Som den alkoholberoende Groda jag är så har jag hoppat ut och in från detta forum under flera år. Jag försöker och tappar taget om och om igen och på resan förlorar jag all självrespekt. Nu får det fanimej vara nog! Jag har inte tid att hålla på med all skit som alkohol bär med sig - livet är för kort. Jag tänker på alkohol hela tiden i form av att jag ska/inte ska dricka, jag har ångest, dåligt självförtroende och skäms. Jag dricker och alla de andra saker som jag vill göra med och i mitt liv får stå tillbaka för mitt ölpimplande. Barn, vänner, kärlek, hus, trädgård allt, allt får stå tillbaka - det är nog nu!
Jag vill känna ro och självrespekt. Ta emot varje dag som bjuds mig med klara öppna ögon.
Men hur ska det gå till med en liten alkoholdjävul i huvudet? Ett exempel: Imorgon ska jag träffa några väninnor (singlar) och vi ska kanske gå ut och då tänker jag så här att det är ingen idé att sluta dricka idag eftersom vi ska ses imorgon. Men, det betyder ju att det aldrig är någon idé att sluta dricka eftersom vi kommer att träffas vid flera tillfällen? Dumt! Så nu får jag välja antingen dom eller alkoholen, eller så får jag väl för f-n, träffa dom och låta bli att dricka!
Kanske till och med våga visa vem jag är? Våga vara sårbar och tro att jag duger trots att jag inte är perfekt? Se nedanstående underbara klipp:
http://www.ted.com/talks/brene_brown_on_vulnerability.html
Det blev litet vimsigt men så är det också min första stapplande dag.
Grodan