av Mammy Blue

Hej!

Eftersom det är mej själv jag ska ha ordning på, oavsett om jag är medberoende till min sambo, så flyttar jag mej själv och min "dagbok" hit.

Idag är det min andra "helg" att vara nykter, jag har ju som sagt inga problem med mina arbetsdagar, kanske mest för att jag riskerar mitt arbete om jag dricker/ är bakfull på jobbet. Hela semestern gick ju åt till att dricka, och jag är ganska glad över att schemat för julen innebär att jag bara är ledig på juldagen plus någon mer mellandag. Nyårsafton och nyårsdagen jobbar jag. Dessvärre kommer väl jul/ nyår och min födelsedag i januari ungefär vid tremånadersstrecket, där många verkar få första "grinighetssymptomen".

Men jag får hoppas att jag orkar fortsätta läsa här, en outsinlig källa till värme och kunskap!

Grodan
sön, 2013-08-18 - 13:05

Du är en förebild. Din idrottspsykologi tror jag mycket på. Det är en väldig skillnad mellan - Jag får inte och - Jag behöver och vill inte!

Respekt

Grodan

Mammy Blue
sön, 2013-08-18 - 13:42

tack!

Jag rodnar lite och gläds åt berömmet!
Tack!

Mammy Blue
mån, 2013-08-19 - 18:02

på alkohol varje dag.

Tänker att jag är otroligt lyckligt lottad som kom ur min alkoholism med hälsan, förståndet och familjen i behåll.
Gläds varje dag över mitt nya fina liv där inte ölet, vinet och spriten dränker mina känslor och tar bort fokus från det viktigaste jag har - familjen.

Vilken makalös tur jag har haft som lyckats. Sån tur kan man inte ha två gånger, så nu gäller det att hålla i nykterheten så att den inte flyter iväg från mej.

Vik hädan, burkar och flaskor!
;-)

Grodan
mån, 2013-08-19 - 18:39

Det låter underbart MB, men det handlar inte bara om tur. Det krävs också mod, vilja och ett dj-vlar anamma. Men framförallt tror jag att det krävs ETT BESLUT. Tror också tacksamhet är en bra grej.

En förnumstig Groda

Adde
mån, 2013-08-19 - 19:08

tror inte heller att du bara har tur ! I AA pratar man om att ha en "önskan om att sluta dricka" och det har du och du har mycket medvetet jobbat i nykter riktning. Det är dina val och ditt eget jobb som ger frukt samt att du törs gå emot dina rädslor, det visade du genom att komma på Landsmötet :-) Det är inget lätt beslut att knalla iväg till ett stort AA-möte alldeles ensam, det finns ju massor av fördomar om hur vi alkisar är :-) Det var ett stort steg du tog där, ett steg värd all respekt !

Jag hoppas vi syns på fler möten i framtiden !

Kram !!

santorini
mån, 2013-08-19 - 19:39

Det är din beslutsamhet och uthållighet, din egen kraft att stå emot, som håller dej nykter. I nykterheten är det ingen idé att HOPPAS på att bli nykter eller ha turen att lyckas. Det är vi själva och vår vilja att få ett bättre liv som gör det. Sen kan man ha tur att hitta t.ex forumet i rätt tid och få stöd här. Den turen hade jag som hjälpte mej men det är mitt beslut och min starka önskan att leva nykter som gör det. Sen kan man ändå önska lycka till :)

Mammy Blue
mån, 2013-08-19 - 22:39

jag är nog väldigt medveten om att det inte är ren "tur" att jag lyckats, men en mängd tursamma slumpartade händelser spelade mej rakt i händerna vilka tillsammans gjorde det enkelt. Hade jag inte råkat lyssna på P1 den dagen det handlade om idrottspsykologi, strax efter att jag läst om Äntligen Ickerökare och kopplade ihop dem, läste vissa trådar här, etc, allt inom ett fåtal dagar, så hade jag inte fått en så lätt resa som jag fått. Dessutom sitter jag fortfarande fast i nikotinträsket, lyckades sluta pang bom, enkelt och smärtfritt för tre år sedan, höll upp i ett och ett halvt år. Fyllerökte och sen var det snart tillbaka på ett paket om dagen. När jag nu lyckats sluta dricka på ett lika enkelt och smärtfritt sätt, så inte fan vågar jag mej på en öl, tänk om jag inte kan sluta igen sen? Så det är väl också tur att jag gjort nikotinresan ovan.

Tänket ovan funkar bra för mej, jag är överlycklig över alla slumpmässiga händelser som jag lyckats få ihop till en helhet. Glädje, tacksamhet. Någon form av andlighet enligt AA- modell? ;-)
Kram på er!

Mammy Blue
sön, 2013-09-01 - 18:54

Man har många stadier i livet. Stadier som man kommer till, är i en period för att därefter vandra vidare mot närsta stadie.
Barndomen var ett långt sådant stadie, det innehöll glädje, sorg, skrubbade knän,men ändå fullständigt monumental glädje när man äntligen lyckats lära sej cykla. Vänner man umgicks dagligen med, men som man med knapp nöd kommer ihåg namnet på idag. Stadiet skoltiden innehåller också alla möjliga sorts minnen, positiva och negativa. En del trivdes bra i skolan och har nästan bara bra minnen därifrån, andra kanske minns skolan med fasa, en lång räcka av år med mobbing, utanförskap etc. För båda gäller ändå att det är ett passerat stadium i livet.

För mej kom sedan stadiet där man skulle bli vuxen och klara sej själv, jobb, nya vänner, andra vanor. Fester, spelningar, whiskyaftnar med polarna. Detta stadie avlöstes av småbarnsstadiet.

Alla dessa stadier har passerat utan att jag har blivit knäckt av saknad, skulle jag på fullt allvar börja gå in i barndomsstadiet igen skulle nog män i vita rockar hämta mej och ge mej en tröja med alldeles för långa ärmar. Gå tillbaka till skolan kan jag göra, men det skulle vara märkligt med en 48- årig smygrökande skolkare på komvux...

Nej, det är passerade stadier i livet.
Samma sak känner jag nu för alkoholen, det var roligt så länge det varade, men jag stannade för länge i det stadiet, det är gjort, jag är färdig med det....

Nu går jag vidare i livet.

Mammy Blue
ons, 2013-09-11 - 21:42

dags igen för hängslen och livrem. Eller nappen. Kärt barn har många namn. Ska på kräftskiva till helgen, och det finns åtminstone för mej inget som är mer ihopkopplat med alkohol i alla former (kräftor kräva dessa drycker...).
Ska ta en antabus nu ikväll och en på fredag kväll, den sista på lördag innan vi åker. Har snart varit spik nykter i åtta månader och har annars inga problem med att leva livet utan konstgjorda lustigheter. Ska väl bara ha gjort första gången så att ängslan försvinner hoppas jag...

Kram till alla er kämpar där ute!

Villvaranykter
tors, 2013-09-12 - 08:39

gå galant!
Jag har precis varit på min första kräftskiva nykter. Jag har, liksom du, alltid förknippat kräftskivor med mycket alkohol.
Den här gången blev det några alkoholfria Carlsberg. Det var skönt att se de andra dricka och samtidigt veta att om jag druckit så hade jag, ivanlig ordning, varit den som druckit mest. Nu var det skönt att inte göra bort sig (igen?).
Stå emot och koncentrera dig på att ha kul och framförallt; det är ju faktiskt jäkligt gott med kräftor och allt annat man äter på sidan om!

viktoria
tors, 2013-09-12 - 15:10

Grattis till åtta månader Mammy B. Fantastiskt jobbat! Och mycket klokt med hängslen och livrem tycker jag. Varför ens utsätta sig för möjligheten?
Precis som du tyckte jag innan min första nyktra kräftskiva att det kändes - ja, kanske lite svajigt. Vad ska jag göra där, liksom?! Tafatt på något vis.
Men sen visade det sig att en ny värld öppnade sig då jag riktigt kunde njuta av att frossa i allt gott ätbart - länge och väl. Vilken njutning! För tidigare var det nog mest så för min del att jag åt till drycken, mer än drack till maten. Smaksinnet var sällan med eftersom jag grundat med lite för många glas. Blev röksugen i ett, och stressade igenom förrätten för att kunna gå ut och feströka osv osv. Jag har börjat uppskatta mat på ett helt annat sätt nu, visst åt vi tjusigt ofta även tidigare, men mest för att det skulle kännas så pinsamt genomskinligt med rödtjut till makaronerna.
Jag hoppas du får riktigt roligt på kräftskivan! Och förresten, ett riktigt bra alternativ till kräftorna är en äppel/flädermust som finns på bolaget (fanns förra året i alla fall), kommer inte ihåg märket dock.

Mammy Blue
ons, 2013-10-16 - 23:32

idag har jag varit medlem här, har varit nykter i 9 månader och 1 dag. Känns fortfarande som ett mirakel! Jag gjorde det - jag slutade dricka! Det trodde jag aldrig! I synnerhet om man betänker att jag försökt sluta röka i säkert tjugo år och ännu inte lyckats.

Kram till alla som kämpar, vi är på ett mycket bra ställe! Så mycket värme och erfarenhet!!!

Kram!

Adde
tors, 2013-10-17 - 05:02

vännen ! Med små rädda snabba steg så så släpper vi rädslan när vi trippar in i det okända och upptäcker en ljus fin värld där vi kan njuta och vara oss själva. En dag i taget för oss långt om vi gör det valet.
Kram ♥

Grodan
lör, 2013-10-19 - 01:26

Det är uppmuntrande och inspirerande.

Stort Grattis MB.

Grodan

FylleFia
ons, 2013-10-23 - 10:28

Oj vad fort tiden går. Tänka sig. Nio månader. Det är bra att du fortsätter att skriva här eftersom du visar att det går att förändra. Hoppas och tror nog att du är stolt över dessa månader. Med all rätt. Det ska du vara. På många sätt är du en av mina idoler. Framför allt slås jag av den empati du lyckas förmedla till de oss andra sorgfåglar. Grattis MB!

Fia