Dricker jag för mycket

Enligt tester så ligger jag inte i riskzon för alkoholism, men jag själv känner mig orolig över min konsumtion. Jag är mamma till tre små barn och sambo med deras far. In i veckorna kan jag dricka ett vinglas eller en öl någon kväll, men ofta känner jag egentligen för att dricka ett glas vin varje kväll, vilket jag ändå inte gör. När det är fest eller utemiddagar så dricker jag för mycket. Jag slutar inte eftersom jag vet att jag inte måste upp tidigt nästa dag eller något sånt. Det händer att jag kräks både på kvällen och dagen efter vid baksmälla.

Hjälp! Jävla ångest som aldrig släpper taget! Sömnlös och abstinens efter 6 kvällar av supande! Jag är så jävla trött på mig själv! Hur är det möjligt att jag är så korkad!????Hur blev det så här????? I morgon ska jag söka hjälp för så här dåligt har jag aldrig mått i själen!!!! Vill gråta men jag kan inte!!!

Hej alla! Jag är helt ny här. Efter att ha gjort diverse tester etc så inser jag att jag är på god väg att bli fullfjädrad alkis. Har legat i riskzonen i många år men inte känt att det varit några större problem egentligen. Det ingick i livsstilen liksom, jag har jobbat på krogen hela mitt vuxna liv varav ca 20 år som egen ihop med min numera exman. Vi i skilde oss för ett år sen e 25 år, vi bägge är överens om att minst 75%av våra äktenskapliga problem berodde på för hög alkoholkonsumtion, dåliga vanor & den tråkiga attityd vi lagt oss till med under åren.

Nu måste der bli av. Trots grillkvällar, lockande utesvingar mm

Hej!

Trodde inte att jag skulle skriva några rader i ett sådant här forum men nu är jag här. Jag har länge haft en (vad jag själv tror) hyfsat normal/vettig relation till alkohol.

Jag dricker kanske i snitt 4 vardagar och 2-3 helgdagar i månaden. Dricker aldrig på jobbet eller ensam, jag kan hålla mig borta eller vara nykter längre perioder utan problem.

Mitt problem är att jag dricker för mycket och för snabbt när jag väl dricker på helgerna (inte samma sak en vardagkväll). I de flesta fall har jag inga problem, jag är bara "full och glad".

Hej.

Jag ska försöka hålla inlägget så kort som möjligt.
Jag har legat och googlat runt lite... För att få reda på om jag är alkoholist. När jag vad 17-18 drack jag varje dag, körde moped superpackad osv. Sen höll jag upp ett tag oxh sedan drack jag bara 1 gång i veckan.

Jag försöker hålla mig till fyra st alkoholportioner i veckan. Lyckas ibland med detta men misslyckas nästan lika ofta. Problemet är att jag inte vet om jag är beroende och därför bryter mitt fyra portioners vecko mål eller om det bara äe min dåliga disciplin, ni vet, den samma som säger: äh! En kaka till e inte så farligt, då man försöker undvika sött.

Mitt första inlägg så ha lite överseende om det spårar ur lite här och var! Iallafall jag är så trött på livet. Är 20 år och mår endast bra när jag dricker. Annars suger livet på de flesta fronter. Vännerna efter gymnasiet är inte många och jag vill endå bara träffa kompisar om det är alkohol inblandat. Ta en fika? Pfff fan helt onödigt! Jag är väldigt ensam av mig måste jag säga endå. Kanske har det att göra med att jag inte vill träffa någon om man inte ska ut och kröka. Men samtidigt har jag endå behovet av att hänga med någon nyktert antagligen. Lite dubbelt så där.

Snart är det den första helgen i nykterhet och jag är skiträdd. Det är alltid någon som ringer och frågar om vi ska grilla eller ta en bira. Ta EN bira! Har jag aldrig gjort. Jag är skiträdd att mitt liv nu ska bli dödstråkigt. Vad ska jag fylla det med om jag inte har alkoholen? Tänk en parmiddag utan en berusning. Det gäller att stålsätta sig. Inte lätt!

Hej hej!