Förändra sitt drickande

Nu är jag inne på fjärde dagen som alkoholfri. Hittills har jag haft stark ångest på kvällarna, men idag känner jag mig väldigt uppåt, nästan manisk. Är det fler som upplevt det? Jag storstädar, jobbar, kastar mig från det ena till det andra med en energi som inte verkar ha någon gräns. Orkar knappt sitta stilla för att skriva klart det här inlägget (bokstavligt talat).

Det är ju skönt och bra med den känslan, men jag hade inte väntat det.

Hejsan
Dricker för mycke nu utan direkt anledning känns de som. Började för typ 2 år sedan då jag hade de jobbigt och drack pga de. Men sedan ett tag tillbaka mår jag mycke bättre men de sitter i att jag dricker ändå fast jag mår bra. Skulle behöva hjälp med de. Finns de någon man kan träffa och prata med om de i Karlstad ? Skulle verkligen behöva hjälp de.
Tack

Hej. Jag har varit här tidigare under annat nick. Och har försökt hålla mig ifrån alkohol. Men jag har som vanligt underskattat min motståndare. Det blir lätt så. Jag har varit alkis sen jag föddes, men det är svårt eftersom den här skiten finns överallt, och man inbillar sig att man klarar det bara för att hamna i samma mörka återvändsgränd. Jag dricker egentligen ganska sällan, men kan inte sluta när jag börjat. Jag halkar sen lätt in i nåt mönster med helgdrickande. Jag dricker aldrig på vardagar, det har jag aldrig gjort. Jag jobbar och har familj.

Varit alkoholist i flera års tid, men alltid hoppats på att jag fixar det... Men hur f...n gör jag? Livet börjar klarna nu efter mycket om och men men jag kan visst inte sluta ändå. Lovar mig själv varje gång att aldrig mer men det håller visst inte länge... Är så trött på mig själv och på ensamheten. Har isolerat mig länge men inser nu att jag behöver någon, någon "normal" vuxen att prata och umgås med. De veckorna jag är barnfri tänder jag knappt en lampa när jag kommer hem till min ensamhet. Det är tröttsamt att leva så och jag vill ha en förändring, jag måste ha en förändring.

Hej!

Jag har insett jag måste sluta dricka nu då jag börjar få för mycket komplikationer utav det. Ska försöka förklara lite kortfattat om mitt drickande!
Alkohol har jag alltid druckit mycket utav. Dock mest bara fredagar-lördagar tills för nåt år sen då jag började dricka mer på daglig basis. Dock nästan alltid med 1-3 dagars uppehåll/v. Inga jättemängder utan mestadels ett par öl om dagen. Detta slutade med att läkarna informerade mig om att min lever började bli ganska kass och att jag inte fick dricka en droppe till. Jag började dricka ännu mer!

Var nykter alkoholist i 3 år, återfall i höstas o nu nykter sedan 1.5 månader.
Går på Beroende o får Antabus, slutat med Campral då jag tycker den inte hjälper.
Har gått 12-stegsbehandling, men är inte 100% att jag vill gå den nu.
Så präktigt detta låter! Duktiga jag! Näe, jag kämpar enormt med mitt alkoholsug av vin.
Jag tycker vin är väldigt gott att dricka till maten, men stannar inte vid 2-3 glas, utan fler.
Jag vill inte vara alkoholist. Men jag är det.
Går på AA möten, som ger mig mckt.
Men ändå vill jag dricka mitt vin!

Jaha, då har man gjort det igen, att man inte kan låta bli!
Fint väder, passar på att sitta ute mot husväggen i solen och tar två trevlig glas vin. ... sen går jag in och fortsätter! Två flaskor rödvin på en torsdag, varför kan jag inte sluta efter de två trevliga glasen i solen.

Efter 2 flaskor, lite minneslucka och ett gräl med frugan somnar jag till sist och vaknar idag på morgonen med tungt huvud och ångest. Frugan, min bästa vän, henne ska jag inte bråka med :(

Jag gör ett nytt försök att låta bli att dricka, nästa gång blir det te i solen.

Jag är 35 år gammal, och har problem som heter duga. Jag är beroende av benzo och alkohol. Har alltid varit svag för dricka, givet mig mod, lugn och välmående. Men med åren så har dagen efter bara blivit värre, suget efter dricka igen blivit starkare och medvetandet blivit svagare. Jag ljuger för mig flickvän varje vecka om drickat (dricker 2-5 gånger i veckan, mindre ibland o mer). Har varit sjukskriven mycket i mitt liv pga depression och ångest. Har inte sköt något jobb och har haft en väldigt "upp & ner vardag".

Hej,
Jag är ingen stordrickare. I alla fall inte i den mån att jag dricker väldigt ofta. Problemet med mig, vilket verkar vara ett problem för många, är att jag oftast inte kan sluta när jag väl har börjat. Detta leder till att jag pågår extrema misstag, gör min älskade sambo förtvivlad och får extrem ångest dagen efter.