Försöker skapa en ny tråd. Min andra. Den första skapade jag för knappt ett år sedan efter att ha skrivt i andras trådar ett tag. Ska kolla om jag lyckades:) / mt

på en ganska tung arbetsvecka. Oerhört intensivt mest hela tiden runt mig - mycket som många vill ha klart (och helst skulle det bli "färdigt") innan jag går på ledighet. Det stressar mig inte alls när jag är där men hemma har jag stundvis haft märkt av stressmarkörer. Jag känner av en tung stämning i en del arbetssammanhang (arbets- och kollegiala gemenskaper ... som känns o-gemensamma) och jag är ofrånkomligt delaktig i processer som går emot min etiska kompass... då är det både skönt och jobbigt att lämna. Inte enbart skönt för jag tappar ju möjligheten att påverka i den riktning jag håller för rätt. I de sammanhangen vet jag redan att jag blir saknad på min post... (från åtminstone ett håll sett) och det känns egoistiskt bra.

En stundvis tung stämning har vi också haft här hemma. Mg har mött ett par besvikelser som tagit honom ... ... hårt tror jag är rätt ord. Han är tydlig med att det är sånt han måste klara ut själv och jag är helt klar över att jag inte kan hjälpa honom. Just i den klarheten är det ... ... ja, just i den klarheten är det första gången som jag så tydligt ser att det är så och "låter vara". Och själv står ut med att låta vara. Antagligen är det också första gången han fejsar just detta nykter. På samma sätt som jag ... inte viker undan med blicken när jag möter demonen - jag tror att det är så... fast det är svårt att säga för demonen har blivit suddig i konturerna. Kanske för att han (den?) mött min blick???!!! (- Ja jävlar! måste jag tillägga när jag förhandsgranskar - så är det nog. Tack victoria för just de orden!)

Frossar i tecken idag och känner gemenskap med Stigsdotter:)

Flera kvällar har vi lagt oss i sängen under täcket och sett på TV. Ett sätt att dra sig undan - men tillsammans - och ha det lite gråtrist.

Det har också varit riktigt ljusa och glada stunder. Härligt skidväder! Mullegubben har engagerat sig i Törnrosa och har omsorg om att vi tänder ljus "för alla som behöver". Han smälte ljusstumpar och fyllde San Pios "skal" så att det kommer att räcka ända till kvällarna är mycket ljusare än nu.

Jag är i kampen att släppa taget - om olika "saker" och på olika sätt
Jag över mig i att leva i tillit
Jag övar mig i sinnesro

Idag ska jag städa, sortera, slänga "skräp" som skräpar på olika ställen

och ska planera - Nej! planerar 12 veckor med två böcker
Ska göra det ordentligt och för min skull
Aldrig i mitt vuxna liv har jag ägt tiden på det sättet och så länge
Jag står på tröskeln till att få det nu
Mars - April - Maj ska bli mina månader

Mycket utmanande för mig att våga skriva så
Utmanar mina reservationer
Utmanar min uthållighet
Utmanar min tveksamhet att ta risken att bli besviken
Utmanar mina rädslor

Ha ha - "Jag vill - Jag kan - Jag vågar" sa tjejen vår när hon var ungefär 8 år och kastade sig utför skidbacken :)

Och en timme senare: lägger till en bok :)
Tre månader - 12 veckor - tre böcker. Bra.

i vargtimmen mellan natt och gryning. Den tid på dygnet då flest människor dör men även då flest barn föds - sägs det. Övergångstid... från liv till liv

Igår

- var en dag för stora händelser och möten
- var dagen för personliga möten med två människor som blivit betydelsefulla för mig
- var dagen då jag fick erfara att "låta vara" kan leda till "blir själv"
- var dagen för progression i jagets tjänst:)

Idag är ännu blank - ett oskrivet blad

Stigsdotter

Övervägande positiv verkar din dag ha varit utom just den där då - om jag tolkar "blir själv" som någonting ensamt. Jag tycker om dagar som är blanka, ett oskrivet blad där man kan pränta vad som faller in. Tyvärr är inte min dag sådan idag: in i ekorrhjulet och längta tills det är dags att gå hem. Hoppas du får en bra dag idag!

var en helt positiv erfarenhet som handlade om att jag kunde låta bli att lägga mig i Mg`s ... ... ja i vad då? I de utmaningar han möter och äger rätten att ta hand om själv. Han har så tydligt sagt det också - "det här måste jag ta hand om själv". I lördags berättade han mer om vad som upptagit hans sinne och om vad som rör sig på ett djupare plan - det är nog mera rätt att tala om växt och tillblivelse... och helt positivt.

Tack för att du delade med dig av vilka tankar du fick - också ett uttryck för omtanke. Värmer.

Jag älskar blanka dagar... Idag har jag haft en lugn dag i lugnt tempo. Ett möte på eftermiddagen.
Hemma nu - aldrig skrivit ett ord på jobbet, inte heller loggat in. Otänkbart för mig i det jobb jag har - därmed behöver jag inte heller kämpa med frestelsen:) Då är det enkelt.

Önskar dig en hyggelig dag i ekorrhjulet och en skön kväll. Kram / mt

på Mitt nya år idag. När jag skapade den här tråden för ett år sen var livet bättre än jag hade kunnat föreställa mig... Idag är det långt mycket bättre än då. Jag visste inte då att vi stod inför en vår med några jobbiga perioder och ett återfall vid Valborg. Det återfallet ser jag idag som gudasänt... det avslöjade och öppnade upp och det var vägen till den genuina vändningen. Vad jag vet har mannen inte druckit en droppe sen första maj - själv daterar han sin nykterhet första juli.

Senast idag har han talat om hur mycket AA betyder. Jag ser att han fejsat grejer han tidigare flytt trots att han både sett och insett att det är sånt han borde möta... och se i vitögat. Hans demoner... När du möter demonen - vik inte undan med blicken... Tack viktoria.

Vi kommer inte till träffen - efter att ha vacklat lite hit och dit. Ett barnbarns fördelsedagskalas blev det slutligt avgörande. Kanske det kan bli något konvent i framtiden - det finns vänner härifrån som jag gärna vill träffa.

För några dagar sen tänkte jag att här möter jag människor enbart som den person jag är, utan ställning och titel, utan "ansikte-kropp-och-kläder" - alla yttre attribut är icke-närvarande och skymmer därmed inte. Kommer att tänka på Ylva Eggehorns bön Nåden bär mig - som Toni Holgersson sjunger så fantastiskt berörande

Som bonden tar ett fång av markens gröda
och lyfter den i tacksamhet mot Gud
så bär jag fram min vardagstyngd och möda
och låter den stå naken inför Gud.
Min tro bär inga dyrbara juveler.
Jag kommer utan smycken till ditt hus.
Mitt liv är bara längtan, bara hud:
så kläd mig med din nåd. Du är min Gud.

Så mycket Gud, psalmer och böner jag har delat här... mer än kanske nån annanstans. Går sällan i kyrkan men läser mycket av de kloka prästerna och poeterna...

Några människor som blivit viktiga för mig här har jag numera kontakt med som den person jag är. Också det relationer utan sedvanliga yttre förtecken. Härligt - Hoppfullt - Löftesrikt. Och allt det har jag fått genom forumet.

Igår talade mannen om en inre bild eller text som ska belysa skillnaden:

Att vara alkoholist... och om inte så vad då... Vi hängav oss åt att leka med orden en stund.

Inom mig funderade jag: Att vara medberoende... och om inte så... Så vad då? Det är inte alls så klart för mig. Jag vet inte så bra hur mitt medberoende sett ut och inte hur "inte". Det händer att jag ibland blir medveten om det jag inte tänker på, oroar mig för, lägger mig i... Inte nu längre. Kanske där ligger något av "inte medberoende"...

Det blir ingen ny tråd i morgon. Mitt nya år får leva vidare och så finns ju Filosofiska rummet där jag trivs så bra. Det känns alldeles möjligt att jag kommer att sitta där och se kastanjen slå ut i vårljuset.

Mitt nya år börjar i mars - mitt alldeles eget halvår av mer egen tid än jag ägt i mitt vuxna liv. Jag ser fram emot det - och under tiden lever jag en dag i taget... försöker göra det enkelt och det viktigaste först.

Allt gott till den som läser, lev väl och ta vara på dagen / mt

tog jag med mig min räkneramsa och skrev

Idag den 1 februari (2012) 24+53+15+173+60+91 dagar.

Idag den 1 februari (2013) 24+53+15+173+60+179(- - -)276 dagar.

Jag tog med mig hjärtat ♥ som jag kopierat från vana och delat vidare

I början av mars 2011 skrev jag: Det är lite märkligt att skriva här för mig... men skönt. En plats där mina tankar blir kvar. 15 mars skrev Mie "... din man har kommit en liten liten liten bit i sin insikt. Först när han är beredd att ta emot hjälp kommer hans resa att ta fart med full kraft."

De orden brände då...

Berra - som häromdagen skrev att du läser allt... De här tankarna utbytte vi 17 mars 2011

Berra, jag är lat och kopierar ur din text "Den har nästlat sig in i nästan all social verksamhet, och är förknippad med nästan allt som är roligt...
Men för vissa aktiva och medberoende har den fått precis motsatt effekt, den gör en allt mer avsocialiserande, och är allt annat än rolig."
Kan inte sägas bättre! För övrigt är det ganska häftigt just med det anonyma och samtidigt så personliga, vilka "bilder" och föreställningar vi skapar om varandra. Intressant, tycker jag, mitt största intresse är människor. Och mest intresserad är jag av insidan... Allt gott / mt

och 18 mars Fredag kväll - allt väl, egentligen. Drabbades av en stark känsla av ensamhet och rädsla, känner hur jag skakar invärtes. Talar med maken om det, han är olycklig... Vill gråta, kan kanske gråta... Skriver för mig själv för att bevara mina upplevelser och erfarenheter / mt

22 mars Sökte upp AA:s sex deviser
har sett dem skymta förbi och tror de kan att vara till nytta även för mig.

Ta det lugnt; Gör det enkelt; En sak i sänder; Det viktigaste först; Lev och låt leva; Endast genom Guds försyn

Funderar över medberoende, det destruktiva, och kärleksfull omsorg. Var går gränsen? Inser att den finns - men visst är livet svårt och komplext. Måste sova på saken. / mt

25 april En blogg jag följer är Information och stöd för medberoende, det här läser jag rätt ofta:

Vi är maktlösa inför att missbrukaren väljer att dricka eller ta droger.

Vi har makt över vad vi väljer för våra egna liv.
Vi har makt över vilka val vi själva gör.
Vi har makt över vad vi lägger vår energi på.
Vi har makt över vad vi lägger vår tid på.
Vi har makt över vilka människor vi väljer att umgås med.
Vi har makt över vilka värderingar vi vill leva efter.
Vi har makt över... (fortsätt gärna listan, skriv i kommentarer!)

10 maj Jag har bara en riktning nu. Och den är nykter.

Antagligen efter champagnen vi fick som gåva och som jag inte vill att vi skulle "fira" med.

30 maj Tack kära medsystrar för respons. Kan inte med ord beskriva vad ni betyder för mig. Systerkramar / mt - till barbalala, Lelas, Lisamari. Mie, lillablå.... Fina ni!

9 juli Vaknar och känner mig så lugn efter de senaste dagarnas många, både korta och långa samtal och gårdagens uppgörelse. Gårdagen var förfärlig... Men nu, när Mm - ja vi båda, är nyktra blir även de förfärliga diskssiuonerna uthärdliga och konstruktiva. En enorm skillnad. (Och en kram från Mie.)

16 juli Innan jag glömmer - intressant att jag känner så stark gemenskap med flera av dem som kämpar på "andra sidan", Lisamari, victoria och vana bland andra. Det känns bra. / mt

21 juli Inser också varje dag hur viktigt det är för mig att fortsätta skriva här, hålla mig påmind om mitt medberoende. Jag tror att det är väldigt lätt att falla tillbaka i gamla mönster annars. Tack alla som skriver och delar med sig. Ni hjälper mig verkligen! / mt

Och i slutet av juli - middagen hos "tant släkting" - vi klarade oss igenom den utan alkohol:)!!!
I augusti delade jag av mitt liv med viktoria - som blivit så viktig för mig.

Slutar på sid 12 i min första tråd med Mies dikt till victoria - min fina vänner
Skrivit den här förut på forumet, känner att den passar dej Viktoria :

Du vet väl om att du har en eld inom dej,
som nu går på sparlåga,
du måste hitta din harmoni igen,
då kommer den att börja brinna med full kraft,
med långa ljusa & varma lågor.

Kram från Mie...

En lång tillbakablick med djupaste tacksamhet över allt jag fått dela och uppleva här.

Till jobbet - inte många vanliga arbetsdagar kvar nu (hoppas jag - tillägger min oroshjärna... som inte tror före jag ser)

Vägen framåt fortsätter. Just nu är jag lyckligare och mer tillfreds i livet än jag nånsin kunnat föreställa mig.
Tacksam!

gör jag mest för min egen skull... men också ifall någon som har det svårt nu läser... och enbart möter mig i mitt idag så goda liv. I så fall - det har varit tunga dagar, mycket smärta, svåra val... Det är inte lätt men det finns en väg framåt. Vi har makt över våra liv. Vi kan vara till så stor hjälp för varandra. / mt

Sorgsen

...läser jag, ofta om och om igen, de är så mycket mer än det skrivna ordet. Återkommer till hur jag försökte beskriva dem i början av min vistelse här, att dina ord är omgivna av ett varmt, fluffigt hölje.

Tack, varma, kloka Mulletant

Sorgsen

Mulletant,
Funkar msn fortfarande?
Har ett gammalt konto och fick häromveckan ett mail som sa att msn skulle läggas ner.
Tråkigt att Viktoria lämnat forumet....

Kram

Stigsdotter

...ja nog finns det värme i dina ord. Jag tänker ofta "klokskap" när jag läser dina rader. Det är fint att ta del av.

Synd att ni inte kommer imorgon, hade varit spännande att träffas "på riktigt" - fast så mycket riktigare än det sätt vi träffas på här kan det kanske inte bli!

Den visan som Toni Holgersson sjunger, är den från senaste skivan? Jag har nog inte träffat någon annan som lyssnar på honom, konstigt nog för han har skrivit mycket fint! Jag var lite hemligt förälskad i honom när jag gick i fyran, hemligt för han var ju en av de stora killarna. Han brukade kallas Elvis för att han ofta sjöng dennes låtar. Skönt att han har tagit sig ur de missbruk han hamnade i, vet inte om han är helt nykter idag men lever i alla fall!!

kan ett möte knappast bli. Men visst vill jag träffa en del av er "på riktigt" (i alla fall) nån gång. Kanske på nåt konvent - eller så kan vi ju bestämma att träffas och ta en fika. Jag kommer helt säkert till Stockholm i vår:)

Ylva Eggehorns Bön kommer från CDn Psalmer med Toni Holgersson och Irma Schultz Keller - en livsviktig skiva för mig - den tog jag med mig då när jag lämnade mitt hem ... Jag sätter en länk med lite info
http://www.irmaschultzkeller.se/al-psalmer-%E2%80%93-irma-schultz-kelle…

Ser med ena ögat på Skavlan - tragiskt att se och höra Anna Wahlgren. Har aldrig varit särskilt impad av henne - men det här känns på gränsen till oetiskt. Osmakligt i alla fall, att mänskor ska vika ut och reda i sina familjekonflikter i TV. Bara sorgligt.

I morgon ska jag söka upp en liten dikt till dig och mina andra systrar här. Ni betyder så mycket för mig.
Kram, kram och gonatt / A

Vaggvisa för två röster
i den mörka natten

Sov min syster här är jag,
vilar vid din sida,
handen mot din kind
en stund
långt från världen vida.

Din hand emot min kind
en stund
långt från världen vida,
jag slumrar syster,
här är du,
vilar vid min sida.

Dompa

Kommer ihåg Toni...har inte haft en tanke på honom på år och dag. Men nu vet jag! Vill bara hålla med resten av talarna. Det är alltid en glädje att läsa dina funderingar mt. Jag tror faktiskt att du är genuint god....det är stort! Hur blir man det? Jag tror man föds in i det...tror inte det är en egenskap som kan "övas" in. Kram syster ;-). /R

tackar uppriktigt för goda tankar om mig. Genuint god... nej, nej - och inte har jag och vi ett "helt" liv heller. Det finns sår och trasiga maskor i vårt livsnät. För många. Och sorg och kamp.

I mitt yngre liv, när jag började mina studier som alltid haft ett fokus på människor och relationer trodde jag - och tiden var sådan, att mänskan är i grunden god. Det vill jag gärna tro ännu men jag tvivlar... Man behöver inte gå till den ondska som möter i TV och radio varje dag... Nästan varje dag ser jag maktkamper om i grunden futtigheter, hör förtal, tvetydigheter - bland människor jag tycker om och trivs med. Ständigt finns frestelsen att dras med... och det händer, verkligen det händer. Även frestelsen "kan du lova att inte berätta det här för någon..." och att föra vidare sånt man hört i förtroende... (ibland, tror jag, tar ingen det förtroendet riktigt på allvar)

Men jag vill och jag övar... Övar mig varje dag (säger Liv Ullman i en film) att göra det rätta. I den meningen (är inte ens säker på att repliken är exakt så) inryms ju det faktum att jag också misslyckas - annars skulle ju övningarna kunna upphöra. Handla rätt och vara rätt betyder kanske mest "sann mot mig själv" och det är mest för min egen skull - för att ha ro i mig själv och min själ.

Idag tror jag att inom oss förs ständigt kampen mot att göra det sanna och goda och frestelsen att falla... Frestelsen är vår vanligaste etiska utmaning (skriver Göran Lantz, etiker) och den är ständigt närvarande. När jag tillbakablickade igår mötte jag Ann Heberlines "En liten bok om ondska" i mina rader - en stor liten svart bok.

Och ibland väljer jag att falla - i mina närmaste vänners sällskap ... tala fritt ur hjärtat, vrida och vända... "Ibland måste man bejaka sina demoner" sa en god kollega för många år sen... och javisst. Ett annat talesätt som hjälper mig att stå ut med det obegripliga i vardagen har jag läst nånstans och befäst med nära vänner och kolleger "Alla är konstiga utom du och jag - men även du är lite konstig":) Och visst är det så, bara sig själv kan man riktigt förstå sig på (och inte alltid på sig själv heller). Det är skönt att skratta befriat åt ett sånt faktum:)))

En lång tid i mitt liv instämde jag i kritiken mot att man ska bekänna sina synder (i kyrkan på söndagarna). Olika självupprättande texter ställdes i motsats till det. Helt okej! De behövs - jantelagen lever. Men jag inser också att jag behöver granska mina "tankar ord och gärningar"... Och att be om förlåtelse eller ursäkt, och göra vad man kan för att rätta till det som blev fel innebär inte att sänka sig utan upprättelse. Inte alltid blir man förlåten men har man insett sitt fel och bett om ursäkt har man gjort vad man kan.

Det blev långt det här... Sätter punkt, läser igenom och fortsätter vara en ofullkomlig människa... på väg. I bästa sällskap:)

Allt gott, lev väl! / mt

- gick tillbaka till din fråga. Ser att jag svarat och upprepar mig kort direkt till dig:
Jag tror att öva är just det man kan. Varmaste kramen från Din syster A

en stund i natten. Ska göra en 12-veckorskarta, en plan över mitt ta-hand-om-mig-själv... projekt är för tekniskt ord - fast det var rätt för barbalala. Ta-hand-omg-själv-tid... så får det heta tillsvidare. Jag vet hur den ska se ut nu... A3, liggande format, 6 + 6 rutor med tre teman i varje.

En tillägnan... till mig och till glädje för dem som står mig nära.

Lyx - att få en sån möjlighet... att jag kan ta till mig en sån möjlighet. Och veta att "alla" som är viktiga för mig unnar mig det. Det känner jag.

Träffade tre av våra vuxna barn idag - och två barnbarn. De andra på olika egna äventyr. Livet ändrar karaktär - ser jag med vemod och också förtröstan. Allt blir bra. Allt är så bra det kan vara idag.