@Flarran .Skönt att du känner dig bättre till kropp & sinne.Och tänk vad HALT är ett hjälpsamt verktyg.Den är så enkel men så bra.Jag har gått så långt med mina vanor så att jag förebygger det hela via HALT.H:Frukost-Lunch- mellis & middag.kaffe ett par koppar/dag & mycket vatten under dagen.A: Ilska besvikelse jobbiga känslor är svåra att förebygga.Går väl inte men testar olika verktyg när de uppstår(svåraste bokstaven)L: ser till att ha lite inplanerat med andra men sparsamt på fritiden då jag jobbar med massa små människor.Egentid för mig själv är viktigt.T: Försöker sova på natten med lite knep & trix.Rörelse iform av promenader,cykla,lufsa i skogen.Frisk luft dagsljus .Ta pauser/vila.Variera aktivitet med vila.Ja HALT är ett fenomenalt verktyg liksom detta forum där man kan bolla högt & lågt med andra.Få råd & tips & stöttning.Tjingeling sålänge.

Det är ju konstigt att allt går runt när man med mina psykiatriska utmaningar inte kan vara som vanligt normalt folk och hålla i några dagliga rutiner eller vanor. Utan att man bara liksom är som en slags slumpgenerator och aldrig riktigt vet vad man vill och vad man ska pyssla med eller sånt. Ja, liksom gå åt för håll om man så säger. Det är ju helknäppt att inte ha nån framförhållning eller någon planering.

Förstår ju rent logiskt att ett matschema med helst nyttig favoritmat man gillar som grund för en vecka vore bra att ha att luta sig på näringsmässigt. Har ju tänkt på den punkten många gånger som nykterkvist. För blir ju akut-hungrig rätt som det är och då har man ju tidigare innan man hittade hit till detta eminenta forum väl mest ätit nån snabbmat ute eller bara öppnat nån öl, druckit nåt sött portvin eller sånt. När man var hungrig och inte orkade göra nån mat fick det ju bli lite vad som helst.

Man tog det som fanns tillhands, några öl och smällde i sig nån påse med snacks. Total idioti har man hållit på med i en massa, massa år. Men fick ju heller egentligen aldrig nån matkultur och sånt där med mig hemifrån. Det var ju lite speciellt när man var liten eftersom min mor på grund av sin bipolära sjukdom inte orkade ha nån vidare bra mathållning. Ibland kunde hon, men ofta inte alls. Minns en gång när man var grabb och gick i skolan och det var friluftsdag och de andra hade matsäck med sig och själv stod man nån bit bort och åt på lite chips och drack läsk.

Rekordet var nog den gången då det var vinter och man skulle ut med skolan på skidåkning. När de andra grillade korv stod man en bit bort och kände sig dum och åt på lite druvsocker. För man hade då fått med sig ett litet paket med Dextrosol tror jag att det hette. Som morsan hade sagt att man blev pigg och glad av. Ack, ja sån barndom man hade om man tänker efter. Men att tänka efter allt för mycket det ska man då inte alls göra, för då blir man ju bara dyster. Min mor hon rådde ju inte för heller att hon var sjuk. Hon gjorde ju så gott hon kunde.

Farsan han var en stolt man och ville inte visa upp hur det var och behöva skämmas och ta emot hushållshjälp, socialtanter eller ha främlingar rännande i huset. Han arbetade jämt, och sedan var det för det mesta bara Tv-tittande för hela slanten liksom som gällde. Han skulle ju vara ledig när han kom hem, och hade bara i stort sett ett enda krav på morsan när han jobbade och det var middag vad det än var. För klockan halvfem skulle det stå nåt på bordet om det så bara var en öppnad burk med kall korv eller en påse med bullar och lite mjölk. Så det är väl inte så värst konstigt att man inte kan följa några rutiner kanske.

Nej, nu har det ju gått och blivit kväll igen så ska nog ta en kopp med kaffe ute på balkongen. För åt då nyss hur som helt några smörgåsrån med ost tillsammans med ett glas mjölk. Inte världens bästa kost näringsmässigt, men har ju kompletterat med ett glas vitaminberikat vatten tidigare. Så det får väl duga för stunden och kanske orkar man ta sig ut med den där soppåsen som står i hallen och liksom hånflinar åt en. Nu skiner ju solen igen så det blir nog fint med en stunds paus på balkongen. Förresten @Molnet, det var trevligt att du tittade in en sväng kompis. Tänk, den enda rutin som man har fått skaplig kläm på det är HALT-rutinen och det är ju inte fy skam om man tänker efter.

Ha en fin kväll!

@Flarran Halloj 👋🏼 Jag med min livliga fantasi kunde inte undgå att se en imaginär likhet mellan din hånflinande soppåse och sorteringshatten i Harry Potter 😂 - googla om du inte sett.

Jag tycker du är superstark som fixar nykterheten trots ett uns större utmaningar än gemene man. Jag minns när du passerade året nykter och hur mäktigt jag tyckte det var - så tuffar du bara vidare 🚂. Även jag har ju passerat året för ett tag sen men tror inte jag givit mig själv nån medalj för det 🥇. Min vardag känns så vardaglig och ibland helt ointressant för utomstående medan jag tycker andras alltid är mer intressant?! 🤔

Nåväl. Nu ska tant knoppa för att orka gå upp och ruska tuppen av pinnen i ottan 🐓 Ha en skön kväll/natt 🩵

Hejsan! @Carisie, det var kul att du tittade in här. Har lite kaffe kvar i koppen och sitter och slurkar på det och verkligen försöker att samla ihop energi till att gå ut med den där uslingen till soppåse. Nog är det lite märkligt ändå att man får energi från nåt håll så pass att man tar sig ett steg framåt stund för stund liksom.

När jag satt på balkongen och hade det rätt gott i solnedgången så kom en tanke förbiseglande att nu så skulle man haft nåt onyttigt att dricka. Men den tanken seglade även förbi rätt så snabbt när jag tänkte på att glass är godare än pilsner. Så det går nog sakta åt rätt håll. Men nog är det en hel del psykologiskt man har att bearbeta och jobba med än.

Det här med att jag knappt kommer utanför dörren fast jag egentligen vill är nog även något psykologiskt, en låsning kanske. Måste väl på nåt sätt bryta detta knepiga beteende och mönster snart. Så ska klä på mig nu och ta på mig mina tofflor och släpa mig ut fast jag inte egentligen orkar och har nån lust alls. Det får bli dagens stordåd, det tog jag mig allt en slurk stärkande kaffe på.

Tycker att du också kämpar på bra, man har ju olika utmaningar. Så visst kan du kosta på dig en liten medalj i form av nåt trevligt som du gillar, då du ju har passerat ettårs-strecket som nykter fast du ju har haft det lite motigt med hälsan tidigare.

Ha det gott kompis!

Kom ut med soppåsen fast jag trodde att jag inte skulle orka. Hade inte energi att sätta på mig ett par strumpor ens. Men när jag kastat skräp så tänkte jag att jag väl åtminstone kunde gå ett varv runt huset som väl handlar om två hundra meter. Men ville sedan inte gå in direkt utan tänkte att nog kan man väl gå lite till.

Ja, ungefär så där som man gjorde när man var en liten grabb och inte tänkte så himla mycket utan bara gjorde utan att tänka. Plötsligt infann sig en frihetskänsla och det kändes nästan som när jag cyklar. Flög fram på nåt sätt och var mest orolig för skavsår på fötterna då jag ju inte hade några sockor på fötterna alltså. Men vandrade hela tiden ändå raskt utan att stanna till en sekund. Passerade snart lokala matbutiken raskt som såklart var stängd den här tiden på kvällen.

Fortsatte sedan vidare förbi en pizzeria och upp för kvarterets längsta backe och normalt sett en otroligt jobbig och slitig utmaning med ryggsäck som jag nu inte hade på mig. Det var nog det som gav frihetskänslan tror jag. Malde bara på och gick raskt fast det kändes ett rejält motstånd i benen. Hade ju faktiskt bestämt mig för att gå raskt så länge jag bara kunde och klarade av rent fysiskt. Ganska precis efter en halvtimme så hade jag gått runt hela kvarteret.

Hade nog då i denna stund lätt kunnat tagit ett varv till om jag hade haft riktiga skor och strumpor på mig. Helt otroligt vilka inre krafter man har ibland när man liksom gnistrar till så där och inte grubblar sönder sig liksom. För att tänka tar ju en massa energi har man ju läst. Kollade blodtrycket när jag kom in och det låg väl aningen högt, men rätt normalt med tanke på kraftprovet. Nu har väl självförtroendet ökat en aning. Men nog är det nåt psykologiskt inblandat med promenadlåsningen. För när jag kom innanför dörren så gick luften liksom helt ur mig.

Det är nog mycket med gammal dålig energi ansamlad som måste vädras ut tänkte jag Sitter nu i köket med öppet fönster och undrar hur det hela gick till egentligen. Ska vädra i hela lägenheten nu. Tror att min låsning mot promenader i dagsljus nog beror på att jag inte kan fokusera riktigt på gåendet i sig då. Min hjärna är nog för mycket uppmärksam på omgivningen eller nått sånt där. Kanske är man ett eventuellt ett nattdjur, vem vet.

Borde nog göra om promenaden snart. Förstår nu lite mer att en del nästan väl är beroende av träning av olika slag. Ska bli intressant att se hur pass med träningsvärk man får imorgon liksom. Men denna tanke nu är kanske bara ett fånigt hjärnspöke. Har nog gjort mig förtjänt av något gott att dricka. Tänker inte på alkohol utan ett paket med päronsaft. Natt-i-Natti allihopa för idag.

Ha det gott mina vänner!

@Flarran Tack 🙏🏼 Det värmer 💎! Alla har vi våra kors att bära tänker jag. Men jag tycker nog att man bär bättre utan hojtarolja innanför västen - eller vad säger du? 😂 Jag sitter här i skrivande stund på tuben 🚇 och önskar jag fick ligga kvar i sängen istället. Jag är verkligen ingen morgonmänniska och har aldrig varit. När jag kommer upp ur sängen är det okej - men innan?! 😖 Min säng måste vara det sämsta köp jag gjort någonsin - det är den skönaste säng jag sovit i! Nu ska jag använda resterande restid till att samla mina tankar, andas och avlägga morgonens löften om tisdagen 🙏🏼. Jag hoppas du får en fin dag 🩵

Tisdag och det var inte det enklaste att varva ned inför sovstunden. Ville inte sova heller egentligen när jag släckte lampan vid tretiden. För är ju så envis att göra allt lite bakvänt och på mitt eget sätt. Fick ju tokigt nog för mig att promenera raskt och så fort och långt jag bara kunde mitt i natten. Tänkte inte ett enda smack, utan bara gjorde vad jag kände för.

Detta för att väl bevisa för mig själv att ingenting är omöjligt. Tro och det skall vara dig givet. Ja, kanske är det så... Herren hjälper den som hjälper sig själv. Ja, kanske är det så... Var dag har nog av sin plåga. Tja, kanske är det även så eventuellt. Med viljestyrka utan logikens gräns och en barnslig tro och passion för nåt man kanske inte ens förstår, så kan det mesta alltså gå.

Har nog tagit ett litet steg framåt i utvecklingen till nåt nytt, vad det nu kan vara. Du kan allt sade farsan. Märkliga ord egentligen. Men vem vet kanske är det så... Nog är man väl lite mör i kroppen nu, men sånt har man väl aldrig dött av tidigare. Ska inte slå mig i skallen med en flaska alkohol idag heller.

Vet inte varför, men det känns som att det nog är vettigast. Vatten, är nog trots allt lite bättre än vin och sprit. Framförallt bra mycket billigare. Nu tycks då tankarnas logik fira triumfer och alkoholdjävulen, den fule blir blåst än en gång på konfekten. Får nog sluta att skriva en massa knasigt tok på en stund, för nu är man ju törstig på vatten verkar det som. Tur man har det i sin kökskran alltså. Behöver inte gå ut till nån brunn med en hink och hämta. Sånt är man väl lite smått tacksam för ibland. Kör alkoholfritt vidare mot nya mål.

Men Hej & Hå alltså! Har ju fått besök i min lilla värld av @Andrahalvlek och @Carisie. Kul att ett par kompisar tittat in här på morgonkvisten. Vid den tidpunkten låg man ju och sov alltså. Nu är man vaken och nya stordåd väntar väl runt hörnet. Vad det kan vara och bli för något, har jag då i stunden inte den blekaste aning om. Får nog göra det allra enklaste av allt och bara gå på ren känsla blandat med tro och lite logik, och inte tänka så himla mycket. Då sånt bara tröttar ut en, och för mig bara sänker humöret alltså.

Ha det gott mina vänner!

Jaha, vad nu då? Borde väl gå ut och gå. Helst cykla och simma. Varför kan man inte bara göra utan att tänka, som man gjorde i natt. Vilket väl nu är orsaken till varför man känner sig lite jagad av en gnutta knepig ångest eller ospecificerad oro. Solen skiner, det är en sommardag och här sitter man alltså och är en riktig slögris. Du borde skämmas! Men inte har jag vett till något sånt alltså.

Har ju i alla fall varit ut på balkongen. Så det så! Men det räcker ju inte alls för att komma i nån riktig balans då man ju vet att kroppen behöver lite daglig rörelse för att fungera bäst och som den ska och väl är tänkt utav skaparen. Man kan inte bara sitta och fundera över tillvaron fast man väl är slut och trött. Har det ju egentligen rätt bra och inget som ligger på.

Det är man väl tacksam för. Faktiskt lite konstigt att det kan ha blivit så, hur som helst. Nog är då skaparen god och tålmodig allt. Alla som vill och kämpar på får vara med. Tänk, Herren är med en fast man väl var lite sur på skaparen här om dagen. Ja, för ens psykiska och fysiska mående. Men så var det ju ibland även när man hade föräldrar också. Man kunde flippa ur en liten stund, Men snart så var ju det mesta gott och bra igen.

Det har ju alltid gått lite upp och ned. Nu är det lunchdags igen. Men den som inte arbetar eller är i rörelse ska ju inte heller äta har man läst i skriften. Kloka ord. För man blir ju bara fet och orkeslös om man inte gör av med den energi man tillför. Ämnesomsättningen är väl kanske hälften mot förr. Tänker på när man var 18 och vägde 72 kilo. Nu säger vågen nåt helt annat. Häller inte i mig en massa alkohol längre. Men väger ändå lika mycket eller mer än när man rätt som det var halkade in i nutidens alkoholfrihet.

Kollade in en sida om BMI och fick veta att man lider av sjuklig fetma. 4 kilo tyngre än när man blev nykterkvist säger vågen. Minns för en femton år sedan eller nått sånt. Då vägde man 110 kilo och kände sig fet som en jäkla gris och beklagade sig för farsan. Det är bara muskler grabben! Nja, det var väl kanske inte direkt sant, men trevligt att höra i alla fall. 107 kilo idag, det är ju inte direkt helt optimalt. Borde sikta på under hundrastrecket i alla fall. Magen brukar säga, Tre mackor med mjukost det är perfekt till chokladen. Logiken säger. Nej! Ta och bromsa ned lite. För en macka och ett glas mjölk räcker ju gott. Du svälter inte ihjäl direkt för det ska du veta. Drick vatten! Pengar sparar du också på ett vettigare matintag.

Skulle väl egentligen lätt om jag ville, kunna cykla ett par mil idag. Men har inte motivation så det får nog bli lite trampande på motionscykeln en stund eventuellt. En minuts vevande på pedalerna klarar man väl av. Så får man se vad man sedan hittar på och tar sig för alltså. Vet ju aldrig i förväg åt vilket håll jag ska gå. Men det spelar ju ingen roll bara man rör sig. Nu ligger nog faktiskt även Herren på och tjatar om promenad. Fy, usch och blä alltså. Träning är då inte alls min grej... Tänk att man är nykterkvist i alla fall, det kunde man väl då aldrig nånsin tro var möjligt att bli och kunna vara. Ja, när man först hittade hit till detta eminenta forum.

Nej, det här går ju bara inte! Får väl klä på mig fast jag är trött och slut som en gammal gnu. Man borde ju skämmas. Då till och med ens gamla mormor kunde hålla igång och träna med gymping och cykling, skogspromenader med bärplockning och allt möjligt sånt där långt upp i åttioårsåldern. Något som man väl mest tyckte var ett rätt fånigt beteende när det begavs sig. Så här ska Du göra sade hon ibland vid besök och visade lite rörelser hon lärt sig från nåt TV-program. Usch vad slö man är alltså. Har aldrig gillat sport och sånt där. Men dricker då ingen alkohol nu och tänker inte besöka bolaget idag heller. För det nöjet ska jag då inte bjuda den fule alkoholdjävulen på.

Kämpa på gott folk!

@Flarran Det viktigaste först:Att låta bli det där första luriga glaset.Och det fixar ju du med bravur & du slipper åkommorna med ont i magen & baksmälla.Och börsen utarmas inte heller pga diverse inköp av sprattelvatten.Bra jobbat.Nej allt är inte tipp topp bara för att man skippar rusdrycker.Man har ju sina issues kvar att brottas med.Sånt försvinner ju inte men man får förmågan att resonera klartänkt om dem & möjlighet att lägga upp en liten plan för det som nykterkvist.Och man måste inte tok motionera.De tiderna är förbi även för mig.Men en nypa frisk luft & dagsljus en stund varje dag är ett sunt inslag som frisätter en hel del må-bra/må-bättre substanser i skallen som gör gott.Kan se dej framför mej där du sitter & trampar på din motionscykel med rock’ N roll musik i lurarna & sjunger med i texterna!Keep going & bra jobbat med nykterheten & dig själv!

Hejsan! @Molnet det var trevligt att du tittade in en sväng. Har nog hur konstigt det än kan låta nog drabbats av motionsstress på grund av väl som nykterkvist större medvetenhet om ett alldeles på tok för lågt motionerande dagligdags. Började känna mig rätt oduglig och började hitta fel på mig som väl egentligen inte kanske finns direkt.

Man ska ju inte tänka onödigt negativt om sig själv. Men som dystymiker är trista tankegångar ju lätt att hamna i. Nojade nog till lite i morse, det är ju lätt hänt när man sitter isolerad för länge och inte orkar gå ut på dagen och se lite folk som man väl borde göra oftare för att inte så lätt fastna i knepiga grubblerier. Bara ett besök i matbutiken efter en flaska mjölk och nåt ord vid kassan i förbifarten med nån kan ju ibland faktiskt ge nyttig socialiserande terapi alltså.

Har ätit en färdigrätt nyss och kände mig rätt så nöjd och glad först. Sedan så kom ångesten på igen och jag kände stress över att börja tokmotionera som du väl nämnde att man inte måste hålla på med, utan väl mera lagom vandring i omgivningarna kanske. Det tog väl lite på krafterna det att man pressade sig så pass hårt i går natt med rask promenad som så många väl tjatat om länge.

Solen skiner här nu och när den gör så, och det är sommar så vill jag ju ut och cykla och helst simma lite också nånstans där det inte är för mycket med folk. Detta då man ju vet att hösten närmar sig med en faslig fart och då vill man ju helst ha hunnit med lite trevlig utevistelse i naturen alltså. Tror jag ska börja med att försöka gå ett varv runt huset om en stund så får man väl se var man hamnar liksom. Men nån vandring iväg efter sprattelvatten så att säga, det blir det då inte fråga om alltså.

Ha det gott kompis!

Det märks att hjärnans logiska tänkande fungerar lite bättre efter att man har slutat att ständigt förgifta sig själv med alkohol. Men då jag ju har mina psykiatriska utmaningar att brottas med så som Dystymi och väl en del angränsande deldiagnoser (samsjuklighet) så har jag ju inte ännu klarat av att helt byta livsstil. Ja, att äta mer nyttigt och träna med dagliga promenader exempelvis.

När jag tänker tillbaka på de senaste 25 åren exempelvis så levde man ju i princip bara på snabbmat från nåt gatukök, pizzeria och annan skräpmat som snacks och liknande. Motionen som man ägnade sig åt bestod väl som bäst i att man på cykel tog sig iväg nån kilometer efter alkohol i form av öl, vin och sprit på bolaget. Det var lika med promenader för det innebar i stort sett bara att man gick iväg efter öl i närmsta matbutik som självmedicinering om då starkare vara saknades för att stå ut med tillvaron en dag till.

Hade ju idag som målsättning att gå ett varv runt huset, men var ju så himla trött då jag ju har sömnproblem som inte givit med sig trots alkoholfrihet. Det att jag har börjat gå upp i vikt fast jag inte äter mer och annat än jag gjorde förr som grabb har ju inte gjort mig till en gladare människa precis. Har faktiskt slutat med snabbmat som hamburgare och pizza ute, och kör med färdigrätt för mikron som festmåltid på dagen. Det blir annars mest mackor till ett glas mjölk då jag inte har energi till att hålla på och laga mat.

Somnade till en timme spontant på eftermiddagen efter en färdigrätt med kalops och potatismos och några goda smörgåsrån endast med lite vanlig hushållsost på. Kände mig som vanligt trött på hela skiten liksom när jag vaknade till. Tänkte att vad tjänar det till att vara duktig och alkoholfri när inget någonsin tycks blir bättre.

Negativt tänkande malde på som vanligt. Då kom såklart även tankar på att åka in till bolaget i taxi för att inhandla de flaskor och burkar som man tröttnade på att släpa omkring på var och varannan dag för drygt ett år och nio månader sedan. Men man har ju numera även blivit så sparsam att man inte ständigt vill kasta bort en massa pengar på att gå runt i en tanklöshetens tunga dystra dimma. Det är väl något som man får vara tacksam för.

Men alkoholdjävulen inom en liksom, fick en då att tänka som så att, ett sex-pack stora rejäla folköl i typen 3,5:or från matbutiken kostar ju inte så hemskt mycket. Det har man väl råd att festa på för en gångs skull. Men här fungerade det logiska tänkandet som sade att ett paket eller två, så är du igång igen som förr och med största sannolikhet snart en alkis sju gånger värre än när det var som allra värst.

För att skingra störande och jobbiga tankar så slog jag som av rutin på min gamla dator och skrev in en sökterm i en sökmotor. Min frågeställning var följande: Varför går man upp i vikt efter att ha slutat med alkohol? Nedanstående text gav mig svaret som jag väl delvis redan kände till. Men tänkte att det kunde vara bra att spara här på min sida Promillebikt ifall alkoholdjävulen försöker några nya trix i morgon eller senare för att få mig att tappa fokus på nykterheten.

AI-översikt:
Att gå upp i vikt efter att ha slutat med alkohol är vanligt och kan bero på flera faktorer. Alkohol är kaloririkt och kan påverka ämnesomsättningen. När man slutar dricka kan kroppen återhämta sig, vilket kan leda till ökad aptit och eventuell viktökning om man inte justerar sina matvanor.

Här är några förklaringar till varför viktökning kan uppstå:

Kaloririkt:
Alkohol innehåller tomma kalorier som kan bidra till ett överskott om man inte minskar på matintaget.

Förändrade matvanor:
Man kan börja äta mer eller välja mindre hälsosamma alternativ som tröst när alkohol inte längre är en del av ens liv.

Ökad aptit:
Kroppen kan återhämta sig och aptiten kan öka, vilket kan leda till ökat matintag om man inte är uppmärksam.

Ämnesomsättning:
Alkohol kan påverka ämnesomsättningen och hormonbalansen. När man slutar kan kroppen behöva tid att anpassa sig, vilket kan påverka hur kroppen hanterar energi.

Bättre näringsupptag:
När man slutar dricka kan kroppen bli bättre på att ta upp näringsämnen, vilket kan leda till att man känner sig mer mätt av mindre mat.

Vätskeretention:
Alkohol kan orsaka vätskebrist, och när man slutar kan kroppen börja binda mer vätska, vilket kan upplevas som viktökning. Sammanfattningsvis kan det vara en kombination av ändrade matvanor, ökad aptit och kroppens återhämtning efter att ha slutat med alkohol som bidrar till viktökning.

Nu när jag fokuserat på lite skrivande så känner jag mig lite lugnare. Så nog kan skrivande på ett forum som detta fungera som terapi. För nu tänker jag att vem behöver väl alkohol. Men har faktiskt lite dålig samvete för att man nyss tog sig en kaloririk glass i stället för en öl som väl egentligen var vad hjärnan bad mig inhandla och bjuda på idag.

Men nu är man ju en nykterkvist som lärt sig det här med HALT i alla fall, och i morgon efter kanske eventuellt en smörgås mindre till morgonchokladen så få man väl ta och göra ett nytt försök med att komma utanför dörren på en hälsosam promenad i omgivningarna. Drycken får nog bli hem-bubblat kolsyrat vatten, för sånt går man då inte upp i vikt av som man gör av viss energidryck som ju vid närmare granskning visat sig innehålla 273 kalorier per burk alltså. Inget att alltså rekommendera för den som vill gå ned en aning i vikt om man så säger.

Ha en fin kväll!