Har, som så många andra, läst här till och från under långa perioder i flera års tid. Bara det är ju ett tecken på att allt inte står rätt till. Nu känner jag mig dock redo att börja skriva själv. Mina erfarenheter av alkohol sträcker sig tillbaka ca tio år då jag började festa ganska hårt under studenttiden och jag insåg allt oftare att jag tappar kontrollen när jag väl dricker. Jag har inga större problem att gå längre perioder utan alkohol men så kommer en festkväll och jag tappar omdömet fullständigt. Jag insåg innan sommaren att jag hade hamnat i en mörk spiral som jag inte riktigt kunde ta mig ur. Ett antal händelser avseende boende och arbete hade lett till att jag på pappret levde min dröm. Men varför kändes det inte så? Jag gick till vårdcentralen och fick antidepressiva utskrivet och går på det fortfarande. Känner en enorm förbättring men vill nu också, en gång för alla, komma till bukt med alkoholen. En dröm vore att leva ett liv utan alkohol. Men jag vet inte om jag orkar stå emot det sociala. Som singel i 30-års åldern i Sthlm lever jag och mina vänner till stor del av min tid på stans barer. Det är naturligt att gå och äta middag och/eller ta ett glas på vardagarna. Däremot har vissa av de mer festliga vardagarna slutat i karatefyllor som absolut påverkat mig dagen efter på jobbet, något som för mig är helt oacceptabelt och som gör mig livrädd. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska ta bort alkohol helt och hållet ur mitt liv. Men jag kan inte tillåta mig själv att få minnesluckor mer, det skrämmer vettet ur mig. Var ska detta sluta?? Ibland är jag övertygad om att jag borde bryta med alkoholen tvärt, vid andra tillfällen tror jag att jag NU kan börja konsumera alkohol måttligt, försöker jag bara lura mig själv?

steglitsan

Hahahaha idag har jag inte skällt ut ett bananskal vad jag vet och normalt så har jag ett mer balanserat sätt att ta mig an saker och ting. Jag vet inte om det är en hormonell grej, mycket möjligt. Jag har börjat se någon form av mönster. Jag får genomföra någon form av utredning på mig själv.

Men vad beträffar den långe, han är verkligen skitlång och varje steg han tar ser ut som att han måste veckla ut benen.

Soff

Det är en jädra skillnad på flip flops och foppatofflor, det vet väl alla? *morr* ;-)

LenaNyman

Hahaha, oh dear lord..! John Cleese, liksom. Puss på dig, SL! Och ja, inkompetens är det absolut mest allergiframkallande som finns!

steglitsan

Vaknade upp med ett helt annat lugn idag. Vad mitt temperament beror på kan nog diskuteras till leda. Men delivs beror det nog på att jag ätit så jäkla mycket skräp och skit senaste tiden. Sagt och gjort så har jag nu satt mig på kvarterets juicebar och har beställt mig en grön drink med en massa nyttigheter. Måste bli bättre på att få i mig mina vitaminer.

Så, skål då!

Soff

med kosten påverkar mer än man tror. Jag blir t.ex. mer sugen på alkohol vid lågt blodsocker.
Skål! :)

Vändningen

Tack för den LenaNyman, nu ser jag steglitsan framför mig på jobbet idag; "MANUEL!!!!" :D

steglitsan

I allt Instagramscrollande så hamnade jag på en bild av Elaine Eksvärd. Hon skriver ganska tänkvärt om att använda sig av sommaren till att träna och ta hand om sig. Något som jag tycker är helt applicerbart med hur många här känner kring oket över att sluta dricka i semestertider.

" Jag älskar att nyttja semester till att komma i ännu bättre form. Förr frossade jag i onyttigheter och lyfte inte ett finger för "det är ju semester". Jag kom tillbaka till jobbet trasigare än någonsin. Nuförtiden tänker jag att semestern är ett perfekt tillfälle att ta träningen och hälsan till nästa nivå. Det är lite trixigare med två barn eftersom man är lekledare, men jag har turen att vara i en relation där vi hjälper varandra med hem, barn och träning. Min mamma hade inte haft samma möjlighet till träning. Så jag vill inte shama er som har fullt upp på semestern, bara berätta hur jag tänker och gör.❤️"

Soff

Det är kanske det jag håller på med just nu, att komma tillbaka som en piggare, gladare människa :) Jag hoppas det.

Förra semestern var helt dränkt i vin, hade planerat att träna för ett lopp men det blev inte många pass löpta...

Heja dej som sprang idag förresten!! Konstigt att bli stolt över någon som man aldrig ens träffat kanske? Men det blir jag, stolt över dej och sjukt tacksam för att du var med och backade upp mej idag. Den här platsen alltså <3

steglitsan

Det har varit en hel del snack om alkoholfria alternativ till öl och vin och jag har i ärlighetens namn nollkoll på utbudet. MEN jag har glömt att tipsa om God Dryck No 1 - Goda Bubblor som jag fick smaka på ett event för ett tag sedan. Inte sötsliskig à la Trocadero som andra hittepå "mousserande viner" kan bli. Det är väldigt nytt i sortimentet så jag vet inte om det finns på alla systembolagen. Det fina i kråksången är att den är ekologisk (om man nu är lagd åt det hållet) och en del av pengarna går till SOS Barnbyar och Barn Cancerfonden. Sen att flaskan är snyggt designad gör inte saken sämre om man ska gå bort eller bjuda till middag. (Nej jag är inte sponsrad av dem :) ) Testa för sjutton!
Här kommer en länk till den:

http://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/god-dryck-no-1-195901

Nyckelpigan

Vad bra att du reflekterar över din utekväll, att du skriver här, tar lärdom istället för att bara gömma dig, sätta på autopiloten och fortsätta. Jag tror vi alla här måste lära oss att inte vältra oss i ångesten, att sluta sparka på oss själva... Det blir så lätt att man då bara fortsätter dricka, man är ju inte värd met än så ändå.
Jag känner mig även lite avundsjuk, man saknar ju de där kvällarna när man är lagom berusad och har roligt... Jag måste dock påminn mig själv om att jag har provat det där och att det alltid eskalerar för mig. Längst in när jag ändå ett hopp om att kunna dricka lagom, även om en del av mig vet att det nog inte funkar så. En sorg att ta sig igenom.

Vändningen

Det är absolut lättare att träna och komma i form i semestertider, man har ju mycket mer fritid och det kan vara en fördel för småbarnsföräldrar om båda föräldrarna har semester hyfsat samtidigt osv. Det luriga för min del är väl mer att på semestern så vill jag gärna även få lite semester från träning, eftersom det är exakt vad jag pysslar med i vanliga fall som en balans till mitt jobb mm. Så semestern för mig är verkligen förknippad med mindre träning, mer avkoppling och mer andrum. Där någonstans mellan avkoppling och andrum brukar ett tredje A kunna smyga sig in. Nu i år är det dock annorlunda då jag har en tävling om ett par veckor bara. Det var omedvetet, men strategiskt smart att lägga en tävling i augusti innan jobbet drar igång igen.

steglitsan

Det där med träningen var som sagt bara ett exempel och högst utbytbart med alkoholen. För väldigt många här har ju sommaren varit ett tillfälle att lägga allt åt sidan för att koppla av och med det ta till A. Som att sommaren och och semestern skulle vara en anledning i sig till att dricka.

...att man sysslar med någonting som man ser som ett " måste" relaterat till träning. Jag har tränat i hela mitt liv med allt från multisport och klättring till gym o spinning. Sedan några år nästan bara yoga. För mig har träning alltid varit glädjefyllt. Motivationen måste ju komma inifrån som jag ser det. Men kanske om man jagar resultat och ständigt ska spräcka nåt rekord etc så blir det kravfyllt?

Vändningen

Ja semester är förknippad med avkoppling och etanolen är ett medel för att få känna just avkoppling. Jag tror att det är en bidragande orsak till att svensken generellt sett gärna dricker mer på sin semester. Semestern är ju bara 4v kanske och då vill man hinna hälsa på vänner, fara med husvagnen, renovera sommarstugan, måla båten... semestern i sig kan vara en stressig tillvaro, fast man egentligen vill koppla av. Så i med lite etanol i kroppen, för då hamnar man i det avkopplade stadiet ändå.

Sedan skulle jag tro att semestern också bjuder på lite mindre förpliktelser. Många har ju kvar den spärren som jag släppte upp för länge sedan, men där man kanske faktiskt vill dricka etanol en vardag, men inte tillåter sig för att man har jobbet att tänka på dagen efter. Eller hämta på dagis. Eller andra sådana förpliktelser. Så när semestern kommer och det är mindre sådant att ta hänsyn till, så blir det fredag varje dag istället.

Så det är nog flera saker som gör att semestern i sig upplevs som lite farlig etanolmässigt. Det vi kan vara säkra på är att även denna sommar kommer att lämna efter sig en hel hög med nya alkoholberoende människor och nyblivna missbrukare när husvagnarna åter rullar hemåt och boxarna är sönderklippta och ihopvikta.

steglitsan

De första månad av min nykterhet minns jag att jag kände en sån enorm tacksamhet till olika företeelser i vardagen. Det kunde vara samtal, middagar, möjligheten till att känna lugn, ja allt var en anledning till en inre tacksamhetsbön, nästan så att det blev lite jobbig att älta allt jag var tacksam över. Det ett tag sen nu, men idag kom känslan över mig igen. Idag har jag fått hänga hela dagen med vänner i olika konstellationer och jag känner sån otroligt tacksamhet för hur de berikar mig.

Jag är ganska övertygad om att ju mer man känner tacksamhet desto bättre blir man på att söka upp situationer där man vet att tillfredsställelsen kommer att finnas. Idag påminns jag om att jag måste umgås med mina killkompisar mer. De får mig att känna mig rolig och de drar fram min absolut bästa humor.

steglitsan

Idag berättade jag förresten för mina kompisar att jag hade tagit min första fylla på åtta månader i Almedalen. De blev nyfikna hur det kändes och hur det hade gått. Någon började prata om hur mycket han kunde sakna en redig ordentlig fylla. De där fyllorna som är redlösa men precis innan det barkar åt helsike. Då konstaterade jag att det inte skulle gå för min del just för att jag alltid korsar den där gränsen. Och det är på den andra sidan gränsen som allt dumt händer.

Några av de stora hemligheterna i mitt liv som jag aldrig kommer att få svar på är vad jag gjort under de otaliga minnesluckorna. Jag vet att jag inte suttit på en parkbänk och väntat in nykterheten. Det är nästan så att jag levt parallella liv. Sånt som jag har upplevt under minnesluckorna som jag inte har en aning om ( då jag inte varit med vänner). Det hugger tag i mig när jag inser vilken tur jag har som sitter här idag. Jag vill aldrig, aldrig, aldrig uppleva det igen.

För mig har det varit väldigt svårt att lova mig själv att bli helvit. Det var viktigt att under det första halvåret för att få distans till alkoholen. Men oavsett hur min relation till alkohol kommer att te sig framöver så är mitt absoluta löfte till mig själv att aldrig få en minneslucka till. Och när det har gått ett år, då kommer jag bli så stolt över mig själv.

Vändningen

Ja, de där är inge roliga. Tack och lov så har jag inte gjort något fruktansvärt galet under mina minnesluckor, men visst är det läskigt att vakna och inse att det saknas typ en timme eller två där man inte har en aning om vad man har gjort. Man kanske har lite aningar, men inte mer än så.