Har, som så många andra, läst här till och från under långa perioder i flera års tid. Bara det är ju ett tecken på att allt inte står rätt till. Nu känner jag mig dock redo att börja skriva själv. Mina erfarenheter av alkohol sträcker sig tillbaka ca tio år då jag började festa ganska hårt under studenttiden och jag insåg allt oftare att jag tappar kontrollen när jag väl dricker. Jag har inga större problem att gå längre perioder utan alkohol men så kommer en festkväll och jag tappar omdömet fullständigt. Jag insåg innan sommaren att jag hade hamnat i en mörk spiral som jag inte riktigt kunde ta mig ur. Ett antal händelser avseende boende och arbete hade lett till att jag på pappret levde min dröm. Men varför kändes det inte så? Jag gick till vårdcentralen och fick antidepressiva utskrivet och går på det fortfarande. Känner en enorm förbättring men vill nu också, en gång för alla, komma till bukt med alkoholen. En dröm vore att leva ett liv utan alkohol. Men jag vet inte om jag orkar stå emot det sociala. Som singel i 30-års åldern i Sthlm lever jag och mina vänner till stor del av min tid på stans barer. Det är naturligt att gå och äta middag och/eller ta ett glas på vardagarna. Däremot har vissa av de mer festliga vardagarna slutat i karatefyllor som absolut påverkat mig dagen efter på jobbet, något som för mig är helt oacceptabelt och som gör mig livrädd. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska ta bort alkohol helt och hållet ur mitt liv. Men jag kan inte tillåta mig själv att få minnesluckor mer, det skrämmer vettet ur mig. Var ska detta sluta?? Ibland är jag övertygad om att jag borde bryta med alkoholen tvärt, vid andra tillfällen tror jag att jag NU kan börja konsumera alkohol måttligt, försöker jag bara lura mig själv?

steglitsan

Tack Soff, Platina, Stingo och Vändningen ( welcome back!)

Stingo, Nej något "normaldrickande" blir det aldrig mer det var ju typ det jag trodde jag sysslade med tidigare. And look were that took me!

Soff, Jaaaaaa jag ska vara försiktig och du ska vara snällast mot dig själv ;) kram!

Platina: DU stärker mig minst lika mycket ska du veta. Hejja oss för att vi är här.

Vändningen: välkommen tillbaka! Vi är alla på olika resor men det som ändå förenar oss bland annat är att vi har ett behov av att vara här. Så stanna för sjutton.

Skickat från en skakig tunnelbanevagn

steglitsan

en kompis bjöd in mig till en aw med henne och några kollegor, som jag inte känner. Jag kom tre drinkar efter dem och givetvis blev det en alkoholfri variant för min del. Jättegod, lite för god och jag var lite för törstig för när jag sätter mig vid bordet med min jordgubbs-och basilikadrink så drar jag i mig nästan hela på väldigt kort tid, alltså vi snackar max fem minuter. Jag var supertörstig och tänkte inte på att de övriga inte fattade att den var alkoholfri så de blev minst sagt förvånade över att jag bäljade i mig den så fort.

Minnesnotering: Måste lära mig att släcka törsten med vatten!!

Vändningen

Jopp, du är spot on där, är man inte törstig så hanterar man sonika a-fritt också på ett annat sätt. Så verkar det även vara med mat för många av oss. Är man mätt och belåten på bra mat så är allt lugnt. Är man i obalans så ökar suget på skräpmat, snabbmat, alkohol, cigg och vad man nu har för laster...

Nu hamnar jag inte i sådana sociala sammanhang där det ska drickas som du gör, men jag tänker mig ändå att när jag hamnar i en sådan sits längre fram och om jag vill vara nykter, så ska jag verkligen vara mätt och ha en bra vätskebalans innan. Helst också utsövd och nytränad ;) ... men då finns där liksom inget "kan dricka", säkrar jag de fyra grundläggande elementen så försvinner all tvivel om att kunna stå emot.

steglitsan

Adde länkade till ett klipp i gomorron Sverige med Camilla Kuylenstierna och för er som inte läst hennes bok AnsvasFULL kan jag inte annat än rekommendera den. Fullkomligt slukade den förra sommaren. Läs!

steglitsan

Ibland när jag är på fest nykter kan jag redan i börja av kvällen längta efter att gå och lägga mig för att jag vet att min morgon kommer vara så go, i alla fall i jämförelse med de övriga deltagarnas. Det bästa är precis i det ögonblicket när jag kastar in handduken och beger mig hemåt. Att gå och lägga sig nykter efter fest är höjden av lyx! Tänk att det skulle ta så lång tid att fatta.

Sen ska jag inte sticka under stol med att jag dagen efter känner mig som en bättre människa än mina vänner, och det tillåter jag mig ( för jag vet att jag inte är det egentligen) så är jag härligt mallig för mig själv när jag förhör mig om eventuellt skvaller som kan ha hänt eller hur bakfulla de är.

steglitsan

åt jag middag med en kompis som var bakfull efter en aw som vi var på i förrgår, jag fullkomligt vältrade mig i hennes våndor. Antagligen för att jag själv var så lättad över att jag inte var det. Bakfylla måste nog ändå vara ett av de värsta tillstånden man kan befinna sig i.

Därför frågar jag er mamis där ute: vad är värst:
- att ha er värsta baksmälla någonsin
Eller
- att föda barn

Ge oss sanningen nu!!!

HelenaN

Baksmälla förstås!
Föda barn ger liv - baksmällor tar liv.
Barnafödandet har nog gjort mer fysiskt ont för stunden än de värsta baksmällor jag haft. Men lägger man till det psykiska lidandet med baksmällan så är det tusen gånger värre. Utan minsta tvekan.

Nu har jag ju snitt bakom mina förlossningar. Inga detaljer men ... mardrömssituationer ... ok - you get the picture. Dessa minnen förföljer mig. Men INTE på när så mycket som den ågren och skuld och skam som jag bär från mina värsta ångestbakfyllor. Helt ärligt. Så var det med det.

Madeleine 83

Jag gillar i och för sig att föda barn och hade gärna gjort det fler gånger. Men man ska ju kunna ta hand om dem på bästa sätt också och att bli förälder ökar bakfylleångesten tusenfalt (för mig iallafall)

steglitsan

Ni är så jäkla coola hela bunten, vet ni det?!? Fasen vad jag blir stärkt av att läsa era svar. Om det någonsin blir dags för mig att lägga mig på den där britsen (eller hur sjutton man nu gör) för att krysta eller snittas så hoppas jag att jag har en lite procent av ert mod. Hatten av för mammorna!

Vändningen

Hur ser det ut för steglitsan nu måtro? Massa nya tillställningar i sommar, eller lugn och ro? Hoppas du har det braaaaaaaa i sommarn!

steglitsan

Vill bara förtydliga att jag bara ätit hotellfrukost nu under semestern. Vilket bara är en vecka. Jag är inte fullkomligt galen alltså.

Vändningen

Nej latte till middag låter kanske inte helt optimalt... men flytten bär av till ett mer trivsamt ställe tolkar jag det som?
I sådana fall är det ju bara o starta om på nytt. Förstår att stök med flytt o så, det är så skönt när man får lämna det förra och verkligen får fokusera på det nya liksom...

Stressa inte ihjäl dig med flytten bara så du kommer helt slut till dina vänner där... tankekram!

steglitsan

Jag har inte känt mig helt och hållet på topp de senaste dagarna med detta innebär att jag inte orkar med att trippa på tår och jag talar hellre klarspråk. I helgen ska vi iväg på en traditionsenlig sommarweekend jag och ett par kompisar. Det brukar bli mysigt men också innehålla en hel del vin. Jag har inte varit så där sugen på att åka eftersom jag inte vill dricka eller gå ut utan känner mer för att sitta och snacka skit med mina vänner och ta det lugnt. Men jag vet att de andra säkerligen kommer att vara mer taggade så idag sa jag till en av kompisen att jag inte vill dricka, inte gå ut och framför allt inte hör något tjat om något av det punkt. Kändes så skönt. Men jag ska inte ropa hej ännu, det finns några föräldrar som jag måste parera också. Jag lär väl återkomma med rapport.

Soff

Både att du känner så och att du valde att göra klart hur du tänker från början!
Superstarkt!

Vändningen

Att vara rak behöver inte vara något dåligt, tvärtom, ibland borde vi kanske vara rakare och tydligare med vad vi vill oftare. Bra jobbat, så ska slipstenen dras!

FataMorgana

Håller med Vändningen där. Åtminstone i mitt fall borde jag säga ifrån oftare. Eller snarare vara tydlig med vad jag vill. Kanske det är lite symptomatiskt för oss alla här? Att vi inte respekterar oss själva tillräckligt? Bara en tanke..
Tack för hälsningen i min tråd. Jag är görna en lampa :D. Förhoppningsvis kan jag lysa upp vägen en bit för nån i alla fall :). Kram från FM- lampan.

LenaNyman

Hundtränaren Cesar Millan har en käpphäst. Man ska vara "calm and assertive". Att kombinera det med lite good old steglitsisk wittiness, åh, det kan inte gå annat än strålande. Kram!