av fooliehutten

fooliehutten
fre, 2025-09-12 - 07:35

fooliehutten flyter ut i main-strömmen, dras med och dras ned. Trampar vatten, näsan över ytan igen, får luft, glider med i flödet av schemalagda artificiellt sura uppstötningar. Prövar några simtag medströms och märker att algoritmen stärks samtidigt som jag tjänar meter på meter. Men hjärnan tvättas, lakas ur i flödet och riskerar att fångas i nätet hos de asociala grupp-grupperna. Känslan tilltar att min identitet börjar luckras upp och sakta sköljas bort i bruset. Jag har ingen lust att fly ,från elementen, till alkohol nikotin eller andra droger. Den postakuta abstinensens fasa är ju avklarad och borta sen ett bra tag tillbaka och nu borde livets flod flyta lättare. Det gör den inte för mig, för jag är vilsen och hittar ingen guidning om livet efter PAA. Och när jag nyss nu åkt på en medialt byxljummen kallsup inser jag att jag måste vända om och kämpa mig motströms; förbi avloppsrörens utspydda klickdynga, de influencer’ade vilset ledda vattendragen och de kontaminerande likens flöden☠️. Om inte alter Egon ska ta över min persona helt och fullt så måste jag med lugna och metodiska tag nå tillbaks dit där huvudströmmen är ren och fri från ai.

Slit inte om pengar är enda värdet💸
Lev som om varje dag är dyrbar🫶

… och njut av en skön A-fri fredag!🤗

fooliehutten
fre, 2025-09-19 - 08:19

fooliehutten hörde: ”du ska väl me’ på ah-veh”, trodde det var nå’t andligt och sa direkt: Nej! Googlade sedan: ”After Work said as (ah-veh) is the swedish term used to describe drinks that you catch usually with colleagues or friends ’after work’. Ja, där ser man vad det ställt till med att vara nykter i typ 19 månader… nu vet jag inte ens vad AW är för nå’t? Men anden i flaskan hade jag sagt nej till oavsett. För min del blir det i stället A-fri mysfredag på hemmaplan.
🤠🫶

fooliehutten
fre, 2025-10-24 - 07:17

Jag går runt med Pompejis ruiner, trodde aldrig mitt innandöme kunde bli detta inferno. Har inga direkta bekymmer, inget att klaga på eller direkta problem att bespotta. Jag har ett gott liv vilket gör sinnets stämning svår att begripa; för mina drömmar och mål är bara chimärer när själen skaver. Det går inte längre att smita ifrån och gömma sig bakom en förrädisk alkoholslöja. Den här undergångskänslan har jag inte haft på över tio år. Nu kanske de avslöjade fynden pockar på och det är dags att rannsaka sig själv? Så igår bokade jag tid för samtal med terapeut, vilket blir om några veckor; alltså ingen väntan att tala om i relation till mina 20 nyktra månader. Vad jag ödmjukt hoppas är ett professionellt bemötande och kanske några nya bitar till mitt livspussel.

Är det någon av er som upplevt en liknande sorg efter såpass lång tid?😥

fooliehutten
tis, 2025-11-04 - 06:00

Den läkande fooliehutten huttar inte och bär ingen foliehatt. Den nyktre fooliehutten rannsakar sina val och gör nya val. Steve Lawrence sjöng träffande om sin förlorade kärlek i: ”I was a fool to let you go” och misstaget han gjorde i sitt val: ”Me and the boy’s closed the bar”. Jag hakar på med mitt historiska misstag i valet av det första glaset: ”I was a fool to let you in”. Sensmoralen av detta blev att nykterheten valde mig och att jag torrlagd konstaterar: ”Sponken älskar mig inte längre”. Fast jag behåller ändå mitt (ök)namn i åminnelse av den tid som dagligen förflyter. 🤗

fooliehutten
tis, 2025-11-11 - 16:12

Foolihutten har kollat på barnprogram i teve 2: ”Balt Balthazar, Balt Balthazar… Balthazar”
Professor Balthazar är också här irl och hans magiska maskin finns tillgänglig i var mans ”smarta ai-phone-hjärna”. En fantastisk framtidsutopi har anlänt när vi kan få smickrande friserade versioner om oss själva och våra liv via svar som poppar fram ur ballt hazardsk chat-bot; ja, nästan som i ”fake dreams” när fyllan växer till på mommas krog: ”it takes only two to tango… me and the bottle”. Jag ser algoritmer förföra oss på liknande sätt som när vi svennebananas fått oss ett par glas för mycket. Ser ni, det mesta kan då inträffa beroende på vem/vad som håller styrspaken i våra kapade hjärnor. Det kan bli lite hipp som happ med spriten: karatefylla, slagsmål och polis, eller pruttfullt gråtmild brotherhood: ”jag älskar dig polar’n” och vidare till otrohet och skilsmässa. Kapad hjärna i ett Shelley:skt skapat digitalt monster är nu på väg att släppas lös när vi ai-berusade på nytt lämnar över kontrollen över styrspaken. Men någonstans måste det väl finnas ett kontrollrum där etiska koder och andra parametrar programmerats för att en chat-ro-bot ska vara snäll, eller vad den nu ska vara? När jag drack och klarade att dricka med måtta med diktator A trodde jag på fullt allvar att jag hade kontrollen i mitt kontrollrum, men när dörren glömdes öppen ballade sedan styrenheten ur i hovnarrens hand och så blockades pannloben med alkoholdemens och mellanhjärnan blev promillens nästa rov. När den också släckts ner kunde jag i reptilhjärnans basala funktioner blott förnimma skillnaden mellan värme och kyla och ljus och mörker. Det var bland annat den tillvaron som skrämde mig till nykterhet; den tillvarons kyla och mörker skrämmer mig även med ai-berusningens kapade hjärnas dystopi. Även om jag för närvarande lyckas hålla digital måttlighet, så vet jag vart det bär. Snälla, snälla pastor Ågren 🙏🏻 kom tillbaka och ge mig min beskärda del av ditt gnäll också för min nätfyllas bakisruelse!
😗🎶