Dompa!!!

1469 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Maria42
Dina barn

Kommer verkligen minnas denna resa, med en nykter pappa, stränderna, sköldpaddorna och att ni bara verkar mysa. Låter så härligt!
Mina barn var med till London, det är första resan med dem helt nykter vilket jag märker att de verkligen gillar. Min yngsta vill resa nästa år och idag frågade hon mig om jag vill följa med henne. Det värmde mammahjärtat. (hon blir 18 nästa sommar). Känns sorgligt att de ska ha hunnit bli så här stora innan de får en nykter mamma :(
Fortsätt njut och ha det bra, Kram!

Dompa
Resor och farmor...

Är helt med på din linje Maria. Men vad fan gör resandet med folk? Är just nu på semester med farmor och ongar. Dunderförkyld (mitt i sommaren?) som jag var valde jag att skippa middagen. Så 81 åriga farmor och barnen går själva.

Ongar "hemma" vid 22. Klockan 02 ranmlar gumman in. Kanon :(. Vad fan hände? Känns en smula respektlös då hon vet att jag försöker att vara en nykter alkoholist. Men samtidigt tänker jag; Leva och låta leva. Bra för henne...hon kan ju hantera det. Och glad var hon.

Det fula är att jag avundades henne? Hur länge tar det innan denna djävla sjukdom går över? /R

mulletant
Godmorgon Dompa!

Jag tror verkliigen att sjukdomen är livslång och kräver aktiv medvetenhet - liksom medberoendet. Det har jag insett av att skriva och läsa här, kolla exempelvis Lisamaris senaste inlägg. En bra bok (tycker jag och Stigsdotter) är Hopp - en handbok för nynyktra. Beställ den! Läs även Benny Haags Makt, mod och motstånd - den berörde mig mycket.

Min egen erfarenhet från mulleholken är att nykterheten kommit i flera steg som överensstämmer med det som beskrivs i Hopp-boken: Jag får inte dricka, jag kan inte dricka, jag behöver inte dricka och slutligen jag vill inte dricka. I min värld valde mannen nykterhet 6.12.2010 - det var hans val under hotet att annars går jag. I maj 2012 började han gå på AA. Den 1.7.2012 är hans märkesdatum för nykterheten - den dagen upplevde han en stark inre förändring. Däremellan, under drygt 1½ år har vårt liv stadigt förändrats till det bättre även om det varit ett antal svåra dagar, svackor och fallgropar längs vägen. Trots att han var nykter med vita knogar medförde nykterheten möjligheter till samtal och samvaro på ett sätt som förde framåt.

Alltså - jag tror inte sjukdomen nånsin går över men det kommer att bli annorlunda (lättare) att leva med den!

Du Dompa har gjort så ofattbart stora förändringar i ditt - och ongarnas liv - under ett enda år... så du får nog räkna med att det tar en stund innan du riktigt hunnit fatt dig själv:) Var stolt!
Morgonkramar från mulleholken! / mt

mulletant
PS - resandet

gör väl att man omedvetet går in i andra tankemönster? Vi ska på en resa snart, med bil, och jag märkte när vi bokade hotell att jag hela tiden tänkte i gångavstånd trots att några mil inte spelar nån roll. Jag insåg att jag helt omedvetet tänkte "efter konserten middag... " och då tänkte jag "vin" - ordlöst i närheten av reptilhjärnan tänkte jag så... Jag har sen länge avslöjat mig själv med att köpa godis (som jag inte köper annars) på taxfree... till och med fast samma godis är billigare på extrapris på stormarknaden!!! Visst är vi spännande varelser vi människor? DS

Stigsdotter
Drar på munnen...

...åt 81-åriga farmor som ramlar in kanon klockan 2 på natten. Lev och låt leva är ett jättebra tänk. Ett annat är det här: nog är det väl häftigt att en farmor vid den aktningsvärda åldern är så pigg och fräsch att hon är ute och har det trevligt till mitt i natten istället för att sitta och vara gammaldeppig i någon gungstol nånstans?

Sen finns det ju en massa jobbiga saker också - avundsjuk? Javisst, fast du kan ju också vara ute och drälla till två, behöver ju inte dricka för det? Har farmor bidragit till alkogenerna månne? Ja kanske, men nu är det i så fall stopp. Vid Dompa stannar det arvet - hit men inte längre liksom!

Förresten läs de där böckerna! Jag kan tänka mig att det finns en del som du känner igen dig i från Bennys bok när han berättar om barnen t.ex. (Varning dock för att han verkar ha en fantastisk fru ;-)

Jag tror jag är inne i "jag behöver inte dricka-fasen". Fast nu har jag fått för mig att jag ska röka istället. Är det verkligen så att summan av lasterna är konstant? Nä, dit vill jag inte heller igen, fy vad äckligt det är!!

Kramar

Nynykter
Hej Dompa!

Tänk att det resande sällskapet har utökats med partajande farmor! Ni är verkligen en brokig samling :-)
Hur går det för er annars? För barnen att flytta så långt ifrån sin mamma och för mamman hur hon än är att ha sina barn så långt borta (ja, säg ifrån om jag blir för personlig!)
Fast det kanske inte har sjunkit in ännu eftersom ni fortfarande har semester.
Jag är fascinerad över att du redan har genomfört den där drömmern om Italien. Trodde nog att det mer var en mental bild hos dig av det goda livet. Och nu är ni där!

För mig går det bra. Har firat ett halvår som nykter. Nästa firardag blir väl ettårsjubileumet.

Kram från Nynykter

Dompa
Morgon!

Så nu sitter jag här igen...svinottan. Ensam med mitt kaffe, min dator och min nykterhet. En ny morgon...allt är sig likt - inloggad på forum. Allt är sig olikt - en ny omvärld, nya morgonlukter, nytt vattenflöde att betrakta. Jag känner mig lycklig...fast jag "borde" vara nervös. Idag väntar nya morgonrutiner, nya arbetskollegor, nya utmaningar. Men jag är nöjd. Brevid mig på den andra balkongstolen ligger Lusekatten - en riktigt lusig liten drömflicka som vi hittade på en strandbar under semestern och smugglade in i landet. Smugglade för att ingen tid fanns till att ta de korrekta vägarna. Men nu har jag min katt. Hon är oerhört ful och oerhört kärleksfull.

Jag ska beställa de böcker ni tipsat om idag. Inser att även om min nykterhet känns självklar denna morgon så behöver det inte/kommer det inte alltid att kännas så. Ja visst är människan ett fascinerande djur...vare sig vi dumshoppar taxfree gotter som vi inte behöver eller börjar röka igen. Summan av lasterna är nog konstant. Ngt ska vi "unna" oss. Själv har jag som sagt hemfallit åt djursmuggling :).

Nej du är inte för personlig NN. Barnen tycks ta det ok. Jag tror att missbrukarongar utvecklar liknande styrka som maskrosbarn. De bara accepterar och gör det bästa av det som sker. Lillkillen är ju klart mest drabbad av mammaförlusten och han vet att det är hon som har valt bort. En tuff insikt för en nioåring....men han kämpar på. J mår inte bra...men vi har pratat en del och framför allt har svågern pratat med J och låtit mig ta del av det. Att jag släpade iväg ongarna till ett nytt land ÄR jobbigt...men samtidigt förstår hon. Detta är ju en del av den livsdröm vi en gång närde tillsammans. Hon greppar att det är mitt enda sätt att verkligen ta tag i mitt liv/min nykterhet. Jag måste vidare. Och som äldst i huset tar jag resten av teatersällskapet med mig.

Vi har alla olika sätt att bearbeta vår nykterhet på. För mig var förändringar en del av förutsättningen för att jag ens skulle kunna våga tänka tanken: Jag får aldrig mer ta mig ett glas, för det stannar inte där... Nu tänker jag inte tanken "aldrig mer" , jag tänker de närmsta typ åtta åren...sen får jag supa ihjäl mig om jag fortfarande vill. Så för er som tycker att jag yrslat iväg för fort...man ska inte ändra ngt det första året!!! För mig känns denna väg rätt. Jag läser också i andra trådar och ser hur en del andra säger nej till det som inte känns rätt. Så om alla vägar bär till Rom...ja, vad fan? Varför inte ta din egen?

Sammanfattning: Just idag mår jag bra. Semestern var fantastisk (trots farmors eskapader), vi hade det toppen. Många enskilda samtal med ongar. Ny katt. Nu väntar resten av livet. Var snälla mot er själva därute för ni betyder mkt för mig. /R

PS: Grattis som satan NN!!! DS

kalla
Glädjefnatt på morgonen :D

Vilken bra start på en måndagsmorgon, du och ungarna mår bra och håller på med ert nya liv. I dag är det du som får mig att vara stark i min nykterhet//Kramar Kalla

Maria42
Vad glad jag blir

Att höra om erat nya liv, idag stärker du mig också i min nykterhet. Kram på dig!

Nynykter
Samma gamla Dompa!

Så härligt att läsa om rutiner som håller i sig. Tidiga morgnar, forum, kaffe...
Jag har gjort bilder i huvudet av huset i byhåla. Hängmattan, ån, bastun... Men hur är det nu? Katt förstås. Balkong? Utsikt över Brunelleschis kupol?
Tycker att du gör helt rätt som följer din intuition när det gäller vägen till Rom. Vi är alla olika. Det finns inget rätt och fel och jag blir bara ledsen och förbannad när jag möter tvärsäkra uttalanden om hur "man" måste göra för att bli nykter. Ett tag övervägde jag att helt sluta skriva här på forumet. Jag upplevde att det inte fanns plats för mig, att mina problem var för små och att jag inte hade blivit nykter på "rätt" sätt. Lite överkänsligt säkert. I alla fall gillar jag att läsa om att det finns fler som gör "fel" :-). I ditt fall i form av drastiska förändringar.

Inatt fick jag åka och hämta min dotter på stan. Hon var blöt och cykeln hade gått sönder. Det var exet som ringde och väckte mig och frågade om jag kunde hämta henne. I mitt omtöcknade tillstånd frågade jag inte efter varför han inte gjorde det själv, men när jag lämnade av dotran förstod jag varför. Han luktade alkohol! En vanlig sketen torsdagskväll... Det kunde ha varit jag... Men usch vad känslig jag har blivit för folk som dricker. Jag blir stel i kroppen och registrerar minsta klumpighet, minsta okänslighet.

En god nykter dag under Italiens sol önskar jag dig!
(glöm inte att avlusa kattskrället. Jag hade en gång det tvivelaktiga nöjet att dela lägenhet med två lusiga katter och de där jäkla lopporna bet MIG!)

Paron
Framme!

Kul att du är på plats!
Kan se där du sitter med kaffet i soluppgången och mår bra!
Det är sådana stunder man vill ha i livet! Här får vi nöja oss med tidig morgon och kaffe.
Nu är det kallt och mörkt när jag drar till jobbet!

Ledsen att jag svek et tag trodde att jag klarade mig själv och att jag inte hörde hit.
jag saknar er alla.

I morgon ska jag gå upp i svinottan och dra en Kopp Dyngstark Java och känna på hur det är att vara Nykter klar i knoppen och vara ledig.

Ha det bra! //Paron//

Dompa
Hmmmf!

Samma gamla Dompa? Men NN...jag tycker ju att jag har växt det sista halvåret framför allt. Jag mår bra nu....har nästan förlåtit mig själv för mitt patetiska återfall i sommras. Men du kanske har rätt...visst är jag fortfarande jag. Men ett gladare, piggare, bestämdare jag...om det går att förstå?

Nej, från min balkong ser jag inte Brunelleschis kupol, men bor dock ett kvarter ifrån ett av hans mindre kända verk: Capella de' Pazzi, tröstar mig med det. Från balkongen ser jag ut över Arno och Oltrarno...det får duga. Balkongen är sketaliten...men nu har du en ny bild. Beskriv hur du har det när du skriver...lite kinky? Oh yes ;-).

De där tvärsäkra uttalandena har också fått mig att backa ibland. Men som Stigsdotters morfar sa: "Var och en blir salig på sitt". Men visst är det ledsamt att även vi som kämpar mot detta konstiga behov...även vi ska passas in i en mall? Det var ju kanske inte exakt samma anledning till att vi hamna i missbruk? Då känns det lite skevt att botningen (finns det ordet? Boten?) ska vara exakt den samma....tänker jag.

Trist att exet tar till flaskan en vanlig vardagskväll? Var det så när ni var gifta? Eller märkte du inget? Nu kanske jag är för personlig? Men visst var de skön känsla att kunna sätta sig i bilen och plocka upp dotra? Det är det jag vill ge mina ongar. Tillit...
Ja, lusekatten går på luskur just nu...jag må vara alkis...men inte helt koko ;-)

Paron; Inte har du svikit ngn...annan än dig själv ett tag kanske. Den där förrädarhjärnan du skriver om...kanske var det första tricket att låta dig tro att du är klar nu? Skönt att ha dig tillbaka.

Sammanfattning: Jag mår ta mig fan OK! Mkt jobbig vecka med allt nytt, mycket trassel rent tekniskt, lite sömn...men jag fixar det eftersom jag varje tidig (!) morgon vaknar upp och är om inte jätteskärpt men iaf. inte bakfull och grinig. Good enough for me.

Drick med förstånd/R

kalla
Tack för att vi får följa dig!

Har jobbat många nätter på raken och har då läst igenom många av våra trådar och inser att vi växt som människor och hur otroligt mycket klokare vi är idag. Så var stolt över dig själv och betrakta din resa med mycket stolthet//Kram Kalla

Stigsdotter
Nu är det hjul igen!

...sa han som låg under tåget. Förlåt. Den bara poppade upp här i skallen när du citerade min morfar, Dompa! Lilla morfar som nog drack för mycket han med. Mormor gjorde det definitivt. Hon tuggade nejlikor för att det inte skulle märkas. Men å vad jag saknar mormor. Jag förstår inte riktigt hur jag kan sakna henne så mycket eftersom hon dog när jag bara var två-tre år gammal. Men jag kommer ihåg hennes kärlek och värme, jag minns många saker som vi gjorde tillsammans. Konstigt.

Ja nu blev det ju himla muntert här i din tråd! Det var ju inte riktigt meningen... Det finns inga gemensamma mallar skulle jag ju säga, bara ett gemensamma problem.

Det är härligt att läsa att du har kommit i ordning med minibalkong och lusig katt. Hur blir det med ongarnas skolgång, får de börja i lokal skola eller hur gör ni?

Tillit är bra. Jag som inte trodde att mina barn märkte så mycket har insett att de vaktar lite på mig när de frågar, vad är det där, kan barn dricka det? och pekar på mitt glas. Det är otroligt skönt att kunna räcka fram glaset och säga "javisst, vill du smaka?".

Varma kramar till dig, snart får jag också åka till varmare breddgrader!!

Dompa
Sur...

Så där sur, skev och elak som bara en nyfrälst kan bli. Och nyfrälst är jag tamejfan...i min bok heter frälsningen nykterhet. Nu blir det riktigt fult:

Jag har i min enfald skaffat en au pair. Min magkänsla sa åt mig att anställa ett "rejält äldre fruntimmer", men jag tänkte tokigt. L skulle hjälpa mina ongar att bevara finskan. Dessutom är hon släkt med deras mor.

En vecka tog det. I morse ramlade hon in...full som en kanon...eller bakis. Jag vill inte vara en surkart...men ändå blir jag galen. Gjorde mkt klart för L att jag hade problem med A under "anställningsintervjun" och nu är hon full?

På måndag ska jag på tjänsteresa i tio dagar. Vill jag att en festprincipessa ska ta hand om mina ongar? Nej....nu har jag kallat in farmor. Hur fel är inte det? Kvinnan är 81 år.

Samanfattning: Riktig skitdag inget jobb gjort! Sur som satan...mest på mig själv. Varför kan jag inte SE saker? Har jag fullkomligt supit bort mina hjärnceller? Vem fan anställer en söt 23-årig au pair?

Sköt om er/R

höst trollet
Va inte sur, du gjorde helt rätt!

Va inte gramse på dig själv! Det här visar ju bara den riktiga nyktra Dompa som bryr sig om sina onga.
Den "gamla Dompa", skulle förmodligen ha sagt hejs, svejs och dragit fortare än en avlöning...
Önskar dig lycka till! Och lita på farmor, även om jag själv är långt ifrån 81 än, så är vi gamla kärringar rätt sega ;-)
kram/ trollet!

Stigsdotter
Sluta slå på dig!

Väldigt många au pairer är 23 år och söta, det ligger liksom lite i tjänsten. 30-40-50-åriga, visserligen kanske fortfarande söta, men ändå, tjejer, jobbar inte som au pair. Man är ju inte oduglig och oansvarig bara för att man är ung, men hon borde veta bättre nu när du dessutom informerade om A. Jag hoppas det löser sig för dig, min vän.

Dompa
Tack tjejer!

Ni är så kloka. Givetvis skall jag sluta slå på mig själv. Inte heller ska jag skälla på L...däremot avskeda henne. Jag vill inte ha alkohol i hemmet just nu. Även om det bara är i form av en bakfylla. Nu känner jag mig oerhört hycklande....men om detta hände efter en vecka? Trots samtal om A. Vad händer inte nästa månad?

Nääääe, nu blir det farmor (som trollet sa: gamla tanter är sega;-)) Sen får det bli ett rejält fruntimmer.

Lätt att skriva ner. Ok att genomföra...men innerst inne, med en gamla fylleDompa bara några månader bort: Vem fan är jag att fördöma L? Jag känner mig hycklande, falsk...yep. /R

kalla
Börjar i vanlig ordning att

Börjar i vanlig ordning att jag skratta när jag läser om dina upptåg, du hamnar i de mest konstiga situationer.
Vem anställer en 23årig tjej, som man tar till Italien och inte tror det blir fest när hon är ledig? Tycker du är lite hård, ta du farmor till att passa alla barnen och barnflickan så blir det nog ordning på torpet :D Finns säkert en anledning till att barnflickor brukar vara ledig en dag i veckan och det brukar vara söndag.
Hoppas det ordnar sig för dig och att du hittar någon som du kan lita på//Kalla

Nynykter
Uppgraderad

Nä samma gamla Dompa var inte riktigt rättvisande. Uppgraderad Dompa snarare. Och teatersällskapet har utökats med finsktalande rumlande aj-pair. En uppgradering även där. Det måtte vara en stor lägenhet du hyrt? Och vad blir det härnäst? Skäggiga damen? En knivkastare eller kanske en ormmänniska?
Jag tror faktiskt inte det är helt omöjligt att få tag i någon äldre au-pair. För några veckor sedan läste jag en artikel om en nybliven pensionär som jobbade som au-pair i Barcelona och stortrivdes med det. Du kan ju alltid annonsera efter finsktalande, helnyktert faktotum. Men se upp! Det kan bli något riktigt rivjärn med sisu som börjar styra upp dig också :-)

Visst känns det bra att vara nykter förälder! Det är så härligt att kunna ge den tryggheten. Jag minns ett annat tillfälle när min yngsta dotter frågade om jag kunde komma och hämta henne ifall festen hon var på skulle bli stökig. Det kändes bra att svara ja.

Ja och vad gäller exet tror jag att han är lite för glad i alkohol. Det var tillsammans med honom som jag lärde mig att
alkohol var ett måste i alla möjliga sammanhang. Men jag var ju snabb att haka på. Lika glad som han i att dricka. Så vi triggade varandra.

Pazzikapell och Arno låter ju inte så pjåkigt. Jag har svårt att toppa det. Men jag återkommer när jag är hemma. Är på kurs i huvudstaden den här veckan.

Kram från Nynykter

Maria42
Härligt

Tänk vad nykterheten gör med oss, att bli sur/förbannad är sunt. Du är en riktigt ansvarstagande förälder som tänker på din nykterhet och dina barn.
När vi satt i soffan med vårat A var vi inte det. Kram på dig!

Dompa
Jaha..

Då var ongar på väg till skolan (ja, den lokala Stigsdotter) och meningen är att jag ska jobba hemifrån idag...och det kommer nog att ske....om en stund.

L är ute med hunden. Givetvis stannar hon. Mitt beslut/min tanke att kasta ut henne igår var väl en sån där magkänsla man ska reagera på. Men när det kommer till kritan så kan jag inte. Vart ska hon ta vägen? Så hon stannar. Som ni ser så lever jag inte som jag lär. Nu har jag en bonusdotter :)

Annons inne idag. Ska nog hitta ett redigt fruntimmer som kan ta hand om ongar och barnflicka. Hade ett långt snack med L igår kväll...hon får stanna om hon inte låter mina barn se att hon nyttjar A. Inte kommer hem på fyllan...men ändå ringa mig om hon känner att det spårar ur. Velig är mitt mellannamn.

Lägenheten vi/jag har hyrt är bautastor...men det börjar redan bli trångt. Nu är vi sju i familen med djur och barnflicka inräknade. Men detta är en tillfällig lösning. Jag vill ha ett hus. Spoild? Kanske det, men jag saknar känslan av att kunna kliva ut genom dörren och känna natur.

I helgen blir det Elba med hela klanen. En favvo ö som ni inte får missa. Sen på måndag blir det Kina, ett land ni skall undvika. Jag vill inte såra ngn kines på forum. Men fy fan: Folket är ok, men regimen, maten och spottandet passar inte mig.
10 dagar där...men nyktra är de iaf. de flesta.

Så om ni inte hör av mig på ett tag...så har jag inte tagit till flaskan...utan uppkopplingen kommer att vara skit. Mina böcker är iaf. här. Fick en avi igår och L ska hämta ut dem nu på morgonen. Spar dem till Kinaresan...då kvällar och nätter kommer att bli ever so lonely...för nej! Ngn kinesisk hustru skall inte släpas hem.

Nu satan ska jag jobba lite...hoppas jag. Ta vara på er/R

PS: Lusekatten har inget namn än. Arbetsnamnet är Lucy...men jag tänker Stigsdotter. Helt fel? Men katter reagerar på S. DS

Stigsdotter
Gan bei!

Ja det behöver du förresten inte kunna, för du ska ju inte skåla i Kina, bara dricka te! Vilken del ska du åka till? Det är väldigt olika kök över hela landet. Kinamat som den serveras här i Sverige finns egentligen inte på riktigt (om det inte är en bra krog då!). Spottandet är ju för att de eldar med kol och får Gobiökensvindar i ansiktet med sand i näsan. Ska du till Pekingtrakten nu den här tiden på året får du räkna med en del spottloskor...

Rart att du funderar på att döpa katten efter mig men det är lite för långt, blir jobbigt att ropa. Lucy är väl bra men vad sägs om Lousy (=lusig). Det passar tycker jag och så låter det nästan som Lucy så man kan tro att det är ett fint flicknamn :-)

Zai jian!

kalla
Skönt att höra :-)

Trodde du hade förlorat ditt hjärta, skönt att höra att du inte kastade ut flickan :-) Hon kanske växer med tiden och lite ansvar. Så med stort hjärta får du styra din växande familj//Kram Kalla

Nynykter
Vad bra att du pratade med L!

Vad bra att du pratade med L! Nu får hon en chans att växa och ta ansvar.
Bra också att du har dina böcker. Jag har varit på jobbresa i Kina en gång och då slogs jag av att middagarna stökades av ganska snabbt. Så det blev många kvällstimmar på hotellrummet. Just det kinesiska köket har även jag lite svårt för trots att jag brukar vara väldigt nyfiken på utländska kök. Jag kände mig hela tiden lite "rädd" eftersom jag inte visste vad det var jag åt. Och när jag frågade de kinesiska värdarna visste de inte heller...
Jag önskar dig en god resa. Må censuren vara nådig mot dig och makterna bevara dig från fårtestiklar och paddägg!
Kram från en bitsk men nykter fröken

Dompa
Jaha!

Har varit på tjänsteresa i nästan två veckor. Utan uppkoppling efetrsom regimen tycker att det kan vara skadligt för en. Jo, jo gick ju bra det med. Men det var på håret. Varje kväll efter avslutat jobb satt jag på balkongen och hörde andra människor "festa" (läs ; Supa) och i hela min kropp skrek det; Men gå ner för fan. Join the party! Slutade med att jag har läst ca tio skitdeckare (det enda som fanns att tillgå på engelska) och nu kan jag mörda vem som helst...haha.

Nej, allvarligt...jag slogs verkligen med A-djävulen varje kväll. Vem skulle se om jag föll? Hade kunnat mörka det. Utan barn, utan internet...utan kontaktnät av ngt slag. Men på ngt gick sätt gick det. Ngt sätt? Jag vet ju varför; Den enda anledningen till att jag inte trilla dit är för att behöver mina ongar.

Hemma nu. Det känns safe just nu....men jag har börjat fatta hur sköra vi människor är. Drick med förstånd! /R

Dompa
PS:

För er som undrar...barnflickan är kvar. Nu mer en del av familjen...hon jobbar inte längre men bor med oss. Är väl en riktig mes/softie...haha

mulletant
Så sköra

och så starka om vi inser vår skörhet. Kram, allt gott, lev väl! / A

Villervalle
Strongt gjort Dompa

och en annan anledning till att du kunde hålla dig nykter är väl att ditt liv har blivit intressantare. Man får akta sig för slentrian och tristess. Själv håller jag på i princip som vanligt. Dricker inget på veckorna men tar mig ett rus var tredje vecka ungefär. Jobbet har också övergått från att vara utmanande till mer och mer administrativt och det är inte bra på sikt när det gäller att vara nykter. Har ett par månader kvar här och nästa år väntar nya utmaningar och då brukar det gå lättare att tampas med A-djävulen.

VV

Maria42
Härligt!

Har tänkt på dig och undrat hur det gått, skönt att du stod emot men jobbigt att du fick kämpa så. Det sägs att första gången man gör ngt nytt är värst så förhoppningsvis kommer det inte bli lika kämpigt nästa gång du åker på tjänsteresa.
Kram!

Sidor