricka drinkar, svepa bärs och shotta whisky.

Hur har du det idag? Fredagskväll...dags att få sin "belöning"...ja, så kan jag tänka. Kram

Stigsdotter

Maken ringde och undrade vad det är med ginflaskan som ligger i soptunnan. Ja vad är det med den? undrar jag, ja vad är det för någonting? säger han, en tom ginflaska säger jag lite sturskt men så kommer jag med ens in i det där läget att jag måste ursäkta mig och huka lite - säger att jag drack en del men det mesta hällde jag ut. Han låter sur, besviken. Ja, ja, vi ska prata om det där säger jag, vi ska inte ha något hemma (fasen jag har ju inte hunnit ersätta en av de tomma flarrorna än *ringer och kollar, den har visst kommit, puh, får smyga ned den i kväll*). Bra, då tar vi den diskussionen ikväll, det skall inte finnas något hemma.

Sedan jag mötte djävulen i måndags har jag bara mått bra faktiskt. Konstigt, är det inte Jesus som skall uppenbara sig för en? Nåja, var och en blir salig på sitt som morfar brukade säga. Jag tänker att om den där djävulen finns så finns det också en motsatt kraft och den kraften känner jag att jag har med mig. Tack gode gud (hepp?) eller vad det nu är för det.

Igår var jag ute på afterwork med gamla kollegor. Åt och drack gott men ingenting med alkohol i. Carlsbergs alkoholfria öl är faktiskt drickbar! Men, jag tror att vatten är min grej. När vi blev bortkörda från matbordet och skulle ställa oss i baren så fyllde jag på vattenglaset och tog med mig - karaffen. Servitrisen skrattade gott. Tänk om det hade varit en vinkaraff: tack det går bra jag dricker direkt ur här. Hade jag mycket väl kunnat göra i och för sig (förr).

Nämen hörru Dompapompa, nu får du ta rycka upp dig, sitt inte där och deppa ihop alldeles framför datorn! Gör ett så bra jobb du bara kan, kanske finns det möjlighet att strukturera om lite på jobbet så att du inte behöver resa så mycket i höst? Det är ju ganska omodernt att hålla på slösa resurser genom tjänsteresor dessutom, det finns ju så mycket bra konferensutrustningar nu förtiden - man kan träffas från det egna konferensrummet!

Ibland känner jag också att jag skulle vilja vara en hemmaperson, fast jag tror att det skulle vara tråkigt i längden. Det tror jag du skulle tycka med, inte sant? Och vad skulle vi prata om när den andre kommer hem? Att tvättmaskinen hostade ut vattnet över hela golvet igen? Nä, lagom är bäst. Skulle vara toppen att gå ned lite i arbetstid, samtidigt vill jag ju ha lönen. Ja, ja, jag får se fram emot all tid som kommer att bli över när jag inte längre dricker!!

Härligt med långledigt, och tänk vad mycket tid som kommer att finnas tillhands när det där dryckesschemat inte behöver följas! Fredagsbelöningen kommer imorgon bitti, när vi vaknar pigga och utvilade (inte bakis & skakis).

MÅnga kramar, hoppas helgen blir bra, vi hörs, nu ska jag ta en paus och kuta iväg till systemet innan fredagsrusningen drar igång (eller Apoteket röda näsan som morfar brukade säga). Sprider lite flera pastellfärgade energibubblor och ber om ursäkt till alla er som tänker på små läskiga ponnysar, det var alls inte meningen ;-)

Stigsdotter

Glömde ju rubriken. Skulle meddela att jag blev så arg på maken så jag satte igång att möblera om mitt kontor här på jobbet. Det blev jättebra, mycket mer qi och färre papper på golvet!

Sen hörni måste jag få gnälla av mig lite. Var just på bolaget och hämtade (betalade dyra pengar för) romflaskan som ska ersätta den tomma som står därhemma. Usch det kändes så knasigt på något sätt. En kille skulle ha 5 vinflaskor "till en tävling", fick kosta 80 kr ca. Nån köpte fin champagne och en silverpåse. En darrig människa köpte fem starkölsburkar och smög ned i ryggsäcken. Alla log och var glada och det kändes så - falskt på något sätt. Kartongen runt min flaska var lite trasig så expediten frågade om jag ska ge bort den, höll på berätta vad jag skulle göra med den, jag kan ju bara byta ut den tomma flaskan i den hela kartongen vi har hemma...

När jag sen gick tillbaka till jobbet passerade årets första studentflak. Åh jag minns ju den där tiden! Man var oövervinnerlig och hade framtiden för sina fötter. Vår klass hade champagnefrukost hemma hos nån innan vi gick till skolan, jag förstörde en axelremsväska när jag knökade ned en flaska i den. Vi drack inte jättemycket på dagen men tillräckligt. Kvällen var så blöt att vi var några som liftade med en bil som stank av haschrök och där föraren vände sig om mot baksätet och visade sitt körkort som han höll med båda händerna. Vi överlevde men det var ju en fantastisk uppvisning i dåligt omdöme, både från oss och från dem! Men kul hade vi och glada var vi. Och tänk om jag hade druckit mindre då hade jag kanske kommit ihåg flera samtal?

Jag minns ju den här glädjen men samtidigt gjorde det så ont när jag såg ungdomarna där uppe på flaket med ölburkar i händerna. Gatan efter lastbilen var kantad med ölburkar. Och sen det där att man ska spruta ner varandra med öl!! Det gjorde aldrig vi.

Försökte prata med en arbetskamrat om det där när hennes dotter gick ut förra året men hon bara slog bort det "äsch, det finns ju tvål och vatten hemma, hon får ta av sig innan hon kommer in" (kollegan är ändå mycket måttlig i sitt drickande). Jag tycker det är förskräckligt!!!

Nå, sedan vidare på trottoaren när jag mötte alla föräldrarna som kom, med blommor, plakat och glädje i blick. Jag höll på att stanna hela högen och skrika åt dem, ser ni inte att era barn står däruppe med ÖLBURKAR i händerna?? Era fina pojkar och flickor kan råka illa ut!!

Nä usch känner jag. Vad tycker ni andra om det här fenomenet, studentsuperiet och ölsprutandet? Hur tänker ni när era barn kommer dit?

Nynykter

Det är roligt och motsägelsefullt, Stigsdotter. När du äntligen har gjort upp med alkoholdjävulen och är på g måste du rusa iväg och fredagshandla på Systemet för att ersätta finspriten :-)

Jag lyssnade med ett halvt öra på ett föredrag med Bitten Johansson om sockerberoende. Hon talade om beroende i allmänhet och sa att om man smusslar, ljuger och gömmer så har man ett beroende.
Vadå? Ska man inte få äta godis ifred? Det är väl helt normalt att ha godis gömt i garderoben för om jag har det i skafferiet äter ju barnen upp det...
Usch ja. Det är bara att inse att vinet har ersatts av godis för min del och att jag smyger, smusslar och gömmer. Men jag äter inte godis tillnärmelsevis lika ofta som jag drack vin. Alltid något!

Jag tycker gott att du kan överväga fästmannens erbjudande om att bli hemmaman. Vadå inget att tala om? Ni ska ju ha 30 katter, så samtalsämnena lär inte tryta :-)det tar nog många timmar att avhandla allt vad katterna haft för sig.

Lycka till í samtalet med nuvarande maken! Var tydlig! Få honom att inse varför det här är så viktigt. Det kan innebära, kära Stigsdotter, att du kanske inte ska bagatellisera problemet...Nä, jag har inte tömt nån ginflaska, jag vill bara inte ha nån sprit hemma...Ja, du förstår. Din man verkar ha en hel del goda sidor, så jag tror att han kommer att stötta dig om du vågar tala om hur det ligger till.

Kramar från Nynykter

Nynykter

En bekants dotter blev så full på studenten att hon kräktes ibilen på väg hem till studentmottagningen i familjens sköte och sen fick gå och lägga sig. Det där har blivit lite av en rolig historia, men så kul kan det ju inte ha varit... Det verkar som om det har eskalerat. Jag minns inget hårt festande från min egen student för snart 30 år sedan. Visst, vi hade champagnefrukost, men det var liksom bara en grej. Det gick inte ut på att bli full. De där kortegerna med studenter som bara blir fullare och fullare för varje varv som körs är ingen rolig syn. I Uppsala såg jag en flicka volta baklänges med huvudet före. Som tur var blev hon uppfångad.
Nä, nu börjar jag låta som en gnällig gammal tant och det har jag bestämt mig för att ALDRIG bli hur gammal jag än blir (fyller 47 snart).

Nynykter

Stigsdotter

...är en mycket varsam (barnvänlig) beskrivning av beroende. Rekommenderas!

Nu kom maken just in och meddelade att hans föräldrar tar med sig all sprit hem till sig i morgon när de hälsar på. Usch vad skämmigt!

Och sen kom han och viftade med sista vinflaskan: jag dricker upp den här nu! Plötsligt sprack alla mina små pastellfärgade bubblor och det börjar dunka i öronen av skämsel och sug. Jag vill ha ett glas vin jag med!

kalla

Men jag har ju en egen idiot hemma men jag skyller på en tidig demens, för gör han 2 rätt gör han 1 stort fel.
Kanske är det så att dom inte riktigt tror på problemet eller också visar dom makt, vet inte vilket som är värst//Kram Kalla

Nynykter

Vilket konstigt beteende. På din beskrivning låter det som att han vill att du ska skämmas eller nåt. Lite passivt aggressivt sådär. Nog hade han kunnat hitta på ett annat ställe att förvara spriten på. Jag menar, blanda in dina svärföräldrar... Och sen, nu drick jag upp den här (bara så du vet det?) Stay sober, Stigsdotter ifall han få "aggro-damp" ( som mina barn brukar säga). Kanske jag som misstolkar...
Kram från Nynyktet

Maria42

Av din man, han verkar ovetandes om hur det står till, och det är nog hemskt svårt att först, det går nog inte, för dem som inte har vårat problem. Hoppas, hoppas du lyckas stå emot, för din egen skull Stigsdotter. Du är viktig!! Jätte kram !

Stigsdotter

...missinassen pigg o glad, tittar på inspelad deckare medan min vinpimplande make har slocknat i andra soffhörnan. Vanligtvis är vi två snarkare ;-)

Jo svärföräldrarna har förstått att jag har problem. Sist vi var hemma hos dem på middag, i påskas, så var det ingen som fick vin till maten - alla drack annat eftersom maken sagt att jag inte dricker längre. De är rara och vill väl. Men jag blev ändå arg på maken och undrade vad han sagt. Han ville inte prata om det men jag stod på mig och sa att jag känner att jag befinner mig i underläge här, jag har rätt att få veta vad du har sagt, jag behöver kunna se dem i ögonen när vi träffas och veta vad de tänker. Sen la jag till att detta är en sjukdom, jag tänker INTE skämmas!! Han höll med om att det ska jag absolut inte göra och att han sagt till föräldrarna att "det fungerar inte så bra att ha alkohol hemma just nu". Jag vet inte vad / om mer, jag tycker det verkar vara lite svårt att ha några djupare diskussioner i familjen så det är mycket möjligt att det inte sades mer än så, sen får var och en läsa in mellan raderna det som behövs. Lite synd tycker jag att man inte kan vara mer öppen, prata och älta lite tillsammans men, det är bara att gilla läget.

Känner mig nöjd i alla fall att inte vara den som sover vin-sömnen. Men det var jobbigt att stå där i köket, på ena diskbänken en öppnad vinare, på den andra ett glas. Gick och hämtade en egen flaska Blåbär då blev det lite bättre. För er skäms jag inte att berätta att jag ändå stal till mig ett halvt glas när maken svarade i telefon. Men fasen, det är inte ens gott!! från och med i morgon blir detta ett helt alkoholfritt hem, det ska bli så skönt! Farmors gamla skåp får fyllas med annat!

Dompa

Jag kan vara helt ute, men jag inbillar mig att kanske både Stigsdotters och Kallas män testar just nu. Inte om ni kan hålla er nyktra...men om dom har RÄTT att dricka lite under den underbara svenska sommaren. För vad är en sommar utan alkohol? Jag kan ha helt fel...men spontant är det min tanke...gubbsen kollar vad som är ok.

Dompa

såg den igår. Körde den för lillkillen nu på förmiddagen. Hans reaktion "Den här borde dom visa på engelskan i skolan". Det är så sant. Ett enkelt språk med ett bra innehåll. Har vi några språklärare här på forum?

Dompa

För den öppna vinflaskan på diskbänken. Lite taskigt av din man... Jag tror fortfarande han testar gränser. Vad ska gälla för honom när du blir nykter?

Oj, en språklärare. Om detta vore ett annat slags forum skulle jag bli lite rädd att skriva :-). Men vi vet ju att vad vi skriver är viktigare än hur. Håpas mig. Fröken Magnolia forloter

Hur är det idag Stigsdotter?

kalla

Synd att du inte välte ut hans vinflaska i vasken, hade varit roligt. Hoppas det gick bra med svärföräldrarna och att ni hade det trevligt.
Det är det som är felet att man inte pratar men det går ju inte att prata om man inte har en mottagare.
Så nu knallar vi vidare och ser vad nästa test är :-)Kram Kalla

Stigsdotter

jotack det är bara bra höll jag på att säga men faktiskt känner jag mig lite, jag vet inte, lite tom kanske?

Svärisarna tog med sig lådor och påsar när de åkte idag. Vad bussigt att ni tar med allt hem till er sa jag. Ja det är väl jättebra om ni inte har något hemma sa svärmor bara. Och så var det med det. Nu finns inte ens en liten whiskyflaska till maken kvar. Om han inte gömt en någonstans, och det lär jag väl bli varse den dagen jag blir så desperat så jag bestämmer mig för att ta reda på det ;-) Nu är det ju bestämt att vi inte skall ha något hemma, vi bjuder inte gäster på alkohol heller. Då får ju faktiskt maken vara lov att låta bli han med. Om han inte börjar smyga med det, och DET skulle ju vara lite märkligt! Det får väl bli att dricka bara när han går ut (händer i och för sig regelbundet) eller hemma hos andra.

Om ett par veckor ska vi på 50-årsfest, ska bli intressant om maken tar tillfället i akt rejält då. Kanske kommer där inte finnas så mycket att dricka för hon som fyller år tycker att hennes egen make dricker för mycket...

Visst är den fin den lilla filmen. Vilken bra idé att visa den på engelskalektioner! fin och bra engelska och med ett angeläget budskap. Nu ska jag gå och laga lite mat innan barnen får för sig att det skall vara söndagsmys också (har blivit ett par sena filmkvällar här).

vinya

Jag skulle ha haft mycket svårt att stå emot en öppen flaska i köket vin i köket! MYCKET svårt! Jag måste säga att ni som har partners hemma som dricker och har alkohol hemma har en OTROLIGT mycket tuffare utmaning än jag. Jag kan verkligen bara skylla på mig själv om jag skulle dricka hemma då jag är den enda som köper hem något. Maken tar sig lite vin eller öl kanske en gång varannan månad - kräfskivor (augusti och jul (!) hemma hos oss) och så någon födelsedag och kanske påsk, men det är ändå jag som köper då också. Vete katten om jag hade lyckats med min första vecka om det funnits vin i huset. Tror inte det!

Vad är det för liten film ni pratar om föresten? (Nyfiken...)