Dricker jag för mycket

Hej jag är ny här och har mycket funderingar kring mitt drickande. Jag har många i min släkt med alkoholism, mamma, bror, morbror och morfar, där de flesta är avlidna. Jag började dricka i tonåren och drack mig alltid rejält berusad. Från 18 års ålder och15 år framåt drack jag varje helg. När jag tänker dricka ett glas vin hemma så kan jag inte stanna vid det, känner ett sug för mera., dricker mig inte packad hemma men lätt berusad och så det känns av nästa dag. Då jag är på fester så får jag alltid blackout och blir så berusad. Får rejäl ångest som sedan varar i en vecka.

Det är första gången jag är inne på den här sidan. Det är faktiskt första gången jag googlat på "alkohol" överhuvudtaget. Klickade vidare på "tolerans" och hittade den här sidan... Min mamma tycker nämligen att jag dricker på tok för mycket. Jag tycker inte det. Hon har nämnt det förut, men denna gång tänkte jag "äsch, det skadar väl inte att googla runt lite", om inte annat så för att få tyst på henne, typ.
Nå, nu har jag visserligen bara skummat igenom några sidor, men har inte blivit klokare för det. Så jag tänkte att jag slänger iväg en tråd här och ser vad ni tycker.

Hej! Jag är ny här och allt det här känns väldigt främmande. Men jag inser nånstans att jag måste berätta för någon. Jag är en kvinna, 37 år gammal med två fantastiska barn. Bor med min sambo i en förort till sthlm och har ett jobb jag trivs med. Det mesta är frid och fröjd. Om det inte vore för det där vinet.. Jag har alltid tyckt om att dricka och vara berusad men har ändå alltid haft koll på intaget. Vi har alkoholism i familjen, på både min pappa och mammas sida. Under båda graviditeterna och under amningsperioden så var jag nykter, utan problem.

Hej

Jag är helt slut. Jag orkar fan inte leva så här. Jag har alltid haft ett beroendeproblem. Innan tog jag oerhörda mängder droger under många år, sedan slutade jag tvärt. Jag fattade ju att jag hade problem?

Hellå!
27. Hon.

Började inte dricka fören jag var 18. Då gick jag från lugna gänget till supercoola gänget i en annan stad. De festade jämt. Jag hakade på. Fick direkt en otrolig ångest dagen efter, särskilt om jag spytt kvällen innan. Ska lägga till att jag alltid haft OCD (tvång) som bidrog till ångesten (det handlade mycket om rätt och fel osv). Hade alltid samvete/ångest gentemot min mamma. Förmodligen för att hon alltid varit väldigt hård ang alkohol. Så med mitt tvång berättade jag alltid om jag spytt, hur mkt jag druckit osv osv.

Usch alkoholen ger mig ett lugn en avslap pning som inte mycket annat kan ge mig .

Usch alkoholen ger mig ett lugn en avslap pning som inte mycket annat kan ge mig .

Usch hela mitt liv går ut på att jag inte duger på olika sätt. Trivs inte med min kropp behöver gå ned i vikt. Jag änvänder alkohol för att fly för ett tag orkar inte tänka på alla måsten.
Alkoholen ger mig avslappning för ett tag även tröst på nåt sätt. Jag skäms för detta och måste hitta på anledningar till varför jag dricker upp allt vin od.
Jag har aldrig druckit dagen efter som en återställare od. Tack o lov.

Hej första inlägget här för min del måste få lite andras synpunkter på mitt drickande kan väl börja att säga att för tillfället år 25 år gammal och har jobb och egen hyreslägenhet och god ekonomi med en massa bra vänner och stor kompis krets och en bra familj. Det kommer att bli ganska mycket text så men det är väl bäst att få med alltihop.